Förlust i oprioriterad match

Svenska Cupen var i år (och de flesta andra år också, tyvärr) väldigt oprioriterad. Från ÖIS håll och uppenbarligen också vårat (publikens) håll. Fyra-fem ordinarie spelare i ÖIS startade matchen, och läktarna var oerhört tomma. O-e-r-h-ö-r-t tomma.

Johan Hagman; Robin Ingvarsson, David Leinar, Adam Rosén, Jacob Ericsson; André Nilsson, Måns Ekvall, Carl Hawunger, Daniel Paulson; Johan Hedman; Mathias Strinäs.

Så såg startelvan ut. En del reserver och en del inte, som sagt. Halmstad stod för motståndet och även de kom till spel med ett antal reserver i sin elva. Matchinledningen var jämn, båda lagen höll i bollen i stunder och försökte servera anfallarna med bollar. Chanserna var lätträknade, men till en början var matchen ändock rolig att se på då ÖIS direkt visade att man inte hade någon överdriven respekt för allsvenska Halmstad. Inställningen från ÖIS var att först och främst försvara sitt eget mål, där Johan Hedman mer framstod som en mittfältskollega till Ekvall och Hawunger än en anfallsdito till den för dagen ganska ensamma Mathias Strinäs.

Det skapades till slut några chanser åt båda håll innan halvlekens slut. David Leinar var närmast i den nyss nämnda halvleken att göra mål för ÖIS, när han två gånger om efter en hörna fick läge att trycka in bollen i nät. Men 0-0 stod det i paus.

Andra halvlek gick ner i tempo en aning, och det kändes länge som att det skulle kunna bli förlängning, för de där riktigt heta lägena skapades inte riktigt. Ja, förutom Halmstadbackens och -målvaktens lilla cirkus vid eget mål, där både ett självmål och ett Daniel Paulson-mål var millimeter ifrån att skrivas upp i protokollet. Men annars stannade det oftast vid halvchanser, som sagt. Förlängning skulle det bli, men det skulle prickas in varsitt mål innan dess.

Marcus Antonsson gjorde Halmstads. Ett kyligt avslut på en frispelning av medspelare. Mathias Strinäs gjorde ÖIS mål, kvitteringen, en kvart efter Halmstads ledningsmål. I den 80:e minuter närmare bestämt. Ett skott som till synes gick rakt på Halmstad-målvakten, men på något sätt styrde han in den i eget mål när han skulle mota bollen med handflatorna. Strinäs noterades därmed för sitt första ”riktiga” ÖIS-mål.

Förlängning, ja. Det blev det till slut. I densamma skapades det chanser åt båda håll. Halmstad var dock det enda laget som lyckades göra någonting av chanserna. Marcus Antonsson, igen, gjorde efter ca 7 förlängningsminuter matchens sista mål. Ett fint avslut på ett inlägg från vänsterkanten punkterade matchen.

ÖIS cupspel är över för denna gången. Försäsongen nästa år blir tråkigare. Chansen till roliga bortaresor eller till och med Europaspel är borta. Det som är kvar nu är det viktigaste av allt, resan mot Superettan. Blir vi inte åtminstone dubbelt så många på måndag mot Norrby som vi var idag (873) så är det en och annan som får ta sig i kragen.

Måndag. 19.00. Valhalla IP. Dra med er så många ni bara kan. Varje match är lika viktig, varje match är ett steg närmare Superettan.