Skåneturnén fortsätter

Vecka efter vecka fortsätter vi lära oss nya saker. Exempelvis att det faktiskt går att se FC Höllviken som ett reellt hot. Ett faktum som för några år sedan kändes fullständigt otänkbart. Nu är det dock sanning då FC Höllviken efter åtta omgångar innehar den något oroande resultatraden 3-4-1. Lagets enda förlust kom mot Lunds BK redan i omgång 2. Förutom den matchen har laget alltså inte förlorat. Det är oerhört imponerande med tanke på att laget är nykomlingar och inför serien av många tippades att utan att fråga ta hissen ner i Division 2 igen.

Laget har inte bara en imponerande resultatrad, ska man tro statistiken är det dessutom ett lag som, med modernt nykomlingsmått mätt är täta defensivt. Få saker är så uppfriskande som tippade bottenlag med vett på att spela efter sina förutsättningar och som klarar av att hålla fortet. Det lönar sig i längden och gör att en nykomling kan bli den där obehagliga överraskningen som klamrar sig fast utan förvarning.

Att laget dessutom har två spelare i topp i busligan gör självklart inte matchen mindre skrämmande. Att döma av statistiken har Höllviken lyckats bli det alla nykomlingar strävar efter att bli. Nämligen ”jobbiga att möta”.

Detta är dock såklart ingen ursäkt, bara ett orosmoln som ÖIS bör hitta en strategi för att styra undan.

Frånvarolistan

Den uppmärksamme noterade att Björn Anklevs gula kort mot Lunds BK var hans tredje för säsongen. Detta innebär att den allsidige åldermannen får avstå en av seriens längsta bortaresor. Detsamma gäller George Mourad som fortfarande lider av den skada han ådrog sig i matchen mot Norrby för några veckor sedan. Det fanns tidigare vissa förhoppningar om att George skulle vara tillbaka i spel när laget mötte Höllviken men så blir alltså inte fallet.

Däremot är André Nilsson tillbaka efter sin skada i axeln. Yttern lär därmed starta i Björn Anklev och Daniel Paulsons frånvaro.

Vidare kan vi konstatera att Oskar Wallén kommer allt närmre spel. Idag deltog han i flertalet spelövningar och gick bara undan när det var dags för det avslutande smålagsspelet. Oskars framsteg skapar ytterligare konkurrens i den redan stora anfallsbesättningen. Om man ska tro Henrik Carlssons ord i gårdagens avsnitt av Radio ÖIS är han dessutom tillbaka i slutet av augusti om allt vill sig väl. Konkurrens sa Bull.

Startelvan

Jag missade som bekant matchen mot Lund och kan därför inte uttala mig om huruvida det är rätt att behålla samma startelva som då men en vinst med 5-0 borde vara fog för det. Jag var dessutom hemma hos Andreas Östling och köpte en cykel i veckan och han sa att spelet var bra så jag tror honom. Med Björn ut och André in får vi alltså följande elva:

 

 

Anton Sandberg Magnusson och André Nilsson är två exempel på en typ av spelare Marcus Lantz håller väldigt kär. När resten av mittfältet och William Atashkadeh alla är ganska bollkära och villiga att styra spelet ser Marcus Lantz ett värde i spelare som likt Sandberg Magnusson och Nilsson spelar på energi och råstyrka. Troligtvis för att dra isär spelet och ge utrymme för de lite mer bolltrillande pojkarna i laget.

Det går absolut att ha åsikter om både Anton Sandberg Magnusson och André Nilssons något begränsade spelsätt men det är tydligt att Marcus Lantz håller deras genombrottskraft och energi oerhört högt.

Förra årets velande är över och vi kan konstatera att Marcus Lantz inte på något sätt tvekar kring sin backlinje den här säsongen. Nu när Robin Ingvarsson är tillbaka ska det troligtvis väldigt mycket till för att ändra på de fyra längst bak. En strategi som är helt rätt. Oavsett hur mycket jag ömmar för Adam Rosén finns det ett stort värde i att en backlinje får mycket tid på sig att spela ihop sig. Det är viktigt överallt på en fotbollsplan men framförallt i de bakre leden.

William Atashkadeh visar på match efter match och träning efter träning att han har något alldeles extra. Nu när han dessutom fått vara skadefri hela våren är det faktiskt dags att ge Kent Carlzon beröm för värvningen. Hittills vågar jag säga att det är ett fynd. Fyra mål än så länge kanske inte är något som sätter skräck i seriens alla ängagäng men hans agerande på träning tyder på att mer är på väg. När vi bedömer Atashkadeh måste vi ha i åtanke att han faktiskt inte fått kontinuerlig speltid på två år. Förhoppningsvis finns det mycket kvar att hämta.

Alla till den där lilla byn halvön som vi knappt visste fanns för något år sedan!