Stellan bänkas trots målen mot Norrby

Tyvärr blev det ingen rapport ifrån träningen igår. Tidsbrist gjorde att det inte var möjligt.

Nu är laget dock på väg mot Skåne och en av de längsta bortamatcherna. Själv befinner jag mig på hemmaplan och kommer inte att följa med laget söderut. Planeringen gör att jag personligen inte kommer att finnas på plats i Kristianstad. Bloggen ber om ursäkt.

Det hindrar oss dock inte från att bjuda på ett litet försnack.

Utsikten fortsätter segertåget

Likt de senaste veckorna har ÖIS även mot Kristianstad kniven mot strupen. En vinst är ett måste då Utsikten igår besegrade Qviding FIF på Valhalla med 2-0. Matchen såg ut precis så som en match mellan Janne Carlsson och Bosko Orovic borde se ut. Hemmalaget Qviding gjorde allt i sin makt för att rulla ut sina motståndare sitt tiqi-tacainspirerade spel. Motståndarna från Västra Frölunda blev dock tillslut för tunga. Janne Carlssons är en okomplicerad man och han bygger sina lag därefter. En svensk fotbollsrevolutionen kommer sannerligen inte starta i Frölunda. Däremot kan stadsdelen få ett Superettalag om det vill sig illa.

En ramstark backlinje styrd av Robin Jonsson, en Luka Miljaljevic som gör 15 mål och ett stabilt mittfält kan ta en långt. Svårare än så är det ibland inte. Dessutom har Axel Wibrån inte släppt in mål på 419 minuter i seriespel. Släkten är som bekant alltid värst.

Svåranalyserat Kristianstad

Senast ÖIS och Kristianstads FF möttes blev slutreslutatet 1-1 trots ett massivt spelövertag för ÖIS del. Kristianstad kändes då som ett lag för den nedre halvan. Ett allmänt långsamt lag som saknade någon självklar målskytt. Sedan den matchen har laget haft en obehaglig ovana att spela bra mot topplagen.

Laget har slagit både Oddevold och Motala på bortaplan, slagit Oddevold hemma och spelat lika mot Utsikten på hemmaplan. Tunga Kristianstad verkar alltså ha något som topplagen har svårt med. Alla topplag utom Lunds BK mot vilka laget har en sammanlagd mindre smickrande målskillnad på 1-8. Gissningsvis är det alltså ett högt tempo som är nyckeln.

Kristianstad har ett tungt lag som inte kommer att be om ursäkt för sig i straffområdet och som troligtvis är bättre på att stå emot ett tungt Oddevold än ett snabbt Lunds BK.

Startelvan som ska slå Kristianstad på bortaplan ser ut på följande vis:

 

Trots succéinhoppet senast är Stellan Carlsson bänkad till förmån för Mathias Strinäs. Tobias Bratt fortsätter i mittförsvaret tillsammans med Hannes Sahlin och André Nilsson ersätter Frantz Pangop. Där har ni startelvans tre största överraskningar. De tre går alla att analysera.

Att lille Tobias Bratt får chansen framför Adam Rosén mot ett fysiskt starkt Kristianstad går absolut att diskutera. Defensiva fasta situationer kan bli en jobbiga.

André Nilssons chans är nu. Frantz Pangop bänkas troligen för att Marcus Lantz inte litar på hans taktiska egenskaper utan istället ser väldrillade André Nilsson som ett säkrare alternativ på kanten. Han gör det han blir tillsagd. Han springer allt vad han pallar i båda riktningar. Med André Nilsson vet en på sätt och vis vad en får.

Att Mathias Strinäs får chansen längst fram och inte Stellan Carlsson tyder på att Lantz ser Stellan som en omställningsspelare i första hand numera och därför sparar honom tills ett tröttkört Krsitianstad ska springas sönder i slutet av matchen då ytor öppnas och Stellan får springa där han är som bäst och Sebastian Ohlsson får kila in bollen där han gör det som bäst.

Vid sjutiden vet vi om Lantz har rätt.