Trollhättan kommer på besök

För en vecka sedan kom det tunga beskedet som vi hade väntat på. Personligen såg jag inte matchen mot Varbergs BoIS men bara det faktum att man slog ett superettalag med 2-0 är ett tydligt besked att laget nu är på gång. Att segern mot Husqvarna följdes upp med en seger även mot mer meriterat motstånd gör att jag nu känner mig ganska lugn igen. Om man nu ser tillbaka på försäsongen så är det egentligen bara matchen mot Oddevold som är en riktig blunder. Om man stryker den matchen så ser försäsongen hittills bra ut.

Förlusterna mot Falkenberg och Gais ger inte någon allt för bitter eftersmak med tanke på vilken nivåskillnad det är mellan lagen. Segern mot Husqvarna kanske inte var någon propagandademonstration men det faktum att ett lag som Husqvarna besegras er jag som väldigt positivt. Hoppet om att ÖIS för en gångs skull kommer bli laget som gör det som krävs mot lag som inte håller samma klass. Att för en gångs skull bara säger: ”Kul att ni kunde komma men.. PANG, PANG! 2-0, ni kan åka hem nu!”

Aldrig mer några förluster när man som mest behöver vinna (läs: Norrbymatchen på Gamla Ullevi i höstas). Det är slut på uppkomlingar som blivit för stora i käften och ska komma och lägga fingrarna i blöt. ÖIS modell 2012 trycker bara ned dem i skorna igen. Vill man se överraskningar får man pallra sig till en annan arena!

Mycket snack är det men hur ska det gå till? Det handlar såklart om ödmjukhet.

Personligen såg jag inte matchen mot Husqvarna på bortaplan men de personer jag känner som befann sig där har fortfarande inte riktigt hämtat sig från chocken. Det man beskriver är tragiska scener, en del vill tillochmed inte prata om det. Så traumatiskt var det. Det sägs att Roberto Jakobsson på vägen hem i bussen frågade spelarna om de verkligen ville att han stannade kvar som tränare. Tydligen var inställningen hos spelarna så ohyggligt dålig att de allra flesta som var på plats förstår Roberto till hundra procent.

Något sådant får självklart inte hända. När man bedömer ÖIS förra säsong måste man också ha i åtanke att ingen av spelarna varit i närheten av en sådan vinter som man hade plus det faktum att flera av spelarna aldrig varit i närheten av att spela på en så låg nivå. För även det kräver sin man.

När man däremot går in i årets säsong kan laget förhoppningsvis spelets regler. När man pratar om ÖIS svårigheter med att slå svagare lag så brukar folk prata om svårigheterna ÖIS har med att vara det spelförande laget. Det stämmer delvis men jag skulle inte säga att det är själva spelet som är problemet. Att rulla boll har man inga större problem med och det hände ganska ofta förra året att man styrde matcherna och hade större delen av bollinehavet. Ett problem däremot var att skapa farliga chanser, och att sätta dit chanserna när de väl dök upp.

Detta berodde på: 1. Det fanns ingen med ”Marguska” egenskaper i truppen och anfallsspelet blev många gånger lite enformigt. Det var många gånger dom det saknades en kreativ innermittfältare med egenskaper att slå genomskärare som kan lirka upp ett kompakt och djupt stående försvar. 2. Procenten i avsluten var för dålig men det har vi pratat så mycket om att ämnet känns urvattnat och tråkigt.

Imorgon är det då Trollhättan som står för motståndet. Ett perfekt motstånd för just det som jag skrivit om. Trollhättan är nämligen ett lag som vi av någon anledning alltid har svårt för. Sist ÖIS slog Trollhättan var i en träningsmatch inför allsvenskan 2009. Sedan dess har vi på läktaren fått uppleva den ena besvikelsen efter den andra. Eller vad sägs om kräkmedel som: 2-2 på Gamla Ullevi när man hade en god chans att hänga på toppen i somras, 4-2 torsken i spöregn som bestämt bankade spiken i kistan hela vägen ner i botten på hösten 2010 eller varför inte 3-0 förlusten på bortaplan i våras som bröt en lång svit av matcher utan insläppta mål.

Trollhättans vinter har däremot varit i klass med den vi upplevde för ett år sedan. Inte nog med att hela staden upplever en smärre depression efter allt som hänt med Saab så har även klubben upplevt en hård vinter där man haft stora ekonomiska problem och tappat sina tre mest framstående spelare under förra säsongen (Viktor Sköld, Petrit Zhubi och Tom Pettersson). Problemen har till och med varit så allvarliga att konkursen har varit ganska nära. Nu verkar det dock som att klubben har ridit ut stormen så gott det går nu. Enligt fotbolltransfers.com så har man i nuläget 10 spelare under kontrakt. Hur mycket av detta som stämmer vet jag dock inte exakt men det ser i varje fall inte speciellt ljust ut för Trollhättan.

Jag har svårt att skriva något illa om Trollhättan med tanke på hur deras situation ser ut. Det gör uppriktigt sagt ont att läsa om hur läget i Trollhättan är med förra vintern i åtanke men om jag för en kort stund ska bortse från mina känslor så vill jag att ÖIS går in och fullständigt kör över allt som kan tänkas att komma i deras väg imorgon. Jag vill se en riktig urladdning. Pam-pam-pam, kross, 5-0, the whole tjillevipp.

Ingen har undgått Oskar Walléns comeback. Tre mål på tre matcher inger respekt och kanske blir Oskar att räkna med på riktigt i år. Oskar Wallén modell 2012 är kvickare, en bättre avslutare och framförallt har han bättre bolbehandling än tidigare. När Oskar kom till ÖIS hade han många bra ”råvaror” som bara behövde slipas till lite och kokas ihop till något riktigt smarrigt. Denna säsongen känns han på många sätt som en mycket mer färdig fotbollsspelare. Då hans bollbehandling blivit bättre och han har fått en bättre bollbehandling kan han nu använda sina goda sidor på ett sätt han inte riktigt kunde innan. Nu kommer han till fler lägen och får på så sätt mer användning för sina fina avslut och sin resoluthet framför mål. Han kan nu också användas bättre som target då han kan ta emot och fördela boll på ett bättre sätt.

Dagens träning visade inga tecken på att Oskar inte har konserverat den fina formen. Bollarna rullade in i ett raskt tempo från Kodesonen och det syns att han är i form. Att han startar morgondagens match känns ganska självklart, men frågan är vem han spelar bredvid. Emil Karlsson deltog inte på träningen då han gick av igår med en lårkaka. Han är däremot med i truppen till morgondagens match. Truppen som såg ut som följande:
1. Peter Abrahamsson
30. Sebastian Laneby (Tipselit Äldre)
2. Christofer Bengtsson
3. Joakim Hall
5. David Björkeryd
6. Hannes Sahlin
7. Jakob Lindström
8. Jonathan Lindström
10. Oskar Wallén
13. Johan Hedman
14. Emil Karlsson
16. Pontus Otterstedt
17. Robin Jonsson
18. Leo Wiena (Tipselit Äldre)
19. Adam Smaili (Tipselit Äldre)
20. Filip Holländer
21. Henos Musie (Tipselit Äldre)
27. Alexander Jeremejeff

David Leinar, Sebastian Johansson och Tommy Lycén står över av skadeskäl. David Leinar har en skada i foten medans Tommy Lycén och Sebastian Johansson båda har fått infektioner. Sebastian Johanssons infektion sitter i den tå han opererade under vintern medans Tommy Lycén fick ett sår på benet i matchen mot Husqvarna som sedan blivit infekterat och ordinationen som råder år att han inte får svettas.

Spelarna som flyttas upp från Tipselit är inga större överraskningar förutom att Daniel Carlsson som imponerat stort i U21 inte får en till chans, vilket är lite förvånande. I övrigt är det däremot ganska väntat, även om jag hade gissat på Carl Hawunger istället för Leo Wiena.

Huruvida Jakob Lindström kommer att starta eller spela hela matchen är tydligen lite oklart. Rapporterna säger att han har varit sjuk i veckan och inte är helt återställd och kanske får vila sig lite mer än vanligt i matchen. Om Jakob skulle börja på bänken tar troligtvis storebror Lindström platsen bredvid Filip Holländer som defensiv mittfältare. Laget i övrigt blir förmodligen det väntade förutom anfallet som är lite osäkert.

Min känsla är att Johan Hedman kommer att starta tillsammans med Oskar Wallén på topp då Emil Karlsson inte deltog på dagens träning. Detta är ett ganska oprövat anfallspar men vem vet. Kanske det blir succé? Om Johan Hedman lyckas få fram det han har i sig, och visar sig från sin bästa sida så kan han säkert komplettera Oskar på ett bra sätt. Jag ser framför mig hur Johan Hedman kommer ned och möter en boll som han på ett tillslag chippar förbi en försvarare till en djupledslöpande Oskar Wallén. Låt det bli så också!

Alla till gården!