Med undantag av ÖIS, Assyriskas FF och Ängelholms FF har samtliga lag i Superettan nu spelat 15 matcher. I morgon vänder serien och undan för undan kommer vi sedan att närma oss upploppsrakan och den sannolikt benhårda kampen om de två uppflyttningsplatserna och kvalplatsen till Allsvenskan. I nuläget ser det ut som om åtminstone tio lag är med i racet om de tre första platserna i serien.* Ni kan med andra ord räkna med att det kommer att bli en tuff och spännande höstsäsong med en mängd viktiga och hårda matcher. Höstsäsongen 2010 kan med andra ord bli en av de mest hårdkokta och laddade perioderna på flera år; kanske rent av i klass med hösten 2009.

Innan vi ger oss in i den andra andningen tyckte dock vi på Sambadefensiv att det skulle vara kul att gräva ner sig lite i statistiken från den första halvan av Superettan. Yey! Vi visste att ni skulle gilla det. Vad är väl bättre än att ägna lördagseftermiddagen i hängmattan på torpet åt att plöja genom ett par A4-sidor med siffror. Vad som följer är därför en sifferexercis kring de 15 första omgångarna av Superettan 2010.

En sammanfattning av Superettan efter 15 spelade matcher

Inte helt oväntat är det de två topplagen, Degerfors IF och IFK Norrköping, som har vunnit flest matcher så här långt. Även om Norrköping har överraskat många – inklusive den egna tränaren Göran Bergort – så kommer de sannolikt att hänga med hela vägen in i kaklet. Bergort och Norrköpings sportchef, Tony Martinsson, har fogat samman ett tight lag som har visat att de klarar av att leka med de stora killarna. Och med den rosa ledartröjan tight som ett ormskinn, en startelva som få lag i Superettan matchar spelare för spelare och ett par riktigt smarta sommarförvärv sommaren är Norrköping laget att jaga under hösten. Du kan redan nu skriva in 27 september i kalendern; om ÖIS vill vinna årets Superettan krävs det tre poäng på hemmaplan mot Norrköping.

Nykomlingen Degerfors är förstås årets stora överraskning. Vem hade trott att de klassiska brukspojkarnas lir skulle ta dem till en andra plats efter 15 spelade matcher? Inte jag i alla fall! När det gäller Degerfors ska det dock bli intressant att se hur de klarar sig utan nyckelspelare som Johan Bertilsson, som har gått vidare till Kalmar FF och Allsvenskan, och Emil Berger, som är satt i karantän av Degerfors efter att ha skrivit på för ärkefienden Örebro SK. Om man ser till statistiken tycks inte Degerfors ha några som helst problem att klara sig utan Berger. Utan Bertilsson tycks det dock vara svårare; sedan Bertilsson försvann den 1 juli har laget inte vunnit (förlust mot Ljungskile med 2-1 och oavgjort mot Syrianska FC 0-0). Min gissning är att Degerfors kommer att börja dala i tabellen inom sinom tid.

Bland de övriga förväntade topplagen är det förstås ÖIS som sticker ut mest med sina åtta oavgjorda matcher och en enda förlust. Som Janne Andersson sagt så många gånger under säsongen: det här är en konstig säsong, jag har aldrig varit med om något liknande. Framåt slutet av september ska det bli mycket intressant att se vad de där åtta oavgjorda matcherna har betytt för ÖIS chanser att ta sig tillbaka till Allsvenskan.

Förutom ÖIS måste man väl förstås också nämna Hammarby IF (och Linus Hallenius). Sex vinster och sju förluster: avhängda! Säsongen 2010 har varit på tok för upp och ner för Hammarby. Det håller helt enkelt inte att tappa poäng på hemmaplan mot bonkegäng som Östers IF och IK Brage. Det spelar ingen roll hur bra Linus Hallenius har varit när man har ett försvar som knappt håller division 1-klass. Dessutom är Hallenius snart såld och då kommer Hammarby få koncentrera sig på att hänga kvar i Superettan. Nästa GAIS?

Även våra vänner bohuslänningarna i Ljungskile SK sticker ut med sina tolv insläppta mål. Vi snackar 0,8 mål per match, vilket kan jämföras med ÖIS 1,1 mål per match, Norrköpings 1,2 mål per match eller Hammarbys 1,3 mål per match. Tolv insläppta mål på 15 matcher är inte illa pinkat av ett lag som knappt får ihop bänkspelare så att det räcker till match. Se upp för Ljungskile; de kan bli knepiga och svårslagna framåt hösten när gräset blir brunare och planerna tyngre.

ÖIS & Brage är de enda två lagen som fortfarande är obesegrade på hemmaplan

Seriens starkaste hemmalag är av allt att döma Degerfors IF, Ljungskile SK, IFK Norrköping, ÖIS och IK Brage. Visst, visst, visst, det är klart som fan att man kan diskutera om ÖIS verkligen hör hemma i den gruppen med tanke på att man bara har tagit åtta poäng hemma på Gamla Ullevi. Jag vill dock hävda att man måste ta i beaktande att ÖIS, tillsammans med Brage, är ett av två lag som fortfarande är obesegrade på hemmaplan. Det måste väl ändå betyda någonting? Även om vi inte tycker att det har verkat så under våren 2010, så är Gamla Ullevi vår borg (eller hur det nu är knallarna brukar uttrycka sig om Borås Arena): där förlorar vi inte!

Återigen måste man låta sig imponeras av Ljungskiles kompakta försvar; på åtta matcher hemma på Starke Arvid Arena har laget enbart släppt in fyra mål (0,5 mål per match). Hur tusan slår man hål på Wålemarks och Glans defensiva bygge? Det tycks knappt vara möjligt. Det är bara att hoppas att ÖIS kan ställa både Álvaro Santos och Björn Anklev på planen när man åker till Bohuslän söndagen den 1 augusti.

ÖIS & GIF Sundsvall är seriens två bästa bortalag

Äntligen en lista som ÖIS toppar! Säsongen 2010 har ÖIS varit ett hyfsat bortalag. Raden fyra vunna, tre oavgjorda och en förlust ger en antydan om att det i alla fall finns något i det här laget. Förlusten mot GIF Sundsvall var dessutom något snöplig och om Anklev bara satt sin chans i första halvlek hade ÖIS haft en nolla i förlustkolumnen. Konstigt nog har man sällskap av GIF Sundsvall, ett lag som åtminstone jag förknippar med starkt hemmaspel. Den här säsongen har dock skoterraggarna tagit fler poäng på bortaplan än på hemmaplan. Seriens målgladast bortalag är förstås vilda västern-gängen IFK Norrköping och Hammarby IF

Om man avslutningsvis ser till lagens form över de senaste fem omgångarna finns det ett enda lag i Superettan som är obesegrat, och det är givetvis ÖIS. Däremot har man inte tagit flest poäng. Där toppar – mystiskt nog – de två nykomlingarna IK Brage och Degerfors IF, som har plockat 10 poäng, vilket är en poäng mer än vad Lirarnas Lag lyckats med. Det är enbart tre lag som har mäktat med att ta tre vinster på de fem senaste omgångarna: Degerfors, Brage och Ängelholms FF. Det enda lag som inte har vunnit under samma period är krislaget Falkenbergs FF. Precis som ÖIS nästa motståndare, Jönköpings Södra, har Falkenberg bara tagit tre poäng på sina fem senaste matcher.

DISKUTERA?

*Ja, till denna grupp räknas även Ängelholms FF, eftersom de enbart har spelat 13 matcher, men inte Hammarby IF, eftersom svänggänget från söder om Söder redan samlat på sig sju förluster och det är fullständigt otänkbart att ett lag som har sju förluster halvvägs in i serien kan ta en av de tre uppflyttningsplatserna.

Så var det bara en och en halv vecka kvar till dess att Superettan 2010 sätter i gång. Abstinensen är på topp och det är nästintill så att man klättrar på väggarna hemma i lägenheten.

Vill. Gå. Till. Gamla. Ullevi.

Vill. Se. På. ÖIS.

NU!

I går gick det till och med så långt att jag faktiskt såg en hel match med vår nemesis BK Häcken. På plats dessutom. Jo, jo, så illa är det för tillfället. Tur då att man kan ägna kraft på och fördriva tid med att kartlägga ÖIS motståndare under det kommande året.

Det är med andra ord hög tid för del två av Sambadefensivs ”Inför-Superettan-2010-bevakning”. Och den här gången fokuserar vi på tre lag som jagar lite bakom de förväntade topplagen: Assyriska FF, Hammarby IF, Syrianska FC och så ÖIS förstås.

Tre lag som vi för sakens skull valt att benämna ”Jägarna”. Och nej, det har ingenting med Kjell Sundvalls sunkiga film, med samma namn, att göra. Absolut inte. Om vi ska fortsätta på filmtemat så är de här tre lagen mer att likna vid Snuten i Hollywood II eller The Golden Child. De är lite upp, de är lite ner, och de är lite mittemellan. Med de här lagen är det nämligen så att man inte alltid vet vad man får. Om allt går enligt planerna och spelarna levererar på toppen av sin förmåga rör det sig om lag för den absoluta tabelltoppen. Om så inte blir fallet är de i alla fall lag för den övre halvan. Lag som dessutom kommer att sno de förväntade topplagen på en hel del poäng. Var så säker.

De påminner med andra ord inte så lite om Eddie Murphy under andra halvan av 1980-talet. Och de lag vi snackar om är förstås: GIF Sundsvall, Jönköpings Södra och Ängelholms FF.

Omgång 8 2010-05-24 Örgryte IS – Ängelholms FF
Omgång 9 2010-05-29 GIF Sundsvall – Örgryte IS
Omgång 15 2010-07-12 Jönköpings Södra IF – Örgryte IS
Omgång 16 2010-07-20 Örgryte IS – Jönköpings Södra IF
Omgång 24 2010-08-29 Ängelholms FF – Örgryte IS
Omgång 25 2010-09-13 Örgryte IS – GIF Sundsvall

GIF Sundsvall

I målet är veteranen och ärke-Giffaren Fredrik Sundfors ersatt av ex-Öisaren Tommy Naurin. Om du frågar mig är det ett helt OK byte. Framförallt för Naurin. I mittförsvaret har Erkan Saglik – mannen som annars är mest känd för att han blev en You Tube-favorit när Ken Fagerberg sprang ifrån honom under säsongen 2007 – bestämt sig för att flytta till Turkiet och dess andradivision.

I övrigt är allt sig likt i Sundsvall. Ari Skúlason är kvar. Likaså Sören Åkeby, Billy Berntsson, Jonas Wallerstedt, Daniel Sliper, Hannes Sigurdson och Aziz Corr-Nyang. Denna säsong borde Sundsvall med andra ord kunna bygga vidare på det fina spel som laget stundtals visade upp under fjolåret.

2009 stupade Sundsvall i och för sig laget strax före målgången, men under långa perioder såg man helt klart ut att vara ett lag för Allsvenskan. Under försäsongen har laget dessutom visat upp ett imponerande och vägvinnande spelet. Snabbt, rakt och oerhört effektivt. Personligen så finner jag segrarna mot Assyriska och ÖIS samt det oavgjorda resultatet mot Gefle mest imponerande. Resultat som helt klart antyder att Giffarna har något riktigt bra på gång.

Sist, men inte minst, måste jag plita ner ett par rader angående en av mina absoluta favoritspelare utanför ÖIS-gården, Jonas Wallerstedt. I Wallerstedt har Sundsvall en spelare som alltid ger allt för laget och som alltid kör pang på rödbetan, hela vägen in i kaklet. Kom igen, ni har hört den här sången förr. Det enklaste sättet att förklara Wallerstedts storhet som fotbollsspelare är om du föreställer dig följande scenario:

Det är en minut kvar av en betydelselös försäsongsmatch mellan ÖIS och GIF Sundsvall. Giffarna leder redan med 3-0. Mot slutet av matchen uppstår dock ett läge där bollen ligger fri precis framför ÖIS mållinje. Peter Abrahamsson är bortspelad. Till Abrahamssons och ÖIS undsättning skyndar David Leinar och Valter Tomaz Jr. Eller som man också kan beskriva det, 93 kilo välmejslad granit och en kille med smeknamnet ”Satsar alltid allt i alla närkamper”. De två Öisarna kommer alltså i full galopp. Som två skenande godståg i natten. Ångpannor på högvarv. Hesa Fredrik på volymsteg elva! Samtidigt som bollen ligger fri precis framför det vidöppna målet.

Ni fattar läget.

Tänk dig nu att du som Sundsvallsspelare har följande två valmöjligheter:

A) Du struntar i bollen. Ni leder ju ändå med 3-0. Dessutom är det försäsong. Varför riskera en skada i det läget?

B) Med risk för liv och lem gör du allt som står i din makt för att hinna först till bollen. Den ligger ju där. I motståndarnas straffområde. Och bara väntar på att du ska toffla till den. Då ska den bara in i mål. Strunt samma att du kommer att manglas av Leinar och Valter Tomaz på köpet. Den ska bara in!

De flesta normala människor väljer alternativ A. Jonas Wallerstedt är inte som de flesta människor. Jonas Wallerstedt är inte ens som de flesta fotbollsspelare. I det här fallet förstår Jonas Wallerstedt inte ens frågan. Vadå! Två alternativ. Hur menar du då? Bollen ligger ju där. Och jag är i dess direkta närhet. Då ska den in! I Jonas Wallerstedts värld ska nämligen alla bollar som befinner sig i motståndarlagets straffområde över mållinjen. Inte en enda djävel får komma undan. Det vore oacceptabelt. Oförlåtligt. Och nej, det spelar ingen roll om man riskerar att bli idrottsinvalid på köpet. Bollen ska bara in!

Ja, som du ser är Wallerstedt anklevsk i sitt uppträdande på planen. Och om Sören Åkeby kan få övriga Sundsvallsspelare att uppträda och agera på samma sätt så kommer Sundsvall att bli en ruskigt svår motståndare denna säsong.

Arena: Norrporten Arena
Publikkapacitet: 7 700
Placering 2009: 5:e plats i Superettan
Placering 2008: 15:e plats i Allsvenskan
Tränare: Sören Åkeby (tredje säsongen)
Spelarförluster: Fredrik Sundfors (målvakt, slutar), Erkan Saglik (mittback, till Kocaelispor), Kali Ongala (mittfältare, till Umeå FC), Alexander Hysén (målvakt, till Östersunds FK), Christian Söderberg (mittback, kontraktslös) och Magnus Powell (assisterande tränare, Lilleström SK)
Nyförvärv: Tommy Naurin (målvakt, från Qviding FIF), Fredric Jonson (mittback, från Vasalunds IF), Saihou Jagne (anfallare, lån från AIK), Pontus Silfver (mittfältare, uppflyttad från U21-laget), Stefan Lagergren (målvakt, uppflyttad från U21-laget), Erik Löfgren (back, uppflyttad från U21-laget) och Jon-Erik Krantz (back, uppflyttad från U21-laget)

Resultat under försäsongen:

GIF Sundsvall – IF Brommapojkarna 3-4 (31 januari)
GIF Sundsvall – Djurgårdens IF 1-1 (7 februari)
GIF Sundsvall – IK Sirius 1-1 (13 februari)
GIF Sundsvall – Assyriska FF 1-0 (24 februari)
GIF Sundsvall – Gefle IF 2-2 (7 mars)
GIF Sundsvall – Hammarby IF 0-2 (13 mars)
GIF Sundsvall – Bodens BK 1-1 (20 mars)
GIF Sundsvall – Bodens BK 1-1 (21 mars)
GIF Sundsvall – Örgryte IS 3-0 (28 mars)

Jönköpings Södra

Jönköpings Södra är, tillsammans med Hammarby, det enda lag som ännu är obesegrat under försäsongen, och då har man ”bara” kvar att möta Dalkurd FF från Division 1 Norra. På nio matcher har Tändsticksstadens andralag – än så länge får väl HV71 betraktas som traktens förstalag – fyra vinster och fem oavgjorda. Det må te sig imponerande, men det ska samtidigt sägas att samtliga vinster har kommit mot lag från de lägre divisionerna. När man mött lite mer kvalificerat motstånd, som GAIS, ÖIS, Landskrona BoIS och Degerfors, har J-Södra enbart kryssat.

Under vinterhalvåret har J-Södra annars ägnat den mesta tiden åt att verkligen storsatsa mot Allsvenskan 2011. Officiellt sägs det att man inte ska till Allsvenskan förrän om ett par år, men årets värvningar skvallrar om något helt annat. Om jag får ta mig friheten att tolka J-Södras värvningar så säger jag att de redan i år satsar mot Allsvenskan, åtminstone via kvalplats.

Varför då, undrar du förstås.

För det första har klubben lockat till sig den notoriske superettanmålskytten Pär Cederqvist. En spelare som alltid levererar i Superettan, men som tidigare inte lyckats få det att stämma på högre nivå. För det andra har J-Södra även lyckats med konststycket att värva Falkenbergs offensive mittfältare/anfallare Kristoffer Fagercrantz. Tillsammans med Tommy Thelin kan jag lova att Cederqvist och Fagercrantz kommer att utgöra ett tremannaanfall som kommer att vara fruktat landet över. Många mål kommer det att bli. Många snurriga försvarare kommer det att bli. För att inte tala om alla sura tränare och målvakter. Räkna med det!

Som om inte det var nog så har J-Södra även förstärkt i de bakre leden. Hur är det nu man brukar säga; framgång byggs bakifrån? Något sådant. Ny målvakt är i alla fall Nuredin Bakiu, som har nyttig erfarenhet från både toppen av Superettan och botten av Allsvenskan från sina år med IFK Norrköping.

I J-Södras mittförsvar återfinns dessutom ett för många Öisare synnerligen bekant namn. Där gör nämligen 2005-års succéman i ÖIS, Jukka Sauso, svensk comeback efter ett par år i HJK Helsingfors. Om Sauso kommer upp till samma nivå som han visade under sina första år i ÖIS har J-Södra gjort ett riktigt fynd. Om Sauso istället gör sin bästa 2007-imitation är J-Södra, som man säger i filmerna, in for a bumpy ride. Till sin hjälp kommer Sauso sannolikt att ha, från Kalmar inlånade, Petter Lennartsson, Tom Siwe och Daniel Karlsson. Ett på pappret rätt hyfsat försvar.

Det stora frågetecknet när det gäller årets J-Södra är förstaårstränaren Andreas Jankevics. Efter många år i Olle Nordins skugga ska nu Jankevics ta över rodret. Ett oprövat kort ska med andra ord leda J-Södra mot Allsvenskan. Kan det verkligen gå vägen? Kanske, kanske inte.

Arena: Stadsparksvallen
Publikkapacitet: 5 200
Placering 2009: 10:e plats i Superettan
Placering 2008: 14:e plats i Superettan
Tränare: Andreas Jankevics (första säsongen)
Spelarförluster: Kristen Viikmäe (anfallare, Zakynthose), Eddie Avdic (back, utlånad till Tenhult), Mikael Axelsson (målvakt, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Andreas Nilsson (mittfältare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Valid Elkari (mittfältare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Axel Norderyd (anfallare, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Uros Hojan (mittback, Jönköpings Södra valde att inte förlänga kontraktet), Peter Klancar (mittfältare, valde att lämna Jönköpings Södra) och Olle Nordin (tränare/sportchef, kontraktlös/pensionär) samt Ricardo Santos (anfallare), Daryl Smylie (mittfältare/anfallare) och Marcel Sacramento (anfallare) samtliga tillbaka till Kalmar FF efter lån
Nyförvärv: Petter Lennartsson (back, lån från Kalmar FF), Robert Walker (mittfältare, från fri transfer) Jukka Sauso (mittback, från HJK Helsingfors), Mathias Eteús (anfallare, från IFK Göteborg), Pär Cederqvist (anfallare, från Landskrona BoIS), Kristoffer Fagercrantz (mittfältare/anfallare, från Falkenbergs FF), Nuredin Bakiu (målvakt, från IFK Norrköping), Philip Bernholtz (anfallare/mittfältare, flyttas upp från u-laget) och Darko Glavas (mittfältare, flyttas upp från u-laget)

Resultat under försäsongen:

Jönköping Södra – Husqvarna FF 1-0 (6 februari)
Jönköping Södra – GAIS 1-1 (13 februari)
Jönköping Södra – Örgryte IS 3-3 (20 februari)
Jönköping Södra – IFK Värnamo 2-1 (25 februari)
Jönköping Södra – Degerfors IF 1-1 (5 mars)
Jönköping Södra – Norrby IF 1-0 (11 mars)
Jönköping Södra – Landskrona BoIS 2-2 (17 mars)
Jönköping Södra – Landskrona BoIS 0-0 (20 mars)
Jönköping Södra – Norrby IF 3-1 (27 mars, Svenska Cupen)

Ängelholms FF

Ängelholm har förvisso blivit av med sin lagkapten och målskytt extraordinaire, Mattias Adelstam, men i övrigt har klubben gjort en rad synnerligen kloka värvningar under årets Silly season. Självklart skiner värvningen av målvakten Daniel Andersson från Helsingborgs IF allra starkast men i min bok skrivs även rekryteringarna av Mikael Dahlgren, Robin Nilsson och Tobias Johansson med rödpenna. Om allt vill sig väl för Ängelholm kan säsongen 2010 bli riktigt rolig. Klubben har i alla fall gjort så gott den kan när det gäller förberedelser och spelarvärvningar.

Efter två år spenderade i mittens rike – klubbens bästa placering kom under nykomlingsåret 2007 då laget slutade på en femte plats, bl.a. före ÖIS – ser det ut som att Ängelholm i år är redo för att utmana topplagen om en av direktplatserna eller kvalplatsen. Under försäsongen har laget dessutom presterat ungefär som förväntat. Segrar mot lag från lägre divisioner och oavgjort mot Superettankonkurrenterna. Vad mer kan man begära?

De enda orosmomenten så här långt är avsaknaden av en eller två riktigt vassa anfallare och att mittfältskuggen Björn Westerblad återigen plågas av en gammal knäskada. I fjol missade Westerblad hela säsongsavslutningen, vilket i slutskedet kostade Ängelholm en och annan placering. Westerblad är helt enkelt en viktig del i Roar Hansens lagbygge. Hansen har överlag en svår uppgift då han på något vis måste vaska fram en eller två anfallare som klarar av att ersätta Adelstams 19 mål. Är verkligen David Bennhagen och Patrik Larsson mogna för den uppgiften? Om så inte sker kommer drömmen om Allsvenskan att stanna vid att vara blott en dröm.

Arena: Ängelholms Idrottsplats
Publikkapacitet: 5 000
Placering 2009: 7:e plats i Superettan
Placering 2008: 5:e plats i Superettan
Tränare: Roar Hansen (femte säsongen)
Spelarförluster: Mattias Adelstam (anfallare, till Trelleborgs FF), Patrik Åström (mittfältare/anfallare, till Landskrona BoIS)
Nyförvärv: Robin Nilsson (mittfältare, från Malmö FF), Heidar Geir Juliusson (mittfältare/anfallare, från BK Fram), Daniel Andersson (målvakt, från Helsingborgs IF), Tobias Johansson (mittfältare, från Mjällby AIF), Mikael Dahlgren (back, från GAIS)

Resultat under försäsongen:

Ängelholms FF – Landskrona BoIS 0-0 (6 februari)
Ängelholms FF – Mjällby AIF 1-1 (13 februari)
Ängelholms FF – Halmstad BK 1-3 (16 februari)
Ängelholms FF – Lunds BK 4-2 (23 februari)
Ängelholms FF – Örgryte IS 0-0 (27 februari)
Ängelholms FF – Lyngby BK 1-2 (7 mars)
Ängelholms FF – AB Köpenhamn 1-1 (14 mars)
Ängelholms FF – LB 07 2-1 (20 mars)

Får du – precis som Sambadefensiv – ta emot gliringar från polare som mot bättre vetande supportrar GAIS eller Blåvitt eller något annat lag som för tillfället spelar i Allsvenskan? Tycker du också att det är jobbigt att hela tiden få höra vilken urusel och ointressant serie Superettan är och hur förbannat trist det är att det hela tiden kommer upp bonkegäng och kvarterslag som Åtvidaberg Mjällby AIF och IF Brommapojkarna från Superettan? De flesta Gaisare och IFKare är dessutom så vedervärdiga att de i dessa diskussioner refererar – bara så där i förbifarten – till ÖIS plågsamt katastrofala inledning av säsongen 2009. Not fair! Om du svarat jakande på dessa inledande frågor då är det här en text för dig att skriva ut och förvara lättåtkomligt i plånboken. För nästa gång när Superettans oduglighet, gråa ton och meningslöshet kommer på tal kan du alltid upplysa diskussanterna om följande:

Efter tre spelade omgångar (nästan i alla fall) toppas den allsvenska skytteligan av:

1. Markus Ekenberg, 4 mål
2009 vann Markus Ekenberg Superettans skytteliga med 19 mål.
2008 kom Ekenberg tvåa i Superettans skytteliga med 17 mål.
2007 kom Ekenberg trea i Superettans skytteliga med 15 mål.
2006 kom Ekenberg fyra i Superettans skytteliga med 15 mål (och ja, jag kan go on and on and on…).
Som om inte det var nog har Ekenberg under de senaste fem åren befunnit sig i toppen av poängligan säsong efter säsong.

2. Ricardo Santos, 3 mål
2008 befann sig Ricardo Santos i Superettans skytteligatopp under hela säsong.
Under 2009 gjorde Santos dessutom mål i varannan match för Jönköpings Södra. Han hade ett målsnitt på 0,54 mål/match.

Under de inledande tre omgångarna har även andra spelare med förflutet i Superettan varit tongivande för sina lag:

  • Malmö FF:s Daniel Larsson har stått för tre assist på tre matcher. Under säsongen 2008 höll Larsson till i Häcken och i toppen av Superettans skytte- och poängliga.
  • GAIS:s Joel Johansson gjorde i gårkväll två mål mot AIK. Under säsongen 2008 kom Johansson trea i Superettans skytteliga.
  • Gefles Alexander Gerndt stod för den tredje omgångens mål och har dessutom gjort två mål under säsongsinledningen. Under säsongen 2008 gjorde Gerndt mål i varannan match för IK Sirius i Superettan.

Och som inte det var nog, efter tre omgångar kommer Allsvenskan sannolikt att toppas av BK Häcken. Ett lag vars stomme kom till under säsongen i Superettan 2008. Att Peter Gerhardsson sedan lagt sin väna hand vid laget väljer jag att bortse ifrån vid det här tillfället. Alla spelare i Häckens ”vanligaste” startelva, förutom Mathias Ranégie, John Chibuike och Dominic Chatto, spelade med laget i Superettan under 2008. Lägg där till att nykomlingen Mjällby AIF kommer att vara som sämst fyra efter tre omgångar. Och med noll insläppta mål (det enda övriga lag med noll insläppta efter tre omgångar är serieledande Helsingborg).

Så finns fan finns det skäl att bry sig om Superettan. Att förglömma är inte heller att Superettan i år är till bredden fylld med klassiska lag och och den ena högattraktiva liraren efter den andra. This is gonna be the year!

ÖIS befinner sig nu fyra matcher in på årets försäsong. Och redan har man släppt in tio mål. Tre mål i baken mot BK Häcken kan jag leva med. Häcken är trots allt ett relativt hyfsat gäng. Enligt Nanne Bergstrand är det ett av allsvenskans mest välcoachade och välkomponerade lag. Då kan jag ta att vi släpper in tre mål mot dem i årets första träningsmatch. Vad jag inte kan acceptera är de sju insläppta målen mot bonkegäng som Sarpsborg, FC Trollhättan och Jönköpings Södra (som den lilla gnälliga drama queen jag är räknar jag in J-Södra bland bonkegängen fast de är ett lag som sannolikt kommer utmana om en allsvensk direktplats).

Om vi ser till övriga lag i Superettan är det bara Degerfors som har släppt in lika många mål som ÖIS så här långt. Och då ska du komma ihåg att Degerfors förväntas slåss för sin överlevnad medan ÖIS förväntas bli ett topplag. Förlåt, låt mig korrigera mig själv, ÖIS ska vara ett topplag denna säsong. Då är det inte OK att släppa in tio mål på fyra matcher. Jag upprepar, det är inte OK.

Om jag ska vara ärlig finner jag det mycket oroande att ÖIS försvar läcker som ett såll. Det tycks fan i mig vara lättare för ÖIS motståndare att komma till skott än vad det var för en besökare på någon av San Franciscos alla love-ins under slutet av 1960-talet. Och det säger inte lite om kvaliteten på ÖIS försvarsspel.

Kom ihåg en sak, bra lag släpper in få mål. Det är bara att slå lite i historieböckerna för att inse det. Ett schyst försvar kan ta dig riktigt långt. Förra säsongen släppte Mjällby in 19 mål när man vann Superettan. 2006 släppte Trelleborg in 13 mål över 30 omgångar. När AIK gick upp säsongen 2005 släppte laget in 27 mål. Ett lag som vill vinna Superettan kan med andra ord inte snitta 2,5 insläppta mål per match. Det håller inte. Strax under ett mål per match tycks vara vad som krävs för att man ska stå hela distansen ut. Möjligtvis kan man klara det på 1,2 insläppta mål per match men så mycket mer än så får det inte bli.

Tio mål per match håller förstås inte och det gäller därför för Janne Andersson och Janne Carlsson att inse problemet och börja jobba fram en lösning. Det vill säga såtillvida man inte planerar att göra minst fyra mål per match. Och ja, jag vet att vi i nuläget har två av seriens absolut bästa anfallare men inte fan är det realistiskt att tro att ÖIS kommer att snitta fyra mål per match över 30 omgångar. Nej, om vi ska återse Allsvenskan 2011 måste försvaret shapeas upp.

Till saken hör dessutom att ÖIS hittills har släppt in väldigt många enkla mål. Alldeles för enkla om du frågar mig. I vissa fall har det till och med rört sig om rena juniormisstag. En missad markering här. En misslyckad rensning där. En missad brytning här. En svag närkamp där. Mål. Mål. Mål. Mål! Så här långt har man helt enkelt varit för dåliga rent försvarsmässigt för att utmålas som favoriter till en av de allsvenska direktplatserna. Något måste helt klart göras. Formen måste slipas och detaljerna i försvarsspelet måste nötas in. Visst, en delförklaring till det svaga försvarsspelet står säkert att finna i att man inte har kunnat träna helplan mer än ett par gånger denna säsong. Bra då att ÖIS äntligen har hyrt in sig på Valhalla IP under denna vecka. I morgon kommer laget att genomföra två träningar på Valhalla IP. Nu djävlar ska det bli ordning och reda på torpet.

Om vi avslutningsvis jämför den hittillsvarande försäsongen med våra direkta konkurrenter till uppflyttningsplatserna – Assyriska FF, Hammarby IF, Ängelholms FF, Jönköpings Södra och GIF Sundsvall – kan man se att vi i nuläget ligger en bra bit efter åtminstone Assyriska och Hammarby. Visst, de har så här långt spelat färre matcher än oss men visar ändå på ett stabilare spel och en bättre form. Bara en sådan sak som att Assyriska och Hammarby så här långt har vunnit sina matcher skvallrar om att 2010 kommer att bli ett tufft år. Assyriska har dessutom gjort det övertygande. Vinster mot Brommapojkarna och Väsby United. Fem gjorda och noll insläppta mål. Och hur var det nu med det här med bra lag och få insläppta mål?

M V O F Mål Poäng
1. Assyriska FF 2 2 0 0 5-0 7,5
2. Hammarby IF 2 2 0 0 10-6 7,5
3. Östers IF 6 4 2 0 13-3 7,5
4. Jönköpings Södra 3 1 2 0 5-4 4
5. ÖIS 4 1 1 0 7-10 4
6. Väsby United 2 1 0 1 4-5 3
7. Landskrona BoIS 3 1 1 1 2-1 2,5
8. Ängelholms FF 3 0 2 1 2-4 2,5
9. GIF Sundsvall 3 0 2 1 5-6 2
10. IFK Norrköping 1 0 1 0 2-2 1,5
11. Ljungskile SK 2 1 0 1 4-5 1,5
12. Falkenbergs FF 4 1 0 3 4-8 1,5
13. IK Brage 3 1 1 1 6-9 0,75
14. FC Trollhättan 1 0 0 1 2-3 0
15. Degerfors IF 2 0 0 2 3-10 0
16. Syrianska FC 1 0 0 1 2-4 0

Försäsongstabellen bygger på ett system där lagens motstånd har viktats så att poäng inspelade mot allsvenskt motstånd väger tyngre än poäng som är inspelad mot lag i Superettan. Dessa poäng väger dock i sin tur mer än poäng tagna mot lag längre ner i seriesystemet. Poäng tagna mot allsvenskt motstånd multipliceras med 1,5, poäng tagna mot motstånd från division 1 multipliceras med 0,5 och poäng tagen mot lag från ännu lägre divisioner multipliceras med 0,25. Allt för att försöka skapa en så pass rättvisande försäsongstabell som möjligt.

Det tog sin lilla tid att transportera sig till och från Jönköping denna lördag, men det var värt varenda minut av det. Inte för att ÖIS fortsätter visa upp ett försvarsspel som inte ens hör hemma i juniorfotbollen eller för att Jim från Motala (domaren) hade sin egen bedömning vad som gäller vid utvisning under träningsmatcher. Vi har gjort Sveriges bästa värvning den här säsongen och vi bör göra allt som står i vår makt för att den lyckan ska bli mer långvarig än 15 matcher.

När Ken kom ut för uppvärmningen så tyckte jag att han hade minskat i volym sedan 2007 men vi kom snabbt fram till att han gjort sig av med lite dökött och att han numera kan betraktas som ett äkta fysiskt praktexemplar. Förväntningarna steg ytterligare lite, han har definitivt inte legat på latsidan i Danmark.

I sin första bollkontakt i matchen tar han emot en långboll och i samma rörelse gör han en fantastisk vändning och tar sig runt sin bevakare. Det var fotbollsporr, och det var bara början.

I den första träningsmatchen mot Gais 2007 gjorde han mål, och givetvis ville han inte vara sämre idag. Efter 13 minuter hade han kvitterat Jönköpings 1-0-ledning och jag är nästan helt hundra på att det var Luka som stod för förarbetet och inte Alex som det står på officiella. Luka tog en fin diagonallöpning ner mot hörnflaggan på ÖIS vänsterkant och fick en fin passning av någon (möjligtvis Alex) och drar ifrån sin försvarare och nere vid kortlinjen spelar han in den snett inåt bakåt där Ken är först och stöter in bollen i mål.

ÖIS var brutalt usla under den första halvleken och man hade inte speciellt mycket ordnat anfallsspel och Ken hade lite småproblem med bollbehandlingen även om han vid ett antal tillfällen visade upp hur otroligt jävla stark han är på att ta emot bollen felvänd och hålla undan sin försvarare. Jukka Sauso och hans mittbackskollega fick slita där bak men man lyckades ändå reda ut det i första halvlek.

Trots att man är en man mindre i hela andra halvlek så blir spelet väldigt mycket bättre och Ken blir väldigt mycket mer delaktig.  Sauso fick allt större problem när Ken fick ordning på bollbehandlingen och han kan nog skatta sig lycklig för att Ken halkade till lite i en en-mot-en-situation annars hade han nog fått det jobbigt. I och för sig fick han det ändå då Ken hade gett sig fan på att ta tillbaka bollen och pressade in Sauso längs med mållinjen och in mot eget mål.

Nu ska man veta att Jönköping bytte i princip hela laget under den andra halvleken men det tar inte bort det faktum att Ken gjorde som han ville. Faktum var att hans andra halvlek nog var den bästa enskilda prestation jag någonsin sätt live, det var en ofantlig klasskillnad mellan Ken och övriga spelare på planen. De nyinsatta Jönköpingsspelarna hade inget att sätta emot i närkamperna och det var helt fantastiskt hur löjligt enkelt det såg ut när han helt utan problem sög in långbollarna och utan problem vände bort sin försvarare. Råstyrkan kombinerades med en briljant teknik som gjorde det hela ännu mer fantastiskt.

Han förarbetade Markus G fram till Nicolas 2-2-mål genom att ta emot och hålla i bollen på ett alldeles strålande sätt innan han satte tillbaka den till Markus som slog ett hårt inlägg fram till Nicolas. En försvarare är inte långt borta från att få undan bollen men Nico tar emot bollen och sätter den på halvvolley upp i krysset. Ett strålande avslut på ett strålande anfall!

En stund senare var det inte långt ifrån igen. Ken får bollen felvänd på ÖIS vänsterkant i höjd med mittlinjen. Tar emot och vänder bort sin bevakare hur jävla enkelt som helst och sätter fart ner mot hörnflaggan, och ingen Jönköpingsspelare är i närheten av att hänga med honom. Markus och Nicolas störtar in i boxen och det kommer ett hårt, lågt inlägg som Markus kommer åt och där hade jag antecknat 3-2 till ÖIS men skottet går ett par meter utanför. Jag har ett enormt leende på mina läppar när jag tänker på detta, tänk att vi ska ha en sån spelare i ÖIS i år.

Sedan avslutar han med att spela fram till Nicolas 3-2-mål. Han har som många gånger förut kommit ner på ÖIS högerkant i höjd med straffområdet och sticker in en perfekt passning till Nico som avslutar kyligt.

Lägg därtill att han var inblandad i fina kombinationer, hade ett par fina dribblingsraider, ett par okej avslut och som kronan på verket, en enorm jävla kämpainsats. De gånger som han tappade bollen så jobbade han stenhårt för att få tillbaka den och det var en sekvens utanför Jönköpings straffområde där han tappat bollen men bara tar ett par snabba löpsteg och trycker undan bollföraren och vinner tillbaka bollen. Och det får han se ut att vara hur enkelt som helst.

Det var kärlek i sin renaste form.

Dessutom så måste det vara jobbigt för Álvaro att inte ens vara bästa anfallare i den liga han kallar blåbärsliga, och inte ens vara bästa anfallare i det blåbärsgänget han ändå har kontrakt med. Han kanske ska lära sig lite om ödmjukhet och inse att det är betydligt bättre spelare som är stolta över att få spela i ett blåbärsgäng, och då har man ändå sina bästa år framför sig och är inte på väg nedåt i karriären.

Ken var dagens absolut största glädjeämne, men hur såg det ut i övrigt då? Första halvlek var bedrövlig rätt igenom, andra halvlek var skaplig men försvaret är genomgående en fullständig katastrof. Vi har på fyra matcher släppt in tio mål och ett juniorlag försvarar sig fan så mycket bättre än vad vi gör. Det är mjäkigt, obeslutsamt, slarvigt, tafatt osv osv osv. Är det meningen att vi alltid ska behöva göra minst tre mål för att vinna matchen för att vi kommer bjuda motståndarna på minst två? Idag bjöd Valter och Robin Jönköping på ett vardera och det tredje målet är en ofantlig markeringsmiss där närmaste ÖIS-are är fem meter i från Jönköpingsspelaren på bortre stolpen som har tid att ta emot och behandla bollen innan han slutligen lägger in den i öppet mål. På en fast situation i sista ordinarie spelminuten måste man för helvete koncentrera sig så mycket att en sådan situation inte får uppstå, och det är skitsamma att det är en träningsmatch.

Det är inte bara det att man direkt bjuder motståndarna på mål som är ett problem, utan man bjuder även på en massa livsfarliga lägen då man ska försöka spela sig ur situationer på egen planhalva istället för att bara rensa skiten åt helvete. I första halvlek försökte ÖIS spela sig ur en knivig försvarssituation fem gånger, och det lyckades en gång. Fyra gånger gav man motståndaren bollen i ett ypperligt omställningsläge när ÖIS samtidigt håller på att flytta upp sitt eget lag. Jag förstår inte hur lång tid det ska ta att jobba bort det här men det kanske är dags att göra som Hareide hade gjort, köra exakt samma moment en hel träning tills man har uppnått det resultat man kan kräva.

Trots att ÖIS inte gör någon vidare match så får man inte förringa Jönköpings insats. Man hade riktigt bra bredd på sina två yttrar som man nådde väldigt många gånger i första halvlek och man visade upp ett variationsrikt anfallsspel där man fint kombinerade sig igenom ÖIS väldigt passiva försvar. De känns helt klart som en farlig underdog och det var först när man började byta hejvilt som ÖIS kom in i matchen på riktigt.

Från en sak till en annan så tar Pavel en idiotisk utvisning där han efter en närkamp, som han fått frispark för, sätter upp handen i ansiktet på Jönköpingsspelaren. Det spelar ingen roll att han blev stämplad av Sauso minuten tidigare, man måste kunna ha såpass mycket självbehärskning att man inte gör så. Nu fick ÖIS spela med en man mindre i ungefär 55 minuter då man tydligen inte får sätta in en ny spelare om det har varit en grov utvisning. En idiotisk regel om den nu finns och domaren har noll spelförståelse om han inte kan acceptera att ÖIS tar in en ny gubbe när Jönköpings tränare är med på det.

Avslutar det här mastodontinlägget med lite spelarkommentarer och betyg.

Peter Abrahamsson, 3
Jag blir fortfarande inte klok på Peter. Han släpper in mycket mål men gör ändå ingen dålig match. Skulle kanske tagit 2-1-målet men de andra två har han inget att göra på. Boxar bort ett par hörnor och gör några bra räddningar.

————————————————————————-

Björn Anklev, 2
Märktes knappt idag. Kom inte med alls offensivt och defensivt sett gör backlinjen inget vidare jobb. Som kapten borde han ta mer ansvar när det gäller att styra upp försvarsspelet.

Valter Tomaz Junior, 2
Ett annat kärt återseende och det började bra när han nickade ut en boll ur straffområdet men sedan bjuder han Jönköping på 1-0. En lång studsande boll som han tar alldeles för gott om tid på sig för att bestämma om han ska nicka hem den eller ta bort den och det blir en 50-50-duell som gör att Jönköping vinner bollen och kan göra 1-0. Kändes inte helt stabil under de 45 minuter han spelade.

Robin Jonsson, 2
Bjuder Jönköping på mål nummer två när han är först på bollen men missar den och gör att Jönköpingsspelaren närmast kan vinna den och spela in den i mitten. Klart sämsta matchen den här säsongen.

Adam Eriksson, 2
Vi har problem på vänsterbacken (eller ja, i hela backlinjen). Jönköpings högerytter kommer runt ett par gånger i första halvlek och det känns som att det kan bli lite svettigt där om något lag har en högerytter av klass.

————————————————————————-

Pavel Zavadil, 1
Slog några bra fasta situationer innan han tar den där idiotiska utvisningen som per automatik ger honom en etta i betyg.

Danny Ervik, 2
Gör, precis som hela ÖIS, ingen bra första halvlek och blir utbytt relativt tidigt i den andra.

Sebastian Johansson, 3
Kämpar och sliter och är en bidragande orsak till att ÖIS kan få något vidare anfallsspel i den andra halvleken, trots att man är en man mindre på banan.

Alex, 1
Var han på planen idag?

————————————————————————-

Luka Mijaljevic, 2+
Otacksam roll i första halvlek då ÖIS spelar skit och han inte har riktigt den där fysiken som Ken har. Står för ett fint förarbete fram till Kens kvittering och kommer in i det allt mer innan han blir utbytt i andra halvlek. Kommer in som innermittfältare i slutet av matchen men visar inget speciellt.

Ken Fagerberg, 4+
Ken var världsklass idag men det känns som att han har mer att ge så därför får han en stark fyra. Hade han hållit samma höga nivå som han gjorde i slutet matchen igenom hade femman varit solklar men nu får man ändå ta i beaktning att han inte lekte mot Jönköpings allra bästa gubbar.

————————————————————————-

Tommy von Brömsen, 2
Ersatte Valter Tomaz Junior i halvtid. ÖIS försvar var för långt bort för att jag ska kunna bedöma von Brömsens insats.

Markus Gustafsson, 3
Skulle egentligen kommit in när Pavel blev utvisad men blev inbytt i paus eller strax därefter istället för Alex (har jag för mig). Spelar fram till Nicolas kvitteringsmål och borde ha gjort ett själv på Kens fina framspelning. Skapade tillsammans med Ken och Nico majoriteten av ÖIS farligheter i matchen.

Nicolas Sandberg, 4
Från att inte ha gjort ett enda mål på en herrans massa fina chanser så gjorde han nu två mål på lika många chanser. Är påpassligt framme på målen och tar smarta djupledslöpningar som öppnar upp Jönköpings försvar. Hans klart bästa match i ÖIS a-lag hittills.

Jakob Olsson, Spelade för kort tid för att betygsättas
Han kom in som mittfältare men flyttade ner som vänsterback i slutet. Hann inte med att få någon uppfattning om honom.

Det ska erkännas, jag hade egentligen inte tänkt att åka till Jönköping den här helgen. Jag hade faktiskt tänkt ägna lördagen åt annat. Som vila och familj. Och jag måste också erkänna att jag såg fram mot en fotbolls- och jobbledig helg. Nu vet i fan hur det blir. Samvetskval. Har jag inte en skyldighet att åka till Jönköping? Måste jag inte vara där? På plats. Se den förlorade sonen återvända. Är jag inte skyldig mig själv det? Vill jag inte vara på plats? Är han inte värd det?

Jag menar, vill jag verkligen missa Ken Fagerbergs och Valter Tomaz Jr:s återkomst i ÖIS-tröjan?

Nej!Det vill jag givetvis inte. Jag kommer att förbanna mig själv för all framtid om jag missar det. Det får helt enkelt inte ske.

Och så ett sista erkännande. Jag tillhör nämligen den skara supportrar som inte är så mycket för att ”bära färg” eller att köpa souvenirer (till stor del för att utbudet av souvenirer sällan faller mig i smaken). Jag har dock en ”souvenir” och det är Ken Fagerbergs matchtröja från säsongen 2007. Den är dessutom autograferad. Mycket stilig om jag får säga så. Varför skriver jag då detta? Jo, jag vill att ni ska förstå hur mycket det betyder för mig att Ken Fagerberg är tillbaka i klubben. Det är nästan fånigt att säga men han har betytt otroligt mycket för mig. Under en period då allt såg mörk och djävligt ut var han ljuset. Han kom med hopp om en bättre framtid. Kens genombrott 2007 fick mig att tro på ÖIS igen. Allt var inte åt helvete. Om ÖIS kunde få fram en spelare av Kens kaliber så fanns det hopp om att man kunde få fram elva hyfsade allsvenska lirare. Vi hade en grund att stå på. Därför måste jag vara på plats i Jönköping i morgon. Det är helt enkelt en match som inte får missas.

Min oerhört vackra, autograferade Ken Fagerberg-matchtröja från säsongen 2007

Morgondagens trupp ser för övrigt mycket intressant ut. Björn Anklev är tillbaka på högerbacken. En ganska uppenbar förändring i och med ”värvningen” av Fagerberg. Varför slösa bort din bästa högerback i anfallet när du har två klassanfallare och tre up-n-coming-men att välja på? Ett sådant misstag gör inte Janne Andersson. Det är dessutom kul att Andersson redan nu går över till att pröva att spela supportrarnas drömmittbackspar, Robin Jonsson och Valter Tomaz Jr. Det kommer att bli guld. Det vågar jag nästa lova. Två riktigt bra mittbackar som erbjuder både stil, finess, snabbhet, bollkänsla, kraft och finlir! Fan, det här kan bli riktigt bra!

Att dra två gubbar som sista man, inte för att det är rätt, utan för att man kan!

I övrigt ska det bli kul att se hur Danny Ervik levererar nu när han får chansen från start. Kan han komma tillbaka till samma fina form som han visade i matcherna mot Malmö FF och Trelleborgs FF under våren 2009? Efter hjärtproblemen i samband med matchen mot Halmstad var han sig aldrig riktigt lik. Nu får han dessutom chansen att spela centralt på mittfältet samtidigt som Pavel Zavadil och Sebastian Johansson är på plan. Smakar mumma, minst sagt.

På mittfältet ska det dessutom bli riktigt intressant att se hur Zavadil behärskar en kantposition. Är han ett bättre alternativ än Markus Gustafsson som högerytter? Hur många ÖISare minns inte Zavadils geniala säsong i en fri roll på vänsterkanten 2007? Om Janne Andersson kan få Zavva att leverera på samma höga nivå fast på högerkanten så kommer ÖIS bli svåra att bemästra denna säsong. Det gäller helt klart att hitta den optimala formationen; hur formerar vi laget för att vi ska ha våra bästa spelare på plan samtidigt? Dessutom, om Zavva fungerar på kanten borde det öppna upp en central position för The Second Coming. Fan, det här kan blir bra. Riktigt djävla bra!

I anfallet ska det bli intressant att se hur Ken Fagerberg och Luka Mijaljevic fungerar ihop. Om allt vill sig väl är det här vårt anfallspar när vi återvänder till Allsvenskan 2009. Brr, jag får gåshudsknottror stora som medicinbollar. Jag tror verkligen att det här kan bli bra. Riktigt djävla bra. Vi snackar om två naturbegåvningar. Två urkrafter. Två talanger. Tänk på att Mijaljevic, till skillnad från t.ex. Nicolas Sandberg och Danny Ervik, kommer från en mindre klubb och att han därmed inte har fått samma grundträning och träningsmängd som de spelare som gått genom ÖIS ungdomslag. Och ändå tar han plats i ÖIS a-lag. Utan några som helst problem. Om de rapporter jag fått stämmer så har Mijaljevic fått oerhört mycket beröm från tränarteamet. Här har sannolikt ÖIS gjort ett riktigt fynd. Och i morgon paras han dessutom med Fagerberg. Är det grymt eller är det grymt? Helt otroligt!

ÖIS startelva till försäsongsmatchen mot Jönköpings Södra

I morgon ställs ÖIS dessutom mot ett riktigt intressant motstånd, Jönköpings Södra. En storsatsande klubb med en relativt bra grund att stå på. Om ÖIS vill sätta sig i respekt inför säsongen bör man vinna i morgon. Inget snack om den saken. Försäsongen spelar roll. Tro mig. Personligen är jag övertygad om att J-Södra har förmågan att utmana topplagen redan denna säsong. Klubben har värvat klokt. Jukka Sauso må ha varit ett fiasko i ÖIS under säsongerna 2006 och 2007 men det är ingen dålig spelare. Det vet ni hur mycket ni än försöker intala er något annat. Värvningarna av Pär Cederqvist, från Landskrona BoIS, och Kristoffer Fagercrantz, från Falkenbergs FF, skvallrar dessutom om att det här är en klubb som satsar mot Allsvenskan 2011. Lägg där till att J-Södra har utmärkta förutsättningar denna vinter i och med att klubben har tillgång till Elmiahallen. Min gissning är att man redan nu ligger åtminstone en månad före övriga lag. När vi andra harvar styrka och kondition och spelarna drömmer våta drömmar om bollkontakt spelar J-Södra helplan och nöter detaljer i spelet (samtidigt som man också kör styrka och kondition). Nej, i morgon får ÖIS det tufft, vilket givetvis gör det hela extra intressant. En bättre värdemätare på var vi står inför säsongen än J-Södra går knappast att få.

Avslutningsvis, det tycks vara lite knepigt att ta sig till Jönköping med tåg i morgon så om någon har en plats över i en bil får ni gärna höra av er till mig. Jag vill verkligen inte missa Ken Fagerbergs comeback. Killen är guld värd och han är verkligen värd att vi slutar upp bakom honom för att visa att vi i en tid där Bajenlegender skriver på för Gnaget uppskattar hans klubbkänsla och stora ÖIS-hjärta.

Alla heter Ken i Göteborg!

Stopp, stopp, stopp. Nu tyglar vi hästarna innan du tar bladet från munnen och skäller ut mig and all that jive. Innan du säger något låt mig bara säga att jag vet att det är tämligen meningslöst att tippa serieutgången så här tidigt på året. Omöjligt rent av. Det blir bara rena spekulationer och fantasier. Hur kul är det på en skala från 0 till 100? Det är bara den 15 januari for heaven’s sake! Ta det lite lugnt. Du har all tid i världen på dig att tippa årets upplaga av Superettan. Sitt still i båten!

För det första har lagen inte värvat klart än. Det står fortfarande Landskrona BoIS fritt att värva Daniel Nannskog, Jonas Olsson eller någon av Farnerud-bröderna. Det skulle väl ändå förändra lagets förutsättningar drastiskt, inte sant. Vem vet, kanske, kanske lyckas Bajen locka hem Kennedy Bakircioglü, Max von Schlebrügge och Sebastián Eguren innan Superettan drar i gång på allvar. Varför skulle det vara omöjligt? Vänta du bara. Du ska allt få se. Bita i det sura äpplet.

För det andra har det internationella transferfönstret öppet ett tag till. Kommer verkligen ÖIS att lyckas behålla Álvaro Santos och Pavel Zavadil. Kommer David Leinar att få det där åtråvärda kontraktet med någon engelsk klubb (haha, yeah right!)? Är det inte möjligt att  Tobias Grahn hamnar i världsmetropolen Torino istället för i hålan Ängelholm eller att Rami Shabaan försvinner till någon norsk storklubb?

Å andra sidan, inte kan man låta meningslöshet, omöjlighet och transferfönster sätta gränser för vad man tar sig för. Nej, det går inte. Så kan vi inte ha det.

Och som en rak följd av det kommer här årets första sluttabellstips.

Ni får ta det för vad det är.

Och please, gör ingen stor grej av det.

It’s only rock ‘n’ roll and I like it.

1. Assyriska FF (4:e plats 2008, 3:e plats 2009)

Jag får ont i magen bara av att tänka på Assyriskas värvningar under årets Silly season. Jag ligger fan-i-mig sömnlös om nätterna och funderar på hur ÖIS ska klara av att rå på Södertäljes stolthet. I nuläget är jag deprimerad eftersom jag inte ser någon möjlighet till det. Som jag ser det är 2010 Assyriskas år. Det känns som att man rustat sig för att göra en AIK 2006, eller en Peking 2007, eller varför inte en Mjällby 2009. Först gjorde man klart med Rikard Norling som tränare. Det är banne mig inte kattskit det. Det Norling uträttade i AIK under säsongerna 2006 och 2007 är det inte många som skulle lyckas med (Mikael Stahre är förstås undantagen). Därefter gjorde Assyriska, i rask takt, klart med följande gäng: Gustav Segerström (back från IK Sirius), Rikard Jansson (back från Ljungskile SK), David Björkeryd (vänsterback från Qviding FIF), Mikael Eklund (back från Kalmar FF), Mikael Thorstensson (anfallare från AIK) och Marco Kotilainen (mittfältare från Gunnilse). Dessutom har man lyckats övertyga Stefan Batan om att skriva på ett tvåårskontrakt och fått lagkaptenen, och mittfältsmotorn, Dennis Östlundh att stanna ytterligare en säsong (trots att IFK Norrköping varit och frestat med ett guldkantat kontrakt.

Summa summarum, jag tror att Assyriska kommer att dansa sig på rosor genom årets upplaga av Superettan. No doubt! Det enda som egentligen talar emot Assyriska är att det tar tid att få ihop ett helt nytt lag (eller gör det egentligen det, ÖIS bytte ut mer eller mindre halva startelvan mellan 2007 och 2008 och det slutade ju som vi alla vet väldigt bra). Som det ser ut har Assyriska faktiskt bytt ut mer än hälften av startelvan. Det om något är en utmaning för Rikard Norling. Trots detta så måste jag säga att Assyriska i nuläget får hållas som storfavorit till seriesegern.

2. GIF Sundsvall (Allsvenskan 2008, 5:e plats 2009)

Varför i helvete har jag placerat GIF Sundsvall på den andra direktplatsen till Allsvenskan? Om jag ska vara ärlig måste jag säga att jag inte har något riktigt bra svar på den frågan, i alla fall inte mer än att det känns som att det är Giffarnas tur att gå upp. De är ett lag som har potentialen att ta klivet upp i Allsvenskan igen. Och det känns som att man hade viss otur säsongen 2009. Klubben har trots allt en viss kontinuitet och när andra lag dras med riktigt kass ekonomi har skoterraggarna det rätt OK. Sundsvall tycks dessutom få behålla stommen i truppen vilket gör att man kan bygga vidare på förra säsongens stundtals fina spel. Ari Skulason, Jonas Wallerstedt, Hannes Sigurdsson, Aziz Corr-Nyang m.fl. ska inte underskattas. Nu gäller det bara för Sören Åkeby att slipa bort de där riktiga bottennappen. Det enda orosmomentet som jag kan se är att man valt att satsa på ex-ÖISaren Tommy Naurin (tidigare Qviding FIF) som förstemålvakt efter att Fredrik Sundfors bestämt sig för att lägga målvaktshandskarna på hyllan för gott. Trots detta känns det som att Sundsvall kan utmana denna säsong.

——————————————————————————-———————————-——-

3. Örgryte IS (1:a plats 2008, Allsvenskan 2009)

Egentligen har ÖIS en för bra trupp för att ”bara” hamna på kvalplats. Om det skedde skulle jag säga att laget underpresterade. Rejält. Med i stort sett hela fjolårstruppen intakt – förlusterna av Magnus Källander, Martin Dohlsten, Christian Lindström och känns nästan som en befrielse – måste ÖIS kunna utmana Assyriska, Sundsvall, Ängelholm, Jönköpings Södra och Hammarby om de två uppflyttningsplatserna. Det är klart att Marcus Allbäck och Roy Miller kommer att saknas. Men med en backlinje bestående av Björn Anklev, Robin Jonsson, David Leinar och Adam Eriksson samt ett mittfält med Sebastian Johansson, Markus Gustafsson, Alexander Mellqvist, Pavel Zavadil och Alex Perreira har man tillräckligt med kompetens för att köra över åtminstone hälften av motståndarlagen och spela jämt med resten. Huruvida man når toppen eller inte har förstås att göra med om Álvaro Santos stannar eller försvinner. Spelar Santos hela säsongen spelar ÖIS i Allsvenskan 2011. Spelar Santos bara fram till sommarfönstret kommer ÖIS på kvalplats. Det tredje alternativet – att Santos över huvudtaget inte spelar i ÖIS under 2010 – vill jag inte tänka på.

——————————————————————————-———————————-——–

4. Ängelholms FF (5:e plats 2008, 7:e plats 2009)

Ängelholm har förvisso tappat skyttekungen och lagkaptenen Mattias Adelstam. Där tappar man omkring 15 mål per säsong. Om alla rykten stämmer har dock ÄFF lyckats förstärka i tre av fyra lagdelar. På målvaktssidan ansluter Daniel Andersson från Helsingborgs IF. I backlinjen har man lyckats locka till sig GAIS Mikael Dahlgren. De av er som var med ner i Superettan 2007 och 2008 minns säkert att Dahlgren var en av seriens absolut vassaste ytterbackar. På mittfältet har Ängelholm förstärkt med unge Heidar Geir Juliusson och Tobias Johansson (Mjällby AIF). Dessutom sägs det att Tobias Grahn är på väg in. Om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om: Grahn verkar vara en komplett galning, men å andra sidan verkar ju inte Diego Maradona eller Eric Cantona ha varit särskilt friska heller. Nej, jag tror faktiskt att 2010 är året då Ängelholms FF utmanar de övriga lagen om de allsvenska platserna på allvar.

5. Jönköpings Södra (14:e plats 2008, 10:e plats 2009)

Jag måste erkänna att jag är inte så lite imponerad av Jönköpings Södras värvningar under årets Silly season. Vilken satsning! Brr. Har det att göra med att klubben äntligen blivit av med Olle Nordins lönekostnad – nu har man helt enkelt råd att värva klasspelare från när och fjärran – eller är det så att spelarna kan tänka sig att komma till J Södra nu när Nordin är borta? Oavsett vilket så kommer Jönköpingslaget att bli att räkna med i år. Jag lovar dig, inget lag kommer att se fram mot matcherna på Stadsparksvallen. J-Södra kommer att bli otroligt starka denna säsong. Bara det att man har lyckats locka till sig både Kristoffer Fagercrantz, från Falkenbergs FF, och Pär Cederqvist, från Landskrona BoIS, får mig att känna viss oro. Det är fan-i-mig ingen skam. I de två spelarna har man uppemot 20 mål och 15 assist. Lägg där till att man får behålla Tommy Thelin (7 mål och 8 assist förra säsongen). Någon Södrait som saknar Kirsten Viikmäe? Knappast. Räkna med att J-Södra kommer att bli giftiga framåt! Och på försvarssidan ser man också ut att bli att räkna med. J-Södra har bl.a. plockat in IFK Norrköpings gamla stormålvakt Nuredin Bakiu, som under ett antal säsonger varit i toppen av målvaktsligan. Dessutom har man den gamle ÖISaren Jukka Sauso på provspel. Om det är positivt eller negativt för J-Södras chanser nästa säsong lämnar jag okommenterat men om vi har tur flyttar de kanske upp Sauso i anfallet.

6. Hammarby IF (Allsvenskan 2008, Allsvenskan 2009)

Vem ska göra Bajens mål under den kommande säsongen? Sebastian Castro-Tello? Nej. Linus Hallenius? Nej! Freddy Söderberg? Haha, tillåt mig småle. Med andra ord, vi upprepar frågan, vem fan ska göra målen för Bajen? Den som har ett bra svar på den frågan kan förmodligen tjäna sig en hacka. Hör av er så kan jag ge er Jeppe B:s telefonnummer. Sitter det någon agent ute i detta avlånga land och håller på en avslutare av klass så plocka upp telefonen och slå en signal till Jesper Blomqvist (Djurgårdens IF FF) eller Michael Borgqvist (AIK). Nu! Om jag vore Bajensupporter skulle jag känna en stor oro inför den kommande säsong. En känsla av deja vu. Scary! Är det rent av dags för Bajen att göra en GAIS, Öster eller Assyriska? Kanske det. Som jag ser det sitter Bajen på i stort sett samma problem som man hade inför och under säsongen 2009. Varför händer inget? Handlar det bara om ekonomi? Och om det gör det hur ska man då ha råd att behålla spelare som Rami Shabaan, Andreas Dahl och Patrik Gerrbrand? I nuläget har laget en relativt vass stomme – man kommer sannolikt inte att släppa in så många mål – men man saknar verkligen det där riktiga bettet i och omkring motståndarnas straffområde. Inte blev man bättre av att Emil Johansson försvann till Molde. Dessutom har man det oerhört tungt ekonomiskt och de enda förstärkningar man har mäktat med är att flytta upp ett gäng junisar (vi vet alla hur det gick för ÖIS det året man gjorde på det sättet i Superettan). Det där snacket om Kenka, Maxen och Kapten Kola (ni vet väl att alla som spelar i Bajen har söderkis- eller halvalkissmeknamn som Boffa, Pavan och Danken etc. det är en del av den s.k. Bajenmyten, tror mig!) var bara något jag skrev för att få till en snärtig inledning. Nej, Bajen ska vara nöjda om de slutar på den övre halvan av tabellen.

7. IFK Norrköping (Allsvenskan 2008, 11:e plats 2009)

Gåtan IFK Norrköping. Ett så pass klassiskt lag, och som dessutom har Sveriges tionde största stad i ryggen, borde kunna prestera bättre än Superettan. Men så är inte fallet. Och så kommer det vara under ett par år framöver. Det är i alla fall min bedömning. För allt i världen, glöm inte bort att Peking har tappat Stefan ”Jag är det största praktarsle som någonsin vandrat på denna jord men en riktigt bra fotbollsspelare det är därför som människor står ut med mig” Thordarsson, Nuredin Bakiu, Mikael Roth samt lagets båda testiklar (inklusive själ, hjärta, hjärna och lungor) Magnus Samuelsson och Mikael Blomberg. Hur tusan tar man sig ur ett sådant bryggläge? Det gör man inte. Särskilt inte när klubbens mest meriterade nyförvärv är Väsbys målvakt Niklas Westberg och Shpetim Hasani från IK Sirius. Men lycka till!

8. Östers IF (Division 1 Södra 2008, Division 1 Södra plats 2009)

Varje år är det en nykomling som går över förväntan. Och då menar jag riktigt över förväntan. Typ att man toppar serien eller ligger tvåa efter lite drygt tio omgångar. Man spelar som besatta, med glöd under dojorna och en tagg i hjärtat. Man har något att bevisa. Man slåss för sin stolthet och man tror på det man gör. En för alla, alla för en. Det vill säga raka motsatsen mot vad Landskrona BoIS har hållit på med under de senaste fem åren. Den här gången tror jag att det laget är Östers IF. Sedan skadar det inte att man har gjort en hel del smart förstärkningar som Charles Andersson, från Landskrona, och den isländske landslagsmittfältaren David Thor Vidarsson.

9. Landskrona Bois (11:e plats 2008, 8:e plats 2009)

Jag har sagt det förr och jag är övertygad om att jag kommer att få säga det igen: det blir ingen allsvensk comeback för Landskrona BoIS i år heller. Trots att klubben haft ett antal riktigt vassa spelare under de senaste åren har man inte fått det att stämma. Så tror jag att det kommer att fortsätta och det trots att man inför säsongen 2010 tappat en sjuhelvetes massa ”karaktärsspelare” eller vad sägs om Christoffer Carlsson (gick till Falkenberg), Jesper Westerberg (som var förra årets bästa BoISare gick till Mjällby och Allsvenskan), Pär Cederqvist (försvann till seriekonkurrenten Jönköpings Södra), Charles Anderson (till Östers IF)  och Babis Stefanidis (flyttar hem till Stockholm och Brommapojkarna). Till detta skall dock läggas att BoIS gjort klart med Henrik ”Näe” Larsson, som ny huvudtränare, och Hasse Eklund, som ny andretränare, samt värvat in Fredrik Svanbäck och Mathias Unkuri från Helsingborgs IF och Ängelholmsbänknötaren Patrik Åström. Jag är dock tveksam till om det räcker till och betraktar än så länge Landskrona BoIS som ett mittenlag.

10. Falkenbergs FF (7:e plats 2008, 6:e plats 2009)

Förra året tog Falkenbergs FF sin bästa placering i seriesystemet någonsin. Då slutade man på sjätte plats. I år tror jag dock att man kommer att dala i tabellen, likt en döende stjärna. Nej, jag tror inte att Christoffer Carlsson och Emil Jensen är tillräckligt för att Falkenberg ska behålla sin position, än mindre klättra. Nej, här tar resan slut. Jag är ledsen att säga att från och med nu bär det bara utför för Falkenberg. Förlusterna av Kristoffer Fagercrantz och backklippan Jens Gustafsson väger tungt. Och jag tror inte det spelar någon roll hur bra Thomas Askebrand är som tränare. I år är Superettan helt enkelt för bra för att Falkenberg ska placeras sig på den övre halvan.

11. Ljungskile SK (Allsvenskan 2008, 9:e plats 2009)

Ljungskile SK tappar spelare på spelare på grund av en allt sämre ekonomi. Eller? Min gissning är att man därmed kommer att få det ohyggligt svårt att klättra i tabellen i förhållande till fjolårets niondeplats. Så här långt har Ljungskile tappat Rickard Jansson, Robert Johansson, Daniel Åkerwall, Niklas Löfgren, Ryan Miller, Jörgen Wålemark, Colin Burns och Tobias Johansson från fjolårets trupp och dessa spelare har ersatts med ”fynd” från de lägre divisionerna och spelare från ”over there”. Är det inte väldigt tveksamt om det är tillräckligt. Frågan är om inte Ljungskile kommer att vara indraget i bottenstriden under hela säsongen.

12. Syrianska FC (Division 1 Norra 2008, 4:e plats 2009)

Varje år är det en av nykomlingarna i Superettan som överpresterar. Så in i helvete. Det är som att man spelar på ren pepp och entusiasm. Som om man hade Hin håle i hälarna. Förra året var det laget Syrianska FC. Något, för att inte säga mycket, överraskande var Syrianska med hela vägen in på upploppsrakan. Det var så när att man snodde kvalplatsen från ärkerivalen Assyriska. Det ska dock sägas att året efter går det alltid väldigt trögt för detta lag. Det hände t.ex. IK Sirius säsongen 2008. Och det skulle inte förvåna mig om det hände Syrianska säsongen 2010. De förstärkningar som laget har gjort hittills imponerar inte och jag förutspår därför att man får det tungt i år. Dessutom tror jag nog att man får räkna med att det är slut på underskattningen efter fjolårets fina insats. 2010 kommer alla lag att komma heltaggade till matcherna mot Syrianska. Därmed kommer också Syrianska att få det tuffare än 2009.

——————————————————————————-———————————-——–

13. Degerfors IF (16:e plats 2008, Division 1 Norra 2009)

Ett klassiskt lag som återigen är tillbaka i näst högsta serien. Jag har dock en känsla av att brukspojkarna kommer att få det jobbigt denna säsong. Jag vet inte om det har med klubbens ekonomi att göra men det ser ut som att man har valt att bygga vidare på det lag som vann Division 1 Norra 2009. Nyförvärven är så här långt få och man har tappat den talangfulla anfallaren Mario Simunovic till Doncaster i England (förvisso inget stort avbräck). Kvalplats är gott nog.

14. Väsby United (9:e plats 2008, 12:e plats 2009)

Nej, den här gången kommer inte Väsby United undan. Det blir minst kval men man kan mycket väl hamna på nedflyttningsplats. Laget med seriens absolut tristaste, mest ångestframkallande och sämsta arena har återigen åderlåtits av AIK. Den här gången försvann den oerhört talangfulle mittbacken Niklas Backman (nu tänkt att ersätta Jos Hooiveld som försvunnit i väg till Celtic för att ta sig in i Guiness rekordbok). Tyvärr – eller tyvärr och tyvärr om Väsby åker ur Superettan slipper man åka till Vilundavallen något mer vilket bara är bra – leder det till att Väsby blir ett av seriens strykgäng och att man som bäst hamnar på kvalplats. Det är oundvikligt.

——————————————————————————-———————————-——–

15. IK Brage (Division 1 Norra 2008, Division 1 Norra 2009)

Brage må va lage som aldrig tappar tage. Det spelar dock ingen roll denna säsong. Är det inte alltid så att en nykomling åker ur Superettan. Jag tror det. Och i sådana fall är det Brage som ryker. Den trupp som läxade upp Qviding FIF i kvalet 2009 har endast förstärkts marginellt (bl.a. Niklas Åkervall från Ljungskile och ett par dussinlirare från de lägre divisionerna) och det är tyvärr inte tillräckligt för att man ska klara sig kvar i fotbollens näst finaste rum.

16. FC Trollhättan (Division 1 Södra 2008, 13:e plats 2009)

Jag kan inte för mitt liv se hur FC Trollhättan ska klara sig kvar i Superettan den här säsongen. Ett redan svagt lag har bara blivit svagare. Man försökte värva Christian Lindström som ersättare till Andreas Falsetas men misslyckades när Lindström skrev på för Qviding FIF. Och när en lirare av Lindström kaliber väljer att skriva på för ett lag i division under vet man att man är i trubbel. Trust me. I övrigt har klubben enbart gjort klart med två nyförvärv: Robin Eriksson från Lindome och Robert Davidsson från Skoftebyns IF. Och då snackar vi om ett lag som fick kvala sig kvar i Superettan 2009. Tror ni att det är någon av konkurrenterna som darrar på manschetterna? Näppeligen. Nej, det här kommer att sluta illa för FCT.

Skrivet av Martin Johansson

Nu djävlar är vi på gång. Med Sebastian Johanssons namnteckning på ett treårskontrakt kommer ÖIS nästa säsong att ha Superettans absolut bästa mittfält. Och det oavsett om vi ställer upp med fyra eller fem man på mitten. Det här är det absolut bästa som kunde hända. Den 12 januari är en lyckans dag! Man blir rent av så där överdrivet hundvalpsglad av denna nyhet. Helt fantastiskt! Kudos till Dick Last, Janne Andersson och Janne Carlsson som lyckats övertyga Sebastian om att följa med ÖIS ner i Superettan för att börja om. Enligt rykten betalar ÖIS en dryg miljon till Halmstads BK (som de flesta av er säkert vet satt Johansson på ett treårskontrakt med Halmstad). Det känns som en hel OK summa även om man börjar att oroa sig för ekonomin när man ser hur GAIS paniksäljer spelare till höger och vänster.

Nu börjar jag verkligen tro att en återkomst till Allsvenskan 2011 är möjlig. Med Sebastian Johansson i truppen är i stort sett hela mittfältet från förra säsongen intakt. Och nej, jag räknar knappast Martin ”Jag kan inte sätta en passning över två meter till rätt adress” Dohlsten eller Christian ”Jag tappar koncentrationen och intresset mitt under matcher” Lindström som några tongivande spelare. Att de försvann är nog bara av godo. This is gonna be so good.

Låt säga att Janne Andersson vill spela med en fyrmannamittfält (något han gjorde under större delen av sin tid i Halmstad). Då skulle vi kunna tänkas få en mittfältsuppställning som ser ut på följande sätt:

Sebastian Johansson

Björn Anklev                                                   Alex Perreira

Pavel Zavadil

Det fina i kråksången är dock att vi lika gärna kan spela Markus Gustafsson istället för Pavel Zavadil centralt. Fan vet om det blir så mycket sämre. Ni minns väl Markus Gustafsson geniala löpning och avslutning i matchen mot Gefle? För att inte tala om alla andra fantastiska löpningar som Gustafsson stod för under höstens uppryckning. Om Gustafsson kliver in centralt kan vi flytta ut Zavadil på vänsterkanten, istället för Alex Perreira, där han huserade till motståndarnas skräck under hela säsongen 2008. Jag kan redan nu se hur det vattnas i munnen på Superettans assistkung 2010. Det här kommer att bli mumma.

På bänken har vi dessutom Alexander Mellqvist som också kan gå in och spela centralt på Zavadils position eller avlasta Sebastian Johansson på det defensiva mittfältet (glöm inte att Sebastian kommer att vara avstängd var fjärde match). En liten delikatess är att vi även kan flytta ner Björn Anklev som ytterback, om Christofer Bengtsson skulle vika ner sig, utan att det uppstår några stora problem på mittfältet. Detta eftersom vi kan plocka in Markus Anderberg eller Niclas Elving som högerbreddare. Inte fan blir vi mycket sämre av det. Om du tror det tycker jag att du ska skriva ett brev till Malmö FF:s Ricardinho. Han kan berätta hur det är att möta en välslipad sprinter som Anderberg. Om Anderberg kan göra något sådant med Ricardinho, som är en av Allsvenskans bästa ytterbackar, vad kan han då inte göra med stabbiga snubbar som Mikael Dahlgren (Ängelholms FF) eller Tomas Backman (J Södra) eller David Björkeryd (Assyriska FF).

Som någon skrev för någon dag sedan i en kommentar på bloggen. Med Sebastian har ÖIS Superettans bästa mittfält. Det är nu vår starkaste lagdel. Och det känns djävligt bra. Nu kan man knappt vänta till dess att serien drar i gång.

© 2011 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha