God Jul på er!

Juletid och Kalle Anka, Clark Griswold och Frank Costanza är alla tre hjältar på sina sätt under denna tiden på året. Men innan dessa tre hjältar ska synas så måste man ju också ta sig en titt på våra egna hjältar. Vilka julklappar ska delas ut och till vem. Vem ska jag be om ursäkt till och vad händer just nu. Allt detta hade jag tänkt avhandla nu innan jag hugger in på nattmaten. Så jag börjar med ”nyheterna” de få som finns att prata om i slutet av december för en klubb där spelarna är på semester men två stycken har jag hittat, håll till godo:

• Oskar Wallén har börjat träna med boll igen efter ryggskadan som höll honom borta under stora delar av hösten. Enligt Kodes ordförande Petter Wrenne så ska han ha tränat med sina gamla lagkamrater i Kode igår (torsdag). Tyvärr så ska det inte ha gått helt smärtfritt utan Oskar ska ha klagat en del på att ryggen fortfarande värker en aning. Jag skulle nog ändå påstå att det är ett framsteg att han spelar lite fotboll igen, med tanke på att han för några månader sedan stod bredvid planen på öisgården och hade problem med att gå obehindrat.

• Sebastian Johansson kom med vänsterhanden i ett paket till julmarknaden i nordstan i veckan. Vad han hade gjort vet jag dock inte, men en handskada borde väl inte stoppa Sebastian. Fredrik Ljungberg spelade med handen bandagerad i EM 2008 och min känsla är såhär: Kan Freddie Ljungberg spela med en bandagerad hand så kan Sebastian Johansson stå på händer med en bandagerad hand.

Det var allt, så mycket är det som händer just nu kring vår kära klubb. Spelarna är på semester och det känns som att hela fotbollsvärldens normalt så frenetiskt snurrande hjul, om inte stannar, så i alla fall saktar ned en aning vid denna tiden på året. Jag hade kunnat skriva om min oerhörda abstinens och min besvikelse över det faktum att Luciacupen hann läggas ned innan jag har besöka den, men det gör jag inte. För jag kan faktiskt tycka att det är skönt att komma bort från allt som det innebär att följa en klubb. Detta året har ju dessutom inte varit ett vanligt öisår, utan det har tvärtemot varit ett år på fotbollens bakgård där vi inte alls hör hemma. Tyvärr lyckades vi inte med det som var målet med denna säsongen nämligen att klättra tillbaka till farstun i svensk fotboll, Superettan. En farstu som inte riktigt är som finrummet allsvenskan, men som man i alla fall kan bli lite varm i och hämta andan.

Klättringen kommer inte att bli någon lek denna säsongen heller, och därför finns det några julklappar som jag skulle vilja ge bort:

Ett ekonomiskt bidrag till sjukvården i Kode

Markus Anderberg och Oskar Wallén är de två mest oslipade diamanterna i hela klubben skulle jag vilja säga, men tyvärr har de haft vissa skadebekymmer och man börjar undra om det inte är något fel på sjukvården i Kode. Om de två får vara friska under kommande säsong så är jag säker på att vi kommer att få se dem uträtta storverk. En frisk och spelsugen Markus Anderberg är en fröjd att skåda på en fotbollsplan. Jag skulle till och med kunna gå så långt som att säga att om fotbollsgudarna ler mot Anderberg och håller honom borta från skador så kommer han att bli årets spelare kommande säsong. Det sägs att Åge Hareide, under sin tid i klubben, ska ha kallat Anderberg för en ny Ole-Gunnar Solskjaer. Då Ole-Gunnar Solkjaer är något av det största Norge har vaskat fram sedan Thor Heyerdahl så är detta en ”ganska” fin jämförelse.

Oskar då? Är han verkligen något att ha? Det tycker jag verkligen att han är. Oskar Wallén är inte spelaren som går ner på mittplan och hämtar bollen för att dribbla sig igenom på egen hand. Oskar Wallén är inte en tekniker eller en artist, men oj vad öisig han redan är och framförallt kommer att bli. Han har Johan Elmanderska drag som jag gillar starkt och jag tror inte att matchen mot Norrby var en engångsföreteelse.

En ny mössa till Christofer Bengtsson

Om ni har varit och tittat på någon träning då kölden har friskat i så har ni sett den. Allvarligt talat Chrille B, det ser ut som att du har bandage runt huvudet.

En stor jävla grill till Dennis Jonsson

Dennis Jonsson har lyckats bli en publikfavorit i både Blåvitt och Öis, något av det svåraste man som fotbollsspelande göteborgare kan göra. Eller så är det inte så konstigt, jag tror att en person som Dennis som aldrig gnäller utan hela tiden är en spelare att räkna med alltid går hem hos oss på läktaren. Och vem hade kunnat tro att Dennis under karriärens sista säsong bli ”Samba-Dennis” med alla öisare. Nu har han dock valt att lägga skorna på den berömda hyllan och bli grillfarsa på heltid. Jag vet inte varför men jag har alltid föreställt mig Dennis som killen som sköter grillen med en Falcon BBQ i ena handen samtidigt som han håller undan nyfikna barn med den andra. Så efter sina sista år i öiströjan förtjänar han sannerligen en grill i ”Licence-to-grill-size”.

I början av detta klipp har vi beviset på varför vi alla älskar Dennis Jonsson:

En kostym till Hans Prytz

En tränare i Örgryte IS ska bära kostym, så är det bara. Inget ont om Roberto men han hade inte kostym, men han hade inte heller en ”kostymig” aura på samma sätt som en Hamrén eller Janne Andersson. Hans Prytz däremot har en mer kostymig personlighet har jag en känsla av. Av vad jag sett på bilder från hans tid i Jitex så har han likt Janne Andersson kört ljusblå skjorta, men nu vill jag se att kavajen åker på också. Därmed lyder ordern som följer: Suit up Hasse!

En danslektion till vem som helst av målvakten i P97

Vad behöver jag säga?

Såhär i juletid måste jag också passa på att be om förlåtelse till Hans Prytz då jag känner att jag gick lite väl hårt åt honom innan han blev klar. Även om det jag främst kritiserade var att jag tyckte att det inte kändes som en långsiktig lösning att göra sig av med Roberto och Tomas så anklagade jag också Hans Prytz för att vara en tråkig tränare som stod för en destruktiv tjongbollsbaserad brunkarfotboll. Jag har nu ändrat min uppfattning om den gode Hasse P och har nu insett att han verkar vara en hyvens kille och han verkar dessutom ha en sund syn på fotboll. Så välkommen ombord en gång för alla Hasse!

Slutligen finns det inget mer kvar att säga än att önska er en God Jul, a happy Chanukka och framför allt a festivus for the rest of us!

Här följer två bilder från Oskars träning med Kode IF: