Ommöbleringar inför mötet med Qviding FIF

Då blev det ännu en fredagskväll som fick ägnas åt sällskapet. Ännu en fördel med avancemanget till Superettan är antalet vardagsmatcher, vilket gör en sambadefensivskribent väldigt glad. Helger utan tvång är allt som oftast ett stort plus. Något som också vore ett stort plus hade varit om temperaturen snart kunde stiga över nollan. Hur roligt det än må vara att se sitt favoritlag träna fotboll så gör det ont att göra det i den kyla som tagit ett stadigt grepp om Göteborg den senaste tiden.

Ett skadeskjutet sällskap

Vi har många gånger rapporterat om att det ser nästan oförskämt bra ut på skadefronten. Förutom långtidsskadade André Nilsson så har skadorna lyst med sin frånvaro. Idag på ÖIS-gården var det dock väldigt glest. Henrik Carlsson och Jonathan Azulay är som bekant iväg i landets tjänst. Azulay som landslagsspelare i U21-landslaget och Carlsson på ett riksläger på Bosön.

Johan Hedman är beordrad till gymmet för att inte riskera något inför seriestarten. Den lätta ljumskskada som hindrade Hedman i matchen mot AIK har kommit tillbaka utan det är enligt uppgift enbart en försiktighetsåtgärd. Man vill helt enkelt spara Hedmans kropp för viktigare uppgifter och har därför gett honom order att ta hand om sin kropp i klubbens gym istället för att slita ut sig på planen.

Ingen av försäsongens två mest olycksdrabbade, Hannes Sahlin och Filip Holländer deltog under dagens träningspass. I Hannes fall handlar det om en stukad fot och i Holländers en förkylning som kommit tillbaka. Med andra ord är det inga allvarliga skador men man vill inte ta några risker så här nära inpå säsongen. Självklart är detta extra tungt för Hannes Sahlin som har haft stora problem att slå sig in i startelvan under försäsongen. Kanske var detta en av hans sista chanser innan premiären.

Vetlandas Berbatov får chansen

I förra veckans träningsrapport nämnde jag anfallaren Simon Alexandersson från Vetlanda som just nu tränar med laget. Då var jag imponerad av den reslige smålänningen. Jag var imponerad av hans finurliga anfallsspel och imponerande teknik i straffområdet. I mottagningar, vändningar och avslut håller han en nivå som är bra mycket bättre än Division 4, där han hållit hus de senaste åren.

Under förra säsongen spelade han 30 matcher för sitt Hvetlanda GIF och gjorde 25 mål. Det är i sig inte så väldigt imponerande. Det finns en hel drös spelare i Sverige som gör 25 mål på en säsong i Division 3. För att man ska värvas till en klubb längre upp i seriesystemet krävs oftast något utöver det vanliga. Oskar Wallén och Markus Anderberg är de två senaste exemplen på spelare som ÖIS värvat från lägre divisioner, Oskar har visat sig vara oerhört nyttig och Anderberg hade med största sannolikhet spelat i allsvenskan om vid det här laget om han inte haft sina skadeproblem. Anderberg kom från division fem direkt till Allsvenskan på sina snabba fötter och sin bollkontroll, Oskar på sin fysik, sin hänsynslöshet framför mål och sin löpstyrka.

Backar man bandet så har ÖIS lyckats bra med sina värvningar från lägre divisioner hittills. Anledningen till det är att en klubb generellt sett ser med väldigt granskande ögon på en spelare från lägre divisioner. Om spelaren då klarar sig igenom det nålsögat så är spelaren så väl scoutad att det finns ganska lite utrymme för överraskningar.

Hur intresserade är då ÖIS av Simon Alexandersson?

Förmodligen väldigt intresserade. Sedan Jonathan Berg har man inte tagit in någon spelare bjudits in för provspel. Att den spelare som då blir nästa spelare att bjuda in är en spelare från Division 4 tyder på att sportrådet och tränarstaben tror mycket på spelaren. Att han dessutom får spela match är ännu ett tecken på att det är en spelare man tror på.

Aggressivt anfallspar

Ricky Yarsuvat och Emil Karlsson kommer starta i morgondagens match. Det var tydligt på dagens träningspass och kanske är detta det argaste anfallsparet vi haft sedan Patrik Elmander spelade med Björn Anklev 2008. Att Emil Karlsson är en man med ett yvigt kroppsspråk är ingen nyhet men oftast handlar hans ilska om egna misstag och det är väldigt sällan hans ilska går ut över någon annan. Men idag var ingen vanlig dag i Emil Karlssons fotbollsliv. Det mesta gick tvärt emot hans vilja i det sedvanliga ”Nackaspelet” som alltid avslutar sista träningen innan matchdag.

Emil, svor, gestikulerade, sparkade bollar och sparkade på flaskor men är detta ett dåligt tecken? Nej det tror jag inte. Emils spel består i stora delar på aggressivitet och adrenalin. Är det påslaget i topp borde det vara bra för hans spel.

Om Emil hade en grinig afton så var det aggresivt och ilskt men positivt. Rickys problem har länge varit att han gör det lite för svårt, att han gärna vill hämta boll lite långt utanför straffområdet och att han håller inne det där skottet lite för länge. Men det har varit den orolige Ricky. Den arge Ricky däremot skjuter på det mesta och så fort det är hyfsat fri sikt mellan honom och målet tycker den arge Ricky att det är dags att avlossa bössan.

Den taktiken visade sig idag vara nyttig. Efter att Christoffer Bengtsson träffat stolpen och Simon Alexandersson bränt returen hamnade bollen på mitten av planen hos Ricky som bröstade upp bollen, lät den sjunka en halvmeter åt sin högersida för att träffa bollen med foten horisontellt ut från höften. Foten träffade strax under bollens mitt vilket gjorde att den hela vägen fram till Peter Abrahamssons högra kryss hade en stigande bana. Vackert.

Strax efter det fick han bollen på kanten tog sig med två snabba överstegsfinter förbi sin ytterback och ur snäv vinkel tryckte in bollen via stolpen bakom Fredrik Andersson. Kanske är Ricky på väg åt rätt håll?

Ett oprövat innermittfält

Jakob Lindström och Johan Lundgren har varit den självklara duon på innermittfältet under våren. Om man ska tro signalerna på dagens träning så blir det ändring på det imorgon. En ganska oväntad lösning med Sebastian Ohlsson framför Jakob Lindström ser ut att bli melodin imorgon.

Att Fredrik Andersson får chansen igen är ingen skräll. Det brukar han få när det ska till att ändras om i startelvan. Tobias Bratt och Joakim Hall får chansen igen efter en tids frånvaro från startelvan. Carl Hawunger får inte chansen från start, något som några kanske väntat sig.

Daniel Paulson får chansen från start för andra gången i A-laget och tar hand om högersidan när Holländer och Hedman saknas.

Qviding som har ambitionen att lära hela Göteborg att spela ”positiv fotboll”, kommer från en meriterande seger med 1-0 mot ett reservbetonat Gais och har ett sannerligen gott självförtroende. I laget ÖIS-bekantingar som Mentor Zhubi och Alexander Jeremejeff samt August Wängberg som har ett förflutet i ÖIS juniorlag.

Tränaren Bosko Orovic har ambitionen att spela den bästa fotbollen i Göteborg. Ett begrepp som sannerligen går att diskutera, men för att uppnå detta har man under vintern satsat på mycket futsal-spel för att utveckla spelarnas individuella kvalitéer. Laget bygger sitt spel på att äga boll så mycket som möjligt och att spela längs med marken i så stor utsträckning det är möjligt. Har ni hört det förut? Tänkte väl det.

Sist det skulle spelas träningsmatch mot Qviding blev det vinst med 7-0. Då låg lagen i samma serie. Nu ligger ÖIS i Superettan och Qviding i Division 1. Det måste väl borga för minst 8-0?