Maj 182013
 

http://www.sn.dk/modules/xphoto/cache/45/313845_590_590_0_140_1890_1121_2.jpg

I torsdags gick Nicolas Sandbergs FC Västsjälland upp i högstaligan och nästa år kommer den ÖIS-fostrade anfallaren spela i nordens bästa liga. Sambadefensiv hörde av sig till Nicolas via facebook och snackade lite om hans säsong och en hård natts festande.

Till, att börja med. Grattis till avancemanget. Har det varit en hård natt?

Tack! haha kan man lungt säga! festen börja direkt efter matchen och fortsatte hela vägen fram tills nu i morse så de va fullt ös!

Hur såg matchen ut igår?

Matchen startade bra med högt tempo och mycket närkamper men gnistan försvann då lyngby tidigt tog ledningen mot vejle och vann med hela 4-0 vilket gjorde att vi alla redan gått upp oavsett resultat i vår match.

Lite som ÖIS avancemang i höstas. Hur har säsongen varit för egen del annars? Det gick väldigt bra förra våren.

Börja bra med 2 mål på de första 6 matcherna. Men sen kom en måltorka som höll i sig hela hösten men jag starta varje match på hösten. Sen kom det många nyförvärv under vintern och även fast jag gjorde mest mål på försäsongen fick jag starta på bänken första matchen. Och det blev svårt att ta sig in i startelvan igen då vi vann de flesta matcherna men det blev nu under våren 2 starter och en massa inhopp och 2 mål. Det bästa var att mitt mål mot HB Köge som gav en 1-0 seger kom att säkra vår uppryckning. Ja det gick väldigt bra förra våren men min dåvarande radarpartner flytta till Australien för att spela högsta ligan där och vi bytte spelsystem från att jag var ensam forward med en släpande till att spela två forward vilket inte passa mig lika bra. Vi har dessutom haft väldigt mycket fokus på vårt försvarspel under året vilket gjort att vi inte gjort så mkt mål framåt som vi hoppats. Men vår defensiva taktik och ett hårt lagjobb har gjort att vi lyckats gå upp även fast vi kanske på pappret egentligen var ett mittenlag.

Okej, vad tror du om nästa säsong. Kommer du få vara kvar i truppen även när ni går upp?

Ja, jag har ett och ett halvt år kvar på kontraktet så jag blir kvar. Men det är hela 9 spelare i truppen som har utgående kontrakt så det kommer helt säkert bli flera förändringar i spelartruppen med förstärkningar och så vidare.

Nästa år kommer du alltså spela mot ett stort antal kända namn och i nordens bästa liga. Det har gått fort sedan söderettan förra året. Hur skulle du säga att du har utvecklats sedan tiden i ÖIS?

Ja de känns nästan overkligt just nu och det kommer bli fantastiskt roligt när ligan sparkars igång i mitten av juli. Ja de får man säga att det har gjort och det känns otroligt bra att flytten till danmark har blivit så lyckad som den blivit. Framförallt har jag utvecklat min mentala styrka som under öis tiden var en liten akilleshäl. Har också blivit en bättre avslutare samt att min tekniska förmåga har förbättrats. Dessutom får jag tilläga min fysik där jag gått från att lyfta 87 kg i bänkpress när jag först kom till att nu lyfta 107 kg.

Kul att höra. Jag har sett att ni bygger en ny arena nu. Hur högt satsar klubben?

Ja de håller på att bygga en ny läktare på ena långsidan. Första delen av tre delar står redan färdigt. Det är en av Danmarks rikaste män som står bakom projektet och hans mål är att överleva första året och komma top 6 andra. Men för att göra detta möjligt måste det självklart göras flera förstärkningar. Så de blir spännande å se hur mycket pengar han kommer att investera i klubben nu.

Okej, det är onekligen ett spännande projekt du är en del av. Vi önskar dig all lycka. Slutligen, är det nått du vill hälsa till våra läsare?

Ja de får man säga. Stort tack. Ja de får väl bli att vi förhoppningsvis syns nångång i framtiden när jag kanske bär den finaste av rödblå tröjor igen!

Stort tack Nico! Ha de gött!

Inga problem! Detsamma!

 

Stadsparksvallen i Jönköping bör klinga rätt bra i Peter Abrahamssons och David Leinars öron. De spelade nämligen från start senast det begav sig på ”vallen” – kanske Sveriges vackrast belägna idrottsplats. Året var 2010 och ÖIS tog en mycket viktig trepoängare som där och då förde dem upp till en fjärde plats i tabellen. Dessutom med en hängmatch mot Ängelholms FF i bagaget. Säsongen i stort lämnade allt i övrigt att önska, men där och då andades man en viss optimism. Allsvenskan 2011 var inte så djävla långt borta, trots allt. Man skulle ”bara” sätta bonnegänget Ängelholm på plats och avancera upp till andra plats. En poäng bakom serieledande IFK Norrköping. Lätt som en plätt!

Till sist hamnade ÖIS ganska långt ifrån Allsvenskan 2011. Ett kryssrekord satte stopp för det. Men mot Jönköpings Södra visade ÖIS prov på ett spel man inte ofta fick se dem prestera under säsongen. Och som grädde på moset smekte hackkycklingen Álvaro Santos in sitt sjätte mål för säsongen på ett sätt som bara kan kan. Bortre krysset stod som en strut i vädret, och Alexander Nadj i hemmamålet har nog aldrig agerat mer statist någonsin.

På tilläggstid dödade ÖIS tillställningen efter att ha ställt om blixtsnabbt då Jönköpings Södra tappat bollen i ett offensivt läge. Svisch, så hade Markus Gustafsson frispelat Jakob Olsson som sedermera tryckte bollen i nät. På läktaren satt Jeffrey Aubynn och njöt tillsammans med representanter för ÖIS, vilket mynnade ut i ett av alla oändliga ”Jeff till ÖIS”-rykten som numer dyker upp varje off-season. Ingen silly season utan ett Aubynn-rykte!

Två och ett halvt år efter den där 2-0-segern där Álvaro Santos och Markus Gustafsson fixade biffen och tre poäng reser ÖIS till Stadsparksvallen igen. Och denna gång med helt andra förutsättningar. Abrahamsson, Leinar och Bengtsson. Där har vi de ynka tre som tillhörde ÖIS då, och som tillhör klubben än i dag. I övrigt är laget ett helt annat. Pavel Zavadil är utbytt mot Johan Lundgren, Nicolas Sandberg är utbytt mot Oskar Wallén och Markus Gustafsson är utbytt mot Sebastian Ohlsson.

Janne Andersson som hade det yttersta ansvaret då och Hans Prytz som tar de avgörande besluten när denna text författas må ha olika strategier och idéer kring hur fotboll bäst bör utföras: men de har alla samma grundmål – att vinna matchen och plocka med sig tre poäng hem.

Frågan är bara vilka spelare Hans Prytz har till förfogande när detta skall försöka utföras. Sedan tidigare vet vi att Emil Karlsson saknas på grund av det röda kort han fick syna mot GAIS, men fortsatt är det frågetecken kring framför allt Jakob Lindström. Han har inte spelat sedan vinstmatchen mot IK Brage den 22:a april vilket snart är tre veckor sedan. Johan Hedman har vikarierat sedan dess, och gjort det helt godkänt, men i längden behöver ÖIS ha sin lagkapten till förfogande. Hans uppgifter på mitten är svåra att ”ta efter” och hans blotta närvaro samt inställning tänder till laget på ett sätt som de flesta av de andra spelarna har svårt att efterlikna.

Lyckligtvis känns chansen ganska så stor att Lindström kommer att spela mot Jönköpings Södra. Vi skall inte dra några förhastade slutsatser, och han klev av träningen efter smärtor så sent som igår, men i eftermiddags rörde han sig till synes tämligen obehindrat och deltog i alla de övningar som tränarteamet satt upp. Det måste betyda något!

Vi kan åtminstone fastslå att det är på bättringsvägen. Konstigt vore väl i och för sig annars, men  förra veckan sysselsatte han sig som bekant med egna övningar i gymmet. Då missade han matcherna mot Landskrona BoIS och Djurgårdens IF. Förhoppningarna var att han skulle ha återhämtat sig nog för att kunna spela derbyt i måndags, men den planen gick som bekant i kras vilket lade ett stort ansvar på Hedmans axlar.

Nu är det bara att hålla alla tummar som finns för att det avslutande träningspasset som genomförs på söndag eftermiddag ger de besked vi vill ha. Inga smärtor, eller åtminstone smärtor som inte är behandlingsbara, och att han ger tummen upp för spel mot Jönköpings Södra. Enbart det borde i så fall göra att varenda Öisare på måndag efter avslutad jobbdag hoppar i bilen och bränner plattan i botten mot Jönköping. För vem vill missa återkomsten?

Utöver Adam Rosén som tog det lite lugnare var hela truppen samlad för dagens pass. Och lyckligtvis gick samtliga av planen med kroppen i behåll. Angående Rosén behöver vi nog inte vara alltför oroliga. Det handlar förmodligen bara om någon liten småskavank som behandlas på bästa sätt. Under tiden som laget övade på ditten och datten löpte Adam Rosén ett tiotal varv runt gräsplanen, stretchade, samspråkade med Erik Nexborn för att ta några avslutande varv och sedan slinka in i omklädningsrummet. Räkna med honom på måndag. Lite vila imorgon så är han på benen igen!

I och med Emil Karlssons avstängning krävs det lite omstuvning i startelvan. Det är lite tidigt att säga exakt hur det kommer se ut mot Södra – frågan är om Hans Prytz ens vet det själv ännu – men det finns ett par olika konstellationer som känns troliga. I nuläget känns det mest troligt att det är Richard Yarsuvat som assisterar Oskar Wallén i anfallet, men platsen är ”up for grabs” då Johan Hedman skall ha spelat där på träningen igår och då även Henrik Carlsson fick dra på sig västen och kriga ihop med Wallén tidigare i dag.

Konkurrens at its finest!

Det är väl för härligt! Exakt som det skall vara. Eller hur? Man skall behöva kämpa för sin närvaro. Det skall inte vara någon dans på rosor. Och kriga kan man säga att dessa tre herrar lär få göra fram tills måndag kväll. Åtminstone på det återstående passet innan laget tas ut. Där gäller det att övertyga Prytz om att man är ready to go. Redo att gå in och göra slarvsylta av ett darrigt Södraförsvar som helst av allt hade velat möta ÖIS U17-grabbar. Det är ungefär på den nivån deras självförtroende ligger för tillfället efter en rad oerhört svajiga försvarsinsatser.

Målvakt och backlinje kommer förhoppningsvis vara intakt så länge Adam Rosén inte kastar in handduken, men på Richard Yarsuvats yttermittfältsplats skapas ett hål om han kliver upp i anfallet (vilket som sagt känns som det mest troliga alternativet). Och får man gå efter vad dagens träningspass gav så är det Jacob Ericsson som tar steget tillbaka in i startelvan.

Bra, om du frågar mig. Jag gillar Jacob. Han har speed och han vill alltid göra någonting konstruktivt med bollen. Kanske lite för omständig här och där, men tar han med sig farten och fläkten från dagens träning kommer ytterbackarna i J-Södra drömma mardrömar hela måndagsnatten lång. Promise! Kvaliteten finns där och kan han bara slipa på sina något stressade avslut blir det som en stor skål kalaspuffar.

Kalaspuffar får bli slutordet för i kväll. I natt drömmer vi Álvaros Santos bananskruv från 2010. Wallén är mannen att återupprepa denna bedrift på måndag. Då säger vi så!

Feb 192013
 

Falkenbergs FF. Där har vi namnet på kvällens motståndare. Men det är också namnet på en förening som ÖIS har haft det förbaskat svårt för ”det senaste”. Tittar man tillbaka på lagens fem senaste möten så har ÖIS endast vunnit ett av dem. Två av dem har slutat med ett oavgjort resultat och samma antal har hamnat rakt ned i Falkenberg FF:s vinstbössa. Man får faktiskt gå så långt tillbaka i tiden som den 2 september 2008 för att hitta ÖIS senaste viktoria (2-1 på Falkenbergs IP efter mål signerat den så ifrågasatte Anton Holmberg samt Björn Anklev).

Om si så där ett halvår har det passerat fem år sedan dess. Fem år! Det är något visst med det där Falkenbergsspöket. Åtminstone är det för ÖIS del väldigt svåröverlistat. Låt oss bara hoppas att ÖIS lyckas bryta det mönstret i kväll och ta sig tillbaka in på ett vinnarspår mot Falkenberg. Det vore något, det! Inte heller har ÖIS lyckats göra särskilt många mål mot dem. Målkolumnen stannar på fem mål totalt, alltså ett mål per match i snitt. Där måste de höja sig. Ett mål per match håller inte. Men skall man finna något positivt i det är det att ett mål per match inte klingar med ÖIS anno 2012. Det är alldeles för lite. Visserligen ligger ÖIS snitt hittills under försäsongen på 1,66 mål per match vilket inte må vara överimponerande. Men då skall man ha med motståndet i beräkningarna. Ett mål mot BK Häcken är onekligen ett fint besked och ett mot GAIS får väl också anses som bra. De tre målen mot Utsiktens BK visar å sin sida bara på klasskillnaderna mellan lagen och Falkenberg ligger väl någonstans där emellan rent kvalitetsmässigt. Hur som helst: nu är det på tiden att ÖIS tar tag i Falkenbergs FF, visar upp lite tiki taka, och ställer det berömda skåpet där det skall stå.

2011-04-20, Svenska Cupen: ÖIS – Falkenbergs FF 0-3
Publik: 592
Fredrik Andersson – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, David Leinar, Valter Tomaz Jr – Jakob Lindström, Sebastian Johansson, Danny Ervik, Jakob Olsson – Markus Anderberg, Oskar Wallén
(Joakim Hall, Jonathan Lindström, Ludvig Evenson, Luka Mijaljevic, Nicolas Sandberg, Peter Abrahamsson, Pontus Otterstedt)

Den senaste gången ÖIS tog sig an Falkenbergs FF var i Svenska Cupen. Ni minns det säkert, ÖIS spelade relativt bra men blev straffade å det grövsta av ett effektivt Falkenberg i den andra halvleken. Efter 55 minuter stänkte Stefan Rodevåg dit 0-1, en kvart senare ökade Tobias Nilsson på och i slutskedet av matchen fastställde Rodevåg slutresultatet till 0-3. Framför allt har Stefan Rodevågs öppningsmål etsat sig fast på näthinnan. Efter en snabb kontring av Falkenbergs FF efter det att Markus Anderberg avslutat mot bortamålet kunde Rodevåg lobba in bollen från 40 meters håll. Det på grund av att Fredrik Andersson placerat sig helfel och lämnat målet vidöppet vid en onårbar höjdboll. Och Rodevåg var snabb i tanken och gjorde precis vad han behövde. Riktigt, riktigt surt! Ännu surare var att ÖIS bara dagar tidigare hade förlorat mot Skövde AIK i Söderettanpremiären på Gamla Ullevi med 1-3. En riktig skitstart på säsongen! Men trots allt gav denna match en liten strimma hopp. ÖIS var inte alls ofarliga under långa stunder. Hade bara David Leinar, Valter Tomaz Jr och Jakob Olsson varit lite mer distinkta i sina avslut så hade resultatet kanske sett annorlunda ut när Bojan Pandzic blåste av matchen. Men så blev det tyvärr inte. Och i och med det gick ÖIS poänglösa av planen mot Falkenbergs FF för fjärde gången i rad.

2010-08-24, Superettan: ÖIS – Falkenbergs FF 1-2
Publik: 1981
Peter Abrahamsson – Danny Ervik, David Leinar, Robin Jonsson, Valter Tomaz Jr – Steinthor Thorsteinsson, Pavel Zavadil, Markus Gustafsson, Björn Anklev – Álvaro Santos, Markus Anderberg
(Alex Perreira, Alexander Mellqvist, Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, Jakob Olsson, Nicolas Sandberg, Victor Skoglund)

Vi får ta oss enda bak till Superettasäsongen 2010 för att finna nästa möte med Falkenbergs FF. Och det är ingen vidare munter syn (och icke heller läsning). Facit under denna säsong blev en pinne. Förlust med 1-2 på hemmaplan men trots allt en 1-1:a på Falkenbergs IP. Men det är på intet sätt godkänt för ett lag som av många var tippade att hamna topp tre inför säsongen. Och kanske beskriver Martin Johanssons rubrik från matchreferatet den kvällen det allra bäst: ”Magplask på Gamla Ullevi”. För att inte tala om Janne Anderssons totalsågning av laget: ”Vi brinner inte för det och det stör mig något fruktansvärt”. Nej, det var inte mycket som var med ÖIS. Allra minst resultatet. Visserligen kom man igen efter ett ettmålsunderläge men när Christoffer Karlsson på pass från Mikael Boman satte 1-2 i den 87:e matchminuten var det becksvart på Gamla Ullevi. Som så många gånger under det hemska 2010. Och detta som man nästan hade glömt bort…

2010-05-17, Superettan: Falkenbergs FF – ÖIS 1-1

Publik: 1371
Peter Abrahamsson – Björn Anklev, Dennis Jonsson, Robin Jonsson, Tommy von Brömsen – Markus Gustafsson, Sebastian Johansson, Pavel Zavadil, Alex Perreira – Ken Fagerberg, Álvaro Santos
(Christofer Bengtsson, Danny Ervik, David Leinar, Luka Mijaljevic, Nicolas Sandberg, Seif Kadhim, Victor Skoglund)

Visserligen var ÖIS fortsatt obesegrade under 2010 i och med att man lyckades med att knipa en poäng nere på Falkenbergs IP, men i övrigt var det inte mycket som fanns att glädjas åt. Som så många gånger förr under den olycksdrabbade säsongen 2010 levde inte ÖIS upp till sina förväntningar. Istället stod man för halvdassiga och bajsnödiga insatser. Det var så det såg ut under i stort sett hela året, med vissa undantag. Denna match var inte ett av de undantagen. Och då hade man ändå ledningen med sig in i halvtidsvilan tack vare Álvaro Santos. Ett mål som inte kan beskrivas som annat än ett riktigt turmål. Det var en strumprullare som snuddade vid en försvarare och ställde Stojan Lukic totalt. Men under andra halvleken tappade ÖIS allt, allt och precis allt. Någonting som gjorde båda Jannarna förbannade och besvikna. Janne Andersson menade på att ÖIS hade gjort säsongens sämsta prestation och till Tomas Levin berättade Janne Carlsson att ÖIS ”inte gör någonting och inte agerar”. Inte direkt vad man vill läsa, kanske. Men just därför tappade ÖIS sin ledning i slutet av matchen då David Svensson kvitterade.

2009-03-03, träningsmatch: ÖIS – Falkenbergs FF 2-2
David Stenman – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, David Leinar, Adam Eriksson – Markus Gustafsson, Martin Dohlsten, Danny Ervik, Pavel Zavadil – Björn Anklev, Boyd Mwila
(Jonathan Lindström, Markus Anderberg, Patrik Elmander, Seif Kadhim, Victor Skoglund)

En av ÖIS bättre matcher mot Falkenbergs FF spelades nog 2009 ändå. Det var i och för sig bara tal om en träningsmatch på Öisgården och inte heller kunde ÖIS hålla tätt och försvara en tvåmålsledning, men rent spelmässigt var det rätt OK från hemmalagets sida. Man gjorde 1-0 genom Boyd Mwila redan efter sju minuter och sedan fortsatte ÖIS-pressen mot Stojan Lukic. Utökade ledningen gjorde Danny Ervik – han som just nu håller till i just Falkenbergs FF – med en riktig drömträff från 25 meters håll. Helt otagbart för Stojan Lukic. Men så hände någonting i uppstarten av den andra halvleken. Enklast att förklara det med är nog att säga att ÖIS satt kvar i omklädningsrummet. I den 50:e matchminuten kunde Erik Johansson reducera efter tafatt försvarsspel och bara två-tre minuter därpå krutade han in ett skott som går en jämn kamp till mötes om matchens snyggaste tillsammans med Danny Erviks smällkaramell i mitten av första halvlek. Så typiskt ÖIS, på något sätt. Att tappa ledningar. Så känns det ibland, i alla fall. Matchen slutade alltså 2-2 trots att Boyd Mwila med kvarten kvar var nära att sätta sitt andra och ÖIS tredje för kvällen, men då fanns det en räddande försvarsängel på mållinjen för Falkenbergs del.

2008-09-02, Superettan: Falkenbergs FF – ÖIS 1-2
Publik:
3613
Peter Abrahamsson – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, Robin Jonsson, Anders Prytz – Christian Lindström, Magnus Källander, Pavel Zavadil, Alexander Mellqvist – Björn Anklev, Anton Holmberg
(Marcus Dahlin, Markus Gustafsson, Mentor Zhubi, Patrik Elmander, Victor Skoglund)

Anton Holmberg av alla tänkbara alternativ. Där har vi killen som senast har skjutit hem en seger för ÖIS mot Falkenbergs FF. Snudd på otroligt! Och det skedde på Falkenbergs IP inför cirka 900 ditresta Öisare. Snacka om perfekt tillfälle att visa vad man går för. Dessutom var det han som krutade in det avgörande målet till 2-0. Vad var oddsen på det inför matchen? Falkenbergs FF lyckades givetvis spräcka ÖIS nolla – vad annars liksom – men inte tusan räckte det för någon poäng ändå. I och med det kunde ÖIS räkna in ännu en seger i det så framgångsrika året 2008. Men vad man då inte visste var att ÖIS på de fyra och ett halv kommande åren skulle möta samma lag utan att vinna en enda gång. Men i kväll! Då djävlar. Då är det dags att råda bot på det! Time to get a new winning streak going! Kunde vi vinna tre raka under 2007 och 2008 kan vi det nu också. Det slår vi fast! Danny med flera: se upp! Vi är redo! Är ni?

 

Då hade vi helt plötsligt tagit oss halvvägs. Med detta är det också dags att börja räkna lite. Lite gammalt hederligt statistikrabblande. Enjoy!

Vad krävs för en förstaplats?

Den information vi tagit del av sträcker sig sex år bakåt i tiden. Med andra ord till säsongen 2006. Varje säsong sedan dess, undantag 2007 då både ettan och tvåan blev direktkvalificerade till Superettan, har tabellsegraren gått direkt upp i Superettan samtidigt som tvåan har fått doppa näsan i ett hett och nervrasslande kval. Antal spelade matcher har dessutom varit 26. Precis som det är nu. På bilden nedan ser ni vilken poäng tabellettan i Norr- respektive Söderettan spelat ihop för respektive säsong. Förhoppningsvis ger det er någon bild av vad som kommer att krävas även denna Söderetta anno 2012.

Som ni själva kan se så har det i tre av fallen varit högre poängantal i den norra divisionen. I det fjärde blev det exakt lika och i de två återstående har vinnaren i söder fått högst antal poäng.

Något ganska så anmärkningsvärt är att det två gånger sedan 2006 har räckt med under 50 poäng totalt för att vinna serien i söder. 2008 vann Trollhättan på 49 poäng – och året därefter vann alltså Öster på ynka 46 poäng. Det är en poäng mindre än vad ÖIS lyckades kamma ihop förra säsongen då man föll på målsnöret med 47 pinnar. Spektakulärt lite! Det går att jämföra med den norra serien där vinnaren inte någon gång under dessa säsonger hamnat under 50-strecket. Vad säger detta oss? Ger det en indikation på att vi har en fördel jämfört med Vasalund som står på exakt samma siffror i den motsatta serien? Knappast. Vasalund har nämligen en poängs mer försprång till både tvåan och trean jämfört med oss.

Annars har slutsegraren i de flesta fall hamnat någonstans mellan 50 och 55 inspelade poäng. No biggie! Visserligen har ÖIS gjort en mycket bra vårsäsong – men knappast något som inte går att hålla i. Skulle man bara ha hållit fullt fokus hela vägen ut i varje match så hade poängskörden varit än större. Faktum är att vi inte hade legat under en enda gång förrän Qviding straffade oss förra helgen. Det tog nästan fjorton matcher att för första gången komma i underläge. Det tyder på en viss styrka – men det visar också att fokus inte funnits där till fullo hela matcherna ut. Vid samtliga av de fyra kryssmatcherna har motståndaren hämtat upp sitt underläge. Vid två av tillfällena har marginalen dessutom varit så hög som två mål (Skövde hemma, Lund borta)! Det finns mer att ta av. Utan tvekan.

Några få gånger har ettan verkligen stått för storstilade insatser. 2007 spelade Qviding ihop hela 60 poäng (Ängelholm tvåa på 55 men gick ändå direkt upp de också). Något som även Degerfors har mäktat med när de tog klivet upp i Superettan säsongen 2009. Urstarkt, verkligen. Men mer än så är det inte – i alla fall inte sedan 2006. Andra som verkligen fått in lyckoträffar än Syrianska som 2008 vann norra divisionen med 59 pinnar. Men där stannar det. Tre av tolv har sprungit förbi 55 poäng. Inga mer.

Vad kan vi då få ut av matnyttigt i detta?

Att det skall krävas några 60 poäng är inte särskilt troligt. Inte 59 heller, för den delen. Måttstocken visar snarare på runt omkring 55 poäng. Det är vad det brukar landa på. Och det är också väldigt nära vad Varberg fick skrapat samman när de gick upp förra säsongen. Kollar man på Örgrytes 31 poäng och senare på säsongens prestation så känns det som något man har stor chans att uppnå. Det finns mer att ta av och det finns saker att förbättra. Hamnar man inte i en allt för stor formsvacka där man börjar tappa viktiga poäng så skall väl inte resterande 24 poäng – som återstår till dess att man nått 55-poängsstrecket – vara omöjligt. På fjorton matcher har laget tappat elva poäng. Om mina beräknar stämmer så skall man kunna tappa 12 poäng till resterande matcher och ändå nå 55 poäng. Generöst! Vi får lov att spela bort fler poäng än vi gjort hittills på mindre antal matcher. Det skall vi väl ändå kunna klara av?

Missförstå mig rätt. 55 poäng är ingen garanti för en serieseger och bör således inte heller vara något mer än ett delmål. Vem vet, Lund och Oddevold kanske kommer som spjut bakifrån under hösten. Därför bör man också gasa på och inte ta för lätt på någon uppgift under säsongens gång. Även om vi supportrar vet att vi förmodligen kommer ha råd med några poängtapp här och där så bör spelarna verkligen inte ha det i sina huvuden. Fullt fokus. Dag in och dag ut. En bra vårsäsong gör ingen höstsäsong.

Kvalplatsen då?

Som supporter ler man ändå lite på smilbanden när man ser dessa siffror. Poängantalet för tvåorna. De som fått kvala till Superettan, med undantag för år 2007. För ÖIS är självklart målet att slippa kvala – men skulle det skita sig med en direktplacering så har man en enorm chans att ändå få spela om en uppflyttning. Poängantalet ligger runt 50 – med vissa undantag, bland annat ’07 då topptrion spelade in väldigt mycket poäng – och tar man fram en medelsiffra så ligger den på 52 (51,5) avrundade poäng. Räknar man enbart med de säsongerna där tvåan fått kvala så ligger medelsiffran på 51 poäng (50,2). Med andra ord bör det krävas runt 20 poäng till för att ha säkrat kvalplatsen. Tjugo poäng! Lyckas vi vinna sex av våra tolv avslutande och därefter spela en oavgjord så är vi i hamn. Men det är ju inte den hamnen vi vill till.

För att sätta den pågående säsongen i perspektiv så kan man jämföra den med förra säsongen som sånär räckte till en andraplats. Den säsongen är också det enda vi har att jämföra med i den här serien. Så varför inte ta oss en titt på vilka likheter och skillnader som finns?

En jämförelse

Förra årets sluttabell:

  1. Varbergs BoIS
  2. IF Sylvia
  3. Örgryte IS
  4. IK Oddevold
  5. Lunds BK
  6. Kristianstads FF
  7. Norrby IF
  8. FC Trollhättan
  9. IF Limhamn Bunkeflo
  10. IK Sleipner
  11. Skövde AIK
  12. FC Rosengård
  13. Husqvarna FF
  14. Motala AIF FK

ÖIS= En vinst och en förlust mot laget dvs tre poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= En vinst och en oavgjord mot laget alltså fyra poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= Två vinster mot laget alltså Sex poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= En förlust och en oavgjord för Öis alltså en poäng till Öis.
ÖIS=
Två förluster och noll poäng till Öis.

Totalpoäng: 47
Gjorda mål totalt: 49
Målskörd efter 14 matcher: 22 mål
Insläppta mål efter 14 matcher: 17 mål

Kommentar: Ett av de stora problemen under fjolåret var oförmågan att besegra lagen i bottenskiktet av tabellen. Förutom FC Rosengård så fanns det inte ett enda lag från sjundeplacerade Norrby IF och neråt som ÖIS inte förlorade mot. Medans man inte förlorade mot ett enda av lagen ovanför Norrby IF. Detta blev då lagets fall tillsammans med ett ganska uselt spel på bortaplan. Dessutom hade man stora problem att göra mål.

Årets tabell efter 14 omgångar:

  1. Örgryte IS
  2. Lunds BK
  3. IK Oddevold
  4. Sylvia IF
  5. Skövde AIK
  6. Kristianstads FF
  7. FC Trollhättan
  8. Utsiktens BK
  9. IK Gauthiod
  10. Qviding FIF
  11. Norrby IF
  12. Karlstad BK
  13. IF Limhamn Bunkeflo
  14. IK Sleipner

Poäng efter 14 matcher: 31
Antal gjorda mål efter 14 matcher: 32
Antal insläppta mål efter 14 matcher: 11

Kommentar: Det går att argumentera för att ÖIS har tappat i jämförelse med de andra topplagen. Vid samma tidpunkt förra året hade bara Sylvia och Oddevold av de slutgiltiga topplagen besegrats. Dock var dessa lag vid den tidpunkten inte några topplag utan befann sig i ingenmansland efter att ha kämpat sig tillbaka efter en svag inledning. Vilka lag som kommer att ligga i topp när serien slutar denna säsong är svårt att sia i men som det ser ut nu så är det inget av lagen längre ner i serien som har några möjligheter att spurta hela vägen fram och konkurrera om topplaceringar.

Därmed kan man konstatera att ÖIS den här säsongen faktiskt har kommit till rätta med sina tidigare problem med att slå lag från botten av serien. När serien vände så hade ÖIS slagit samtliga lag från Utsiktens BK och nedåt. Sedan kom hemmamatchen mot Qviding.

Målskyttet ser onekligen bättre ut nu än vad det gjorde vid samma tidpunkt förra året. Då hade Oskar Wallén, Jakob Olsson och Nicolas Sandberg gjort fyra mål var och ledde den interna skytteligan på det. I nuläget är det visserligen bara två stycken (Emil Karlsson och Oskar Wallén) som kommit upp i en målskörd på över fyra mål men de två har gjort desto fler och dessutom finns det en hel hop spelare som gjort två mål.

Sammanfattningsvis kan vi väl säga att det ser ganska mycket bättre ut den här säsongen än förra, men man ska inte ropa hej förrän man har öppnat munnen, eller vad man nu säger. Men visst ser det lovande ut.

Feb 252012
 

Nu är det dags, tre mållösa matcher får räcka. Under starten av förra årets serie hade ÖIS stora problem med att sätta dit sina chanser. Detta blev under inledningen till ett problem och något som det snackades mycket om bland både supportrar och även spelare. Detta skapade en ond cirkel. Laget hade svårigheter att göra mål, det blev en snackis att man hade svårigheter att göra mål, det satte sig i huvudet på spelare att laget hade svårigheter att göra mål, laget fick svårigheter att göra mål.

Att säga att laget har hamnat i en svårartad måltorka efter tre matcher är att dra slutsatser för tidigt. Det är egentligen bara matchen mot Oddevold som känns riktigt sur. Två 0-1 förluster mot Gais och Falkenberg känns inte allt för allvarligt. Att man däremot inte har gjort mål oroar alltid. Något som dessutom oroar en aning är att det går lite trögt även på träning. På fredagens träning hade man lite  problem att få in bollen i mål och stundtals såg det inte alls bra ut. Detta är såklart oroande. Glädjande är dock att laget verkar ha gått över till att träna anfallsspel i lite större utsträckning än tidigare och förhoppningsivs kan även det göra att det släpper snart.

Det man gör på träning gör man på match brukar det heta och visst ligger det något i det. Presterar man inte på träning så är det svårt att göra det i matcher. Emil Karlssons måltorka på träning gör mig därför aningen oroad. Tyvärr fick jag vissa ”Nico-vibbar” av Emil Karlsson under fredagseftermiddagen, då han är en spelare som löper sig till överlägset flest lägen men stundtals har väldigt svårt att avsluta kyligt. Istället har Emil tyvärr en tendens att gå på kraft mer än precision och tyvärr fungerar det inte alltid. Men som jag skrev förra veckan så går förmodligen allt som vidrör Emil in när han väl är inne i ett stim. Tyvärr är han inte inne i det där stimmet än, däremot kan ett enda mål ändra på det. Det är ännu en anledning till att det är viktigt att målen ramlar in imorgon. Ett mål och lite flyt kan betyda skillnaden för hela laget har jag en känsla av.

Just nu befinner sig laget i någon form av ”lära-känna-varandra-på-dagis-fas” en del nya har tillkommit i gruppen och alla står nu i hörnen och pratar bara med de dom känner. I och med detta så funkar inte riktigt de första lära-känna-övningarna så bra och resultatet blir inte riktigt som man tänkt sig. Men det enda som krävs är att en unge släpper en ordentlig fjärt så att resten av gruppen börjar vrida sig av skratt så är isen bruten så de fortsatta övningarna går galant!

Även om liknelsen inte var den bästa så förstår ni förhoppningsvis vad jag menar. Just nu är det lite trevande, även om vissa delar, såsom försvarsspelet fungerar bra. Om man däremot skulle spräcka den där målnollan imorgon så kan islossningen mycket väl komma. Gör man ett tidigt mål imorgon så kan det mycket väl bli så att det ramlar in en hel del fler efter det. En så kallad Ketchupeffekt om vi så klyscha till det ordentligt.

Om Emil Karlssons uteblivna målproduktion var ett negativt inslag under gårdagens träning så var ett mer glädjande att en Kodespelare modell större samt hans lille kvicke vän var i fit for fight igen. Den store som under några månader sakta men säkert trappat upp träningen efter sin ryggskada som förstörde slutet av förra säsongen är alltså nu tillbaka i full träning. Under hela Januari och en bit in i Februari var han enbart med och deltog i de övningar som inte innefattade så mycket kroppskontakt. Nu däremot är han med hela träningarna och även i matchspelet.

Hans lille vän som fram tills för några veckor sedan enbart höll sig inomhus har nu hittat ut till plastgräset. Förra veckan började han delta i vissa övningar men idag var han alltså även med när det vankades tvåmål och vad jag såg så drog han inte på sig någon ny skada utan såg ut att klara av det bra, jag skulle till och med vilja säga att han skötte sig riktigt bra. Även om han inte hamnade i målprotokollet så skötte han sig efter omständigheterna bra och hade bland annat ett tungt skott utifrån som gick strax över ribban.

Ni har alla listat ut det. Nämligen att det befinner sig en provspelare vid namn Emilio Rossi på öisgården. Rossi tränar sedan en tid tillbaka med laget och kommer närmast från BK Häcken. I Häcken gjorde han förra året 16 mål för Tipselit då man vann SM. Emilio Rossi har sedan dess varit och provtränat med West Ham, Sunderland och Brage men tyvärr för Emilios del har det inte blivit något kontrakt för honom i någon av klubbarna. Vad detta beror på vet jag egentligen inte men enligt de rykte jag har hört så har klubbarna tyckt att han är lite för liten och ibland kan bli lite för enformig i sitt spel.

Jag själv har bara sett två träningar och har därmed lite svårt att uttala mig om huruvida han är något att satsa på. Det är som jag skrivit hur många gånger som helst tidigare väldigt svårt att avgöra. Jag hade gärna sett att man testade honom i matchen mot Husqvarna men nu blir det inte så. Jag förstår på ett sätt varför man inte testar så många provspelare i match vid den här tiden på året då man förmodligen vill ”sätta ett lag” och spela med de spelare som man vet säkert att man ska satsa på. Men jag hade ändå velat se att man testade lite mer.

Detta innebär att några Tipselitspelare får hålla sig ett tag till och inte får chansen att komma upp bland A-lagsspelarna och visa upp sig än på ett litet tag. Något som kanske egentligen inte är så konstigt då det var likadant förra året och året innan det. Spelare som Jakob Lindström och Joakim Hall släpptes inte upp i A-laget förrän strax innan seriestart och om man tittar tillbaka så är det ju inte alltid spelarna som flyttas upp innan säsongen som är de som blommar ut mest. Jakob Olsson och Nicolas Sandberg t.ex flyttades inte upp inför säsongen utan kom in under sommaren.

Oavsett vilken filosofi man har så tycker jag att det är dags att skaffa en till mittback nu. Varken Felix Sehlström eller Valter är med i truppen till matchen mot Husqvarna och min känsla är att de båda har gjort sitt i Öiströjan. Varför vet jag inte då man behöver mittbackar, men förhoppningsvis har man något på gång. För det behövs minst en till mittback.

Matchtrupp:
1. Peter Abrahamsson
12. Fredrik Andersson
2. Christofer Bengtsson
3. Joakim Hall
5. David Björkeryd
6. Hannes Sahlin
7. Jakob Lindström
8. Jonathan Lindström
9. Tommy Lycén
13. Johan Hedman
14. Emil Karlsson
16. Pontus Otterstedt
17. Robin Jonsson
20. Filip Holländer
24. Sebastan Johansson
27. Alexander Jeremejeff
44. David Leinar

Truppen är ganska väntad. Kul att Tommy Lycén är tillbaka i truppen och förhoppningsvis är klar för start. Jag kan inte tro något annat då han spelade på helt obehindrat under fredagens träning. Att Oskar Wallén och hans lille vän Markus inte är med är inte så förvånande då man förmodligen sparar dem lite tills båda är uppe i matchtempo.

Pontus Otterstedt är återigen med i truppen och det är väl ingen högoddsare att han är den 19:e spelaren med kontrakt som Hans Prytz berättade om innan matchen mot Oddevold. Att han får kontrakt tycker jag är bra, Pontus Otterstedt är en intressant spelare som kan bli en riktig tillgång om man kan utnyttja hans något spretiga egenskaper och fila ihop det till något bra. Stundtals såg det riktigt bra ut när Otterstedt hoppade in och han kunde riva upp en del sår i försvaret på sin kant. Om man lyckas bygga vidare och få honom att bli ännu bättre på det han är bra på, springa ännu snabbare, bli ännu mer oberäknelig och bli säkrare så kan han slåss på allvar om en startplats.

Men imorgon spelar ÖIS och då är det fest! Alla till vippen!

 

”Det finns tre slags lögn: lögn, förbannad lögn och statistik Så sa en gång den brittiska politikern och  författaren Benjamin Disraeli. Vilket hans eller Glenn Hyséns citat känns mest spot-on låter jag vara osagt. Men nörden i oss alla älskar ju statistik, han fullständigt dreglar över tabeller och siffror, så varför inte låta honom få vad han vill ha för en gångs skull!

Tabeller:

Förra årets sluttabell

  1. Varbergs BoIS
  2. IF Sylvia
  3. Örgryte IS
  4. IK Oddevold
  5. Lunds BK
  6. Kristianstads FF
  7. Norrby IF
  8. FC Trollhättan
  9. IF Limhamn Bunkeflo
  10. IK Sleipner
  11. Skövde AIK
  12. FC Rosengård
  13. Husqvarna FF
  14. Motala AIF FK

ÖIS= En vinst och en förlust mot laget dvs tre poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= En vinst och en oavgjord mot laget alltså fyra poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= Två vinster mot laget alltså Sex poäng till Öis sammanlagt.
ÖIS= En förlust och en oavgjord för Öis alltså en poäng till Öis.
ÖIS=
Två förluster och noll poäng till Öis.

Kommentar: Som så många redan sagt så var det mot de sämre lagen som förra årets serie förlorades. Att det är just Rosengård som är det enda lag man lyckas gå rent mot på den undre halvan känns ganska självklart. Rosengård är ett av ganska få lag som imponerade spelmässigt mot Öis på Gamla Ullevi. Det var en aning förvånande i alla fall för mig att Rosengård inte klarade sig kvar. Det är däremot ganska typiskt att det är just ett lag som Rosengård som Öis vinner mot. Mot lag som bjuder upp till dans och inte backar hem har Öis sällan några problem, det visar inte minst det fina facit man har mot topplagen. Inget nytt under solen där med andra ord.

Hemmatabell:

  1. Varbergs BoIS
  2. Örgryte IS
  3. IK Sleipner
  4. IF Sylvia
  5. IF Limhamn Bunkeflo
  6. Lunds BK
  7. FC Trollhättan
  8. Husqvarna FF
  9. Kristianstads FF
  10. IK Oddevold
  11. Norrby IF
  12. FC Rosengård
  13. Skövde AIK
  14. Motala AIF FK

ÖIS: Lag som Öis vann mot på bortaplan.
ÖIS: Lag som Öis spelade lika mot på bortaplan.
ÖIS: Lag som Öis förlorade mot på bortaplan.

Bortatabell:

  1. IF Sylvia
  2. Varbergs BoIS
  3. IK Oddevold
  4. Örgryte IS
  5. Norrby IF
  6. Lunds BK
  7. Skövde AIK
  8. Kristianstads FF
  9. FC Trollhättan
  10. FC Rosengård
  11. IK Sleipner
  12. IF Limhamn Bunkeflo
  13. Motala AIF FK
  14. Husqvarna FF

ÖIS: Lag som Öis vann mot på hemmaplan.
ÖIS: Lag som Öis spelade lika mot på hemmaplan.

ÖIS: Lag som Öis förlorade mot på hemmaplan.

Fakta:

I inte mindre än fem matcher hade Öis ledningen men tappade den till antingen oavgjort eller förlust.

Två gånger hämtade man upp underläge och vände det till vinst

Öis gick bara mållösa från tre matcher under hela året

Inte mindre än nio gånger höll Öis nollan.

Endast en match slutade 0-0 (Varberg borta).

Norrby IF var det enda laget Öis vann mot borta men förlorade mot hemma.

Öis gjorde sammanlagt 49 mål vilket var sju mål färre än serievinnaren Varberg.

Kommentar: Man behöver inte vara någon atomfysiker för att se att det var på bortaplan som Superettaplatsen spelades bort. Att åka hem från både Motala och Husqvarna utan poäng går bara inte om man har planer på att avancera i seriesystemet. Vinster i de två matcherna och kvalplatsen hade varit i våra händer. Hade man dessutom tagit ytterligare tre poäng hade direktplatsen varit i hamn även den. Det faktum att man höll nollan i inte mindre än nio matcher är imponerande även om Varbergs BoIS spikade igen inte mindre än elva matcher.

Oförmågan att stänga matcher är dock en källa till oro. Det är inte första säsongen som Öis har problem att stänga matcher som man leder. Visserligen är man inte ensamma om att inte kunna göra det utan det är ett problem för många svenska lag men det är ändå något som bekymrar en aning. Att man, även om man har ledningen, aldrig kan vara riktigt säker är något som kännetecknar ett lag med lite problem att nå hela vägen. Som jämförelse så tappade Varbergs BoIS inte en enda ledning. Detta hade självklart något att göra med den oförmåga man under förra säsongen hade att göra mål på sina chanser. Det var inte sällan som man i första halvlek radade upp chanser men inte fick riktigt den utdelning man ville ha.

Träningsmatcher 2011:

Jönköpings Södra IF – Öis   3-0
IF Elfsborg – Öis   3-1
Öis – Ljungskile   1-2
Halmstad BK – Öis   2-0
Öis – IFK Värnamo   0-1
Öis – Ängelholms FF   1-4
Varbergs BoIS – Öis   2-4
Utsiktens BK – Öis   0-1

Total poäng: 6

Träningsmatcher 2012:

Gais – Öis   1-0
Falkenbergs FF – Öis 1-0
IK Oddevold – Öis   3-0

Kommentar: Detta säger egentligen inte så mycket då läget inför försäsongen var helt annorlunda förra året jämfört med i år. Något som däremot är lite intressant är att Öis, även om man släppte in ganska mycket mål under försäsongen förra året gjorde en hel del mål. Man gick endast mållösa ur tre matcher och när man väl fick möta Divison 1 motstånd så vann man. Visserligen har Öis denna försäsong spelat mycket bättre mot bättre motstånd än vad man gjorde förra året då man inte hade en chans mot lag som Ängelholm och Elfsborg även om man fick in några ett mål i vardera av matcherna. Om förlusten mot Oddevold på är starten på en trend så är det absolut inte bra. I så fall innebär det att vi kommer att ha stora problem den kommande säsongen med målskyttet samtidigt som vi kommer att spela sämre ju sämre motstånd vi möter. Låter sådär va?

Om det däremot är så att förlusten mot Oddevold bara är ett olycksfall i arbetet, en dålig dag på jobbet eller en olycklig missräkning, vilket jag tror att det är, så känns detta som en ganska bra start på försäsongen. I två matcher har man stått upp bra mot starkt motstånd och även om det har blivit förluster så har man kunnat gå därifrån med hyfsat raka ryggar är bra. Kan man hålla uppe den nivån som presspelet och försvaret höll mot Gais under hela säsongen så kommer defensiven att bli pålitlig och då har man bara anfallsspelet att sparka igång. Johan Hedman nämner i sin blogg att man hittills inte tränat så mycket anfallsspel och det har självklart en viss betydelse för hur det har sett ut hittills.

Spelarstatistik:

Bästa målskytt Öis: Jakob Olsson 12 mål
Genomsnittligt antal mål för skyttekungen de senaste fem åren är 10,4 mål. Jakob Olsson gjorde lika många mål 2011 i serien som Ken Fagerberg gjorde 2007, vilket är de två högsta siffrorna de senaste fem åren. Det lägsta antalet mål som den interna skytteligavinnaren haft de senaste fem åren är Björn Anklev och Alvaro Santos 7 mål vardera säsongen 2010.

Flest assist: Nicolas Sandberg, 5 målgivande passningar

Flest poäng: Nicolas Sanberg, 15 poäng (assist+mål)

Flest varningar: Sebastian Johansson 8

Kommentar: Emil Karlsson gjorde nio mål i Skövde förra säsongen vilket gjorde honom till deras bästa målskytt. Öis har haft svårt att få fram någon riktigt vass målskytt de senaste säsongerna bortsett från Jakob Olsson och Ken Fagerberg som båda var ganska långt ifrån att vinna seriens skytteliga de aktuella åren (Gardar Gunnlaugsson vann på 18 mål i superettan 2007 och Allan Borgvardt gjorde lika många i förra årets Division 1 södra) Alltså behöver vi en pålitlig målskytt. Att Emil Karlsson gjorde nio mål i Skövde är absolut ingen garanti för att han gör det i Öis men logiskt sett borde han göra mer mål i ett topplag som har mer boll än vad han gör i ett bottenlag som inte har lika mycket boll. Samtidigt kommer han inte behöva ta ett lika stort ansvar i Öis och kanske kommer målen att fördelas på fler spelare i ett topplag som Öis jämfört med vad dom gör i ett lag på undre halvan av tabellen. Med tanke på hur många chanser vi skapade förra året och hur dålig procent man hade i avslutningarna så är otroligt mycket vunnet om man bara lyckas skapa samma mängd detta året och bli lite bättre i avsluten.

Sebastian Johansson är och förblir en kungen av gula kort och ryktena om att han har lugnat ner sig är inte helt sanna. Så många gula som han fick förra året har han inte dragit på sig någon tidigare säsong.

Lite andra siffror:

Den högsta poängsumman som ett vinnande lag i Division 1 Södra haft är 60 poäng då Qviding vann serien 2007, det var dock extremt då den näst högsta poängen var Varbergs förra året då man vann på 54 poäng. Det lägsta antalet poäng för vinnaren är 46 poäng år 2009 då vinnaren var Östers IF. Om man ska få fram ett snitt över vinnarens poängsumma så blir det 52,2 poäng. Om man däremot tar bort Qvidings ovanligt höga poäng så får man ett lite mer troligt värde på 50,25.

Alltså kommer Öis att behöva skrapa ihop lite mer än 50 poäng för att känna sig hyfsat säkra på att man kan vinna serien. Alltså kommer det att behövas att laget tar ungefär 1,96 poäng/match.

Om Öis skulle gå rent och inte förlora en enda match så skulle man ta 78 poäng vilket såklart inte är speciellt troligt, däremot går det att räkna ut att vi har råd med att förlora ungefär 27 poäng om vi ska samla ihop sammanlagt 51 poäng.

27 förlorade poäng= 9 förluster och noll oavgjorda men det är inte så troligt då ett lag oftast spelar lika några matcher på ett år.

3 oavgjorda och 7 förluster= 27 förlorade poäng låter mer troligt.

Kommentar: Med andra ord så kan vi klara uppflyttning med sju förluster och fyra oavgjorda matcher på året men då kommer det att bli svårt. Och detta är bara baserat på de senaste årens resultat. Förra året var vinnaren Varberg över medelvärdet när det kommer till poäng. Men om vi skulle ta 51 poäng borde vi med allra största säkerhet befinna oss på någon av de två platserna längst upp när serien är slut. Förra säsongen förlorade öis sju matcher och spelade lika fem matcher. Det blev lite för många poängtapp. Om Öis däremot mäktar med att få bort en eller två av de sju förlusterna och minska kryssen en aning så är vi med stor sannolikhet i superettan år 2013.

Tack för er uppmärksamhet!

 

Tanken var att detta skulle bli en text om vad som hände på träningen igår, men om jag skrivit ingående om det så hade det förmodligen inte blivit allt för intressant. Större delen av gårdagens pass på Öisgården ägnades nämligen åt att nöta uppspel via en kant. Inget som jag går igång på att analysera direkt, men om det nu är någon som gör det så är ni säkerligen välkomna att kontakta Hans Prytz så kan han gå igenom det hela med er. Istället hade jag tänkt försöka mig på att förstå mig på Hans Prytz och 2012 års version av Öis baserat på de ungefär tre första träningsveckorna detta året.

Det säger faktiskt något om denna försäsongen att i stort sett en hel träning ägnas åt att nöta ett speciellt spelmönster. Noggrannhet tycks vara nyckelordet denna försäsongen. Under den första månaden har fokus legat på passningarna, ett flertal olika övningar har det skiftats mellan, mestadels under ledning av Jonas Karlén vars ansvar verkar ligga mer på det individuella medan Hans Prytz ansvarar för helheten och de övningar som den med uppspelen. Att det känns mer noggrant nu än vad det gjorde förra året är absolut ingen slump. Förra vintern handlade enbart om att på något sätt försöka få ihop ett speldugligt lag. Denna säsong har man redan nu truppen ganska klar och fokus ligger redan på att forma laget till något mer än bara ett stabilt fotbollslag.

Denna försäsongen byggs det för att vinna en serie, så är det bara. Spelarna som nu har kontrakt med klubben har en uppgift, och det är att vinna serien, det är dags att ta tag i detta nu. Förhoppningsvis är alla med på vad som gäller.

Likt alla försäsonger så talas det om nyförvärv, fast på Öisgården lyser provspelarna med sin frånvaro. Robin Eriksson som var den senaste spelaren att pröva lyckan tycks ha fått vända hem igen. Det gör ont att säga det om en spelare med en bakgrund som Robin Erikssons, men han höll tyvärr inte måttet just nu. Jag vet inte men förmodligen berodde det på skadan för det var tydligt att han inte fick ut det han hade i sig. Efter att ha sett honom ett antal träningar hade jag i stort sett gett upp men helt plötsligt blixtrade det till. I tisdags förra veckan stämde det helt plötsligt för det forna hollandsproffset, allt han rörde vid satt i nätmaskorna under tisdagsträningen, men det räckte uppenbarligen inte för att övertyga rätt folk.

En annan spelare som det har pratats en del om denna vintern är Pontus Otterstedt. Division 1 Södras och kanske till och med hela Sveriges snabbaste fotbollsspelare fick till mångas förvåning inte nytt kontrakt i höstas men har har under hela januari fått chansen och visa att han förtjänar en plats i truppen när serien drar igång igen. Under de träningar jag sett har det gått bra, Pontus har spelat bra och visat bra attityd och efter vad jag hört så vill man nu ha kvar honom. Ett frågetecken för honom ska tydligen ha varit attityden och inställningen men på den fronten har jag inte sett några som helst tveksamheter. Han har fått ett par nya skor dessutom, jag vill se det som ett tecken på att han får förnyat kontrakt. Men vad vet jag. En gissning är att han snart skriver på ett nytt kontrakt, men det är bara en gissning.

Det är dock inte bara Otterstedt som har visat framfötterna under veckorna som gått utan hela truppen har sett ovanligt taggad ut. Taggad och mer sammansvetsad än förra året. Det känns bittert att gnälla på Jakob Olsson och Nicolas Sandberg nu när de båda lämnat klubben, men det är ganska intressant att ingen av de båda erbjöds nytt kontrakt. Att klubben inte erbjöd Nico nytt kontrakt är mer eller mindre känt, då man inte fick några utbildningsbidragspengar för honom. Internationella regler säger nämligen att en spelare måste ha blivit erbjuden ett likvärdigt eller bättre kontrakt än det han redan har för att klubben ska kunna begära utbildningsbidrag från klubben spelaren lämnar för. Tydligen ska Öis inte ha fått pengar för Nico från Västsjälland. Inte heller Jakob Olsson ska ha blivit erbjuden något förnyat kontrakt enligt rykten.

Det är ganska intressant att fundera på varför Jakob och Nico inte erbjöds några nya kontrakt. Båda var givna i startelvan under hela fjolåret men efter säsongen ville klubben inte förlänga spelarnas kontrakt. Alternativ ett är att man helt enkelt inte brydde sig om att diskutera kontrakt med spelarna förrän det var för sent. Förhoppningsvis var det inte så det gick till, för om så är fallet så har ett tjänstefel begåtts.

Det andra alternativet är att klubben medvetet valde bort de två stjärnskotten för att man inte klarade av att betala den lön som de krävde ett år till. Detta alternativet är fullt godtagbart och om det är så att man resonerat på detta sätt så är det bara sunt.

Det tredje och sista alternativet är det absolut intressantaste. Det är att man helt enkelt valde att släppa spelarna för att det inte kändes rätt. Om det var så att man resonerade på detta sätt så är jag imponerad. ”Sometimes you have to kill your darlings” heter det. Kanske var det så att klubben inte såg såg att Jakob och Nico passade in i den trupp man ville ha under 2012 och därför offrade de två för att få ett bättre lag.

Om klubben kan tänka sig att offra spelare som dessa för lagets skull så är det starkt gjort. Självklart är Jakob Olsson en fantastiskt duktig fotbollsspelare, jag skulle till och med vilja gå så långt som att säga att han är en av de största talangerna vi fått fram de senaste åren. Men han var sannerligen ingen stämningshöjare. Den sista tiden i Öis kunde han bete sig på ett sätt som jag har full förståelse för att en tränare inte uppskattar.

Nico däremot tror jag inte att klubben ville göra sig av med för att han hade dålig attityd utan snarare för att man såg att det fanns bättre alternativ. Även om Nico hade många sidor som fotbollsspelare som var riktigt underhållande att se så hade han inte det som krävdes för att göra mål. Min känsla är att Öis var trötta på hans oförmåga att göra mål på sina lägen och såg att detta hade en negativ inverkan på truppen. Att man då vågar ta beslutet att göra sig av med honom måste ses som starkt.

Vad jag menar är inte att Jakob och Nico är dåliga fotbollsspelare, men om klubben såg att de inte var rätt för gruppen och laget så är det helt rätt agerat. Att man vågar ta sådana obekväma beslut känns bra.

Om vi ska komma tillbaka till vad som hände på träningen igår och diskutera lite kring vad som är det fina och vackra i 2012 års upplaga av sällskapet. Som jag uppfattar det så känns det mer målinriktat nu än vad det gjorde förra året. Det känns som att alla är med på vad som gäller denna säsongen och brinner för det denna säsongen. Förra säsongen fanns det en besvikelse över att man inte längre låg i superettan snarare än en lust att ta tag situationen. Detta kan förklaras av att laget nu vant sig vid och vet vad som gäller i denna serien. Samtliga nyförvärv är helt och fullt med på villkoren när de värvas, förra året kom spelarna in i ett kaos där de inte visste vilken serie de skulle spela i kommande säsong.

Om vi ska prata lite nyförvärv så känns det i nuläget som att alla fyra kommer gå rakt in i startelvan. En startelva som förmodligen kommer se ut på följande sätt mot Gais på lördag (Får ursäkta att startelvegrafiken inte fungerar men det är om det är):

Peter Abrahamsson

Christoffer Bengtsson   David Leinar   Robin Jonsson   Hannes Sahlin

Tommy Lycén   Jakob Lindström   Jonathan Lindström   David Björkeryd

Johan Hedman   Emil Karlsson

Gissningsvis är det 4-4-2 som gäller så här tidigt på försäsongen. Om man kommer att fortsätta spela så är jag dock inte helt säker på, det har spelats med lite olika uppställningar på träningarna i Januari och 4-3-3 känns inte helt otänkbart längre fram, men i nuläget känns det som att det är 4-4-2 som gäller.

Jag är inte säker på att det är dessa spelare som kommer att starta mot Gais men om det hade varit seriepremiär hade man med stor sannolikhet startat med denna uppställningen. Platsen bredvid Jakob Lindström på innermittfältet är den mest öppna då Sebastian Johansson fortfarande rehabtränar efter att ha opererat en tå. Att det inte finns någon naturlig ersättare till Sebastian Johansson är lite bekymrande inför säsongen som kommer och där har man ett problem att lösa. Att testa Daniel Carlsson från Tipselit Äldre är ett alternativ, för det kan behövas en backup med tanke på Sebastians förmåga att dra på sig avstängningar.

Frågan är vad Hans Prytz tror om läget?

Ja, du Hans du har tränat laget i ungefär en månad nu, hur tycker du att det känns?

Det känns bra, det känns som att killarna sticker in näsan riktigt bra och är måna om att göra bra ifrån sig från start. Folk jobbar hårt och jag tycker att vi har både fart och kvalité på våra träningar.

Är det något som har överraskat dig med det du har sett?

Nja, överraskningar och besvikelser eller vad det nu är, det har ju med förväntningar att göra och jag hade väl höga förväntningar och jag tycker att truppen såhär långt motsvarar de förväntningarna. Och trots mina höga förväntningar så känner jag ingen besvikelse utan spelarna motsvarar de förväntningarna jag har haft och det tycker jag är jättebra.

Nu börjar du förmodligen få en bra bild av laget, vad tycker du att ni behöver träna extra mycket på under våren?

Vi ska jobba på att ha ett eget spel, vi ska vara ett topplag, vi ska slåss om positionerna högst upp i serien och då måste vi ha ett eget spel. Det ska vi jobba med så att vi kan föra matcherna. Vi ska jobba med fysiken för att kunna vara riktigt aggressiva och ha en hög press, vi vill sätta hög press och vi vill vinna bollen högt upp i planen. Vi vill spela på motståndarnas planhalva. Så vi kommer att jobba med de här grejerna som förhoppningsvis ska bli vårat spel.

Transferfönstret är fortfarande öppet, är det något som du känner att ni behöver få in i laget?

Det är inget som är akut, men sen får vi ju se om truppen ska bli en eller ett par spelare större. Så får vi se vad vi i så fall kan få in, men det är inget som känns akut för oss, det känns som att vi har täckning på alla postitioner och bra kvalitét rakt över.

Har ni något på gång?

Nej inget pågång mer än att det, såhär års alltid är massa namn som florerar. Överallt. Så är det ju, men inget konkret.

Match mot Gais på lördag, vad vill du helst av allt se i den matchen?

Jag vill se en bra attityd från vår sida, att vi trots att det är första matchen och vi möter bra motstånd visar mod. Att vi vågar, att vi tar det som träning och försöker starta upp med det som ska bli vårat spel och att vi vågar spela fotboll. Att vi också står upp och vågar försvara högt upp, sätter press och är aggressiva. Det tycker jag känns viktigt.

Har du fått några indikationer på vad Gais kommer med för lag?

Nej det har jag inte men vi kan utgå från att dom kommer med ett bra lag och att det blir en riktig värdemätare för oss direkt.

Om du ska tippa slutresultat i den matchen?

Hmm..1-1!

Och vem gör vårat mål?

För oss gör kanske Alexander mål, Jeremejeff, vem vet?

Slutligen då, en fråga som ligger många öisare varmt om hjärtat. Kommer du att ha kostym på bänken iår?

Ja, det kommer jag att ha. Jag vet inte om jag kommer att ha det i alla träningsmatcherna, det beror ju lite på klimatet, hur kallt det är och så vidare. Men det är klart när Öis spelar match är det fest och då ska man vara välklädd!

Tack så mycket!

Haha, tack så mycket!

 

Marcus Allbäck var flitigt uppvaktad efter slutsignalen, men Sambadefensiv fick givetvis också ett par minuter med honom.

Nöjd med comebacken, Marcus?

- Det blev vinst och det får man vara nöjd med. Vi fick gjort några mål och Varberg gjorde samma sak, så än lever det.

Kan bli en thriller nästa helg.

- Det är underbart, härligt att spela för uppflyttning i sista matchen.

Får vi se mer av dig?

- Nej, det finns inga planer på det. Det här var en engångsgrej – med fyra avstängda spelare däribland vår lagkapten, så kände jag att man skulle försöka hjälpa till med lite erfarenhet.

Så det här var din definitiva avslutning i ÖIS?

- Tack och adjö sa jag för två år sedan, detta var ett hej igen.

Inga fler hej alltså?

- Nej, det var roligt den här gången och jag fick göra en insats för den klubben jag älskar.

Publiken verkade gilla att få se dig på planen.

- De kanske inte tyckte det var lika roligt att se min touch…haha. Jag tyckte det var kul att vara med och Nico fick springa lite extra för mig.

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha