Inga goda nyheter på ett kyligt Valhalla

Så kom den slutligen.

Året första förlust.

Efter tre förlustfria matcher gick ÖIS på tisdagskvällen för första gången under försäsongen 2013 på pumpen mot ett för dagen väldigt kontringsstarkt Falkenbergs FF.

Under den första halvleken höll lagen jämna steg och det hela var ett ställningskrig på mitten, men kvalitetsmässigt hade det onekligen gått att önska betydligt mer. Flertalet bortslagna passningar, offsidelöpningar och allmänt slarv gjorde den första halvleken till en av de sömnigaste som Sällskapet presterat på väldigt länge. Den där riktiga tajmingen som vi på senare tid har varit bortskämda med att ÖIS har fanns inte där denna afton. Det gick lite, lite för långsamt och huvudena var inte med till fullo i alla situationer. Kanske hade det med kylan att göra. Kanske hade det med motståndet att göra, eller kanske hade det med den b-betonade startelva som Hans Prytz hade valt att mönstra att göra.

Spelet i den nykomponerade startelvan byggde mestadels på lyftningar mot anfallsparet Daniel Paulson och Ricky Yarsuvat. De båda löpte på det mesta men trots det fick de fick uträttat ganska så lite längst fram i banan. Ricky var närmast att komma igenom och göra mål av de två då han var på håret att rinna igenom Falkenbergsförsvaret i några omställningar – men allt som allt i ett samlat betyg så var inte detta en av de insatser som han kommer att berätta om för barnbarnen (som för flertalet andra också, skall tilläggas). Men det var inte helt åt skogen ändå, även om man hade kanske hade önskat sig lite mer om man hade fått bestämma. För trots det ganska tanklösa spelet och den stundtals bristande kvaliteten bland de elva spelarna kunde man konstatera att ÖIS relativt reservbetonade lag trots allt stod upp bra mot ett Falkenbergs FF med en i stora drag ordinarie startelva.

Därför var känslan som spelarna tog med sig till pausvilan troligvis densamma: ”Vi hänger ju med!”.

Den andra halvleken inleddes dock på värsta tänkbara sätt. Någonting som ger obehagliga deja vús från försäsongen 2009 då samma scenario utspelade sig. Danny Ervik, som var en av de mer företagsamma i bortalaget under framför de andra 45 minuterna, lyfte precis i inledningen av den andra halvleken upp en långboll mot Victor Sköld. Bollen tog Sköld sedan hand om bakom en totalt feltajmad Adam Rosén innan han kunde avancera mot mål och sedermera bensäkert lyfta bollen över en utstormande Fredrik Andersson i ÖIS-målet. Och visst är det lite oroväckande det där, att Rosén missbedömde den långbollen från Ervik så grovt. Sviker inte minnet mig så har vi sett liknande scenarion under tidigare matcher också. Är man inte säker på att man når bollen backar man. Det bör och borde vara grundregel nummer ett. Annars sätter man sitt lag och sina lagkamrater i oerhört kniviga situationer likt denna. Situationer som kan och kommer att resultera i baklängesmål. Där kräver vi lite mer bestämdhet och eftertänksamhet!

Som om det inte vore nog med ett insläppt mål efter bara minutens spel så blev det några futtiga minuter senare än värre. Då small det igen! Innan ÖIS ens hade hunnit mobilisera sig, tänka över vad man gjorde fel vid 0-1 och åtgärda det, fick Falkenbergs FF en frispark till höger om ÖIS straffområde. Den efterföljande frisparken knorrades in centralt i ÖIS straffområde där en Falkenbergsspelare nådde högst med pannan. Bollen gick via Fredrik Anderssons vänstra stolpe och in. 0-2 innan vi ens hade spelat fem sju minuter av den andra halvleken.

0-2 till Falkenbergs FF stod sig sedan länge. Resultatet stod sig faktiskt enda fram tills dess att Hans Prytz agerade och bytte in tre nya, mer rutinerade, spelare. Den trion innehöll Christofer Bengtsson, Oskar Wallén och Emil Karlsson. Ut i deras ställe gick Tobias Bratt, Daniel Paulson och Ricky Yarsuvat. Redan där kunde man kanske ana att anfallet skulle få sig en liten kvalitetshöjning. Och det fick den. Allas vår kelgris Oskar Wallén reducurade nämligen Falkenberg FF:s ledning efter bara halvminutens spel efter att ha krutat in en retur på ett skott från Jakob Lindström. Lindströms skott i sig hade kunnat vara betydligt vassare och han såg en aning besviken ut själv just därpå, men i kalabaliken framför målet rann bollen ut till en fristående Wallén som nöp till direkt. Där är det aldrig någon tvekan!

I takt med reduceringsmålet kom ÖIS så in i en bra period där man tryckte på för en kvittering. Bland annat nådde Adam Rosén högst på en hörna och nickade i bröstet på Jesper Hansen i Falkenbergsmålet och en stund därefter var Emil Karlsson ytterst nära att peta in ett friläge efter att han stuckit i djupet och fått bollen serverad av Sebastian Ohlsson. Tyvärr smet bollen som så många gånger förr från Emil Karlssons del någon decimeter eller två utanför målramen. Kan det inte bara lossna för den grabben någon gång? Mitt i den allra mest intensiva anfallsvågen från ÖIS sida kontrade Falkenbergs FF i storartad stil. Efter en nickskarv på djupet hamnade Adam Rosén på efterkälken i sin löpduell mot den något snabbare Stefan Rodevåg som i ett halvt friläge kunde trycka stänka dit 3-1 efter att Fredrik Andersson misslyckats med att avvärja med en utrusning. Och där släcktes hoppet.

I övrigt vill vi lyfta fram Jakob Lindström. Det är han som utan tvekan lämnar Valhalla IP med det godaste samvetet i kväll. Han kom in relativt tidigt i den andra halvleken när ÖIS redan var i underläge, men likväl eldade han på laget. Han gjorde vad han kunde för att tända sina medspelare. Det är beundransvärt att se. Och det tyder på en djäkla karaktär. Utöver det så var det han som lyckades bäst med det fotbollsmässiga. I vanlig ordning slet han som ett djur och dessutom gick mycket av det anfallsspel som byggdes upp under de avslutade 25 minuterna runt honom. Det var Jakob Lindström som tog tag i bollen, skrek efter den när han inte hade den i sin ägo och spelade den vidare. Det var onekligen så att Jakob Lindström var spelaren med mest glöd i kväll. Och förmodligen var det också han som ville mest. Det skall han ha en eloge för.

På lördag är det derby. Då kommer Sällskapet troligtvis ställa bästa möjliga lag på banan. Den matchen har all möjlighet att få en annan skepnad. För detta var faktiskt en väldigt sömnig historia.