ÖIS laddar för det årliga lägret

Sommaren 2013 är inget undantag. Bevisligen tycker klubbledningen att det är synd att bryta traditionen att komma ihop som grupp, samla kraft och återvända med utökad energi efter några dagar i den bohuslänska idyllen. Den åttonde juli åker laget till Grundsund.

Efter en hel del stentuffa matcher kan det vara skönt att slappna av, filosofera och tänka igenom vad man hittills har gått igenom under vårhalvan av säsongen. Det kommer ÖIS – ännu en gång – att få tid till att göra under en fyradagarsperiod i Grundsund. Där kommer det finnas tid till både reflektion och eftertanke. Det kommer finnas utrymme till att bearbeta  och gå vidare. Gå vidare med ett enda mål: att kämpa som djur för att klara utmaningen att kravla sig ovanför kvalstrecket och förlänga existensen i Superettan.

Men det kommer inte bara vara lugnt och skönt. Idén med lägret är även att träna, sova och äta bra. Dessutom skall det, som Sambadefensiv redan rapporterat om, genomföras två matcher mot sämre motstånd. På tisdagseftermiddagen – dagen efter ÖIS anlänt – är det ett sedvanligt kombinationslag från Grundsundstrakten som står för motståndet på, vad vi erfar, Bottnavallen. Den matchen har ännu ingen bestämd tid men någon gång under eftermiddagen är det avsparksdags.

Två dagar därpå, på Havsvallen i Smögen, ställs ÖIS mot Smögens IF som för nuvarande huserar i division fem. Dagliga konkurrenter och motståndare är därmed lag som IFK Valla och Skärhamns IK från Tjörn, Henåns IF, Morlanda GoIF, Gilleby IF samt Stala IF från Orust men även lag från både Strömstad och Munkedal.

Låt oss därför säga att det inte kommer vara något dödligt motstånd varken mot kombinationslaget eller för den delen Smögens IF. Men bevisligen är det inte heller vad som är tanken. Snarare är det så att spelarna skall få någon match i benen för att känna på det lite. Och det är ju inget negativt i att det eventuellt trillar in ett stort antal bollar. Under fjolåret vann ÖIS motsvarande match med över tio måls marginal och vilket lag man än mött så linkar man av planen med en skön känsla inombords. Även om citatet ”en vinst är alltid en vinst” är en sanning med modifikation rent känslomässigt så ligger det någonting i det.

Små, små saker kan få stora utslag i spelet i kommande matcher. Som att en viss spelare lyckas ta sig förbi sin spelare, till exempel. Man känner att man kan det samtidigt som det öppnas möjligheter för att testa nya dribblingar och tillvägagångssätt för att vinna duellen när spelaren inte känner samma press och där ett misstag inte alls blir lika ödesdigert. Kanske kan det vara till spelarens fördel när det sedan vankas seriematch igen.

Men det skall sägas: det är nödvändigtvis inte bara positivt. Självklart kan man ha synpunkter på att laget inte matchar mot något mer kvalitetsfyllt där man verkligen måste kampa för att göra mål och/eller vinna. Smällen kan ta hårt när man besöker Tele2 Arena och helt plötsligt inte har samma tid på sig. Det, i kombination med att den senaste tävlingsmatchen är en månad bort i tiden, skulle kunna ha en negativ inverkan. Risken att man gått ned sig – samtidigt som motståndaren hållit tempot uppe någorlunda – finns där. Därför är det en balansgång och ett beslutsfattande. ÖIS har bevisligen gått den andra vägen.