David Leinar: ”Otroligt tungt”

 Inlägg av kl 01:02  Spelarintervjuer, Superettan
Maj 242013
 

David Leinar tog över som lagkapten när Jakob Lindström tvingades gå ut och Sambadefensiv fick ett litet snack med honom efter 1-5 mot Varberg.

Tankar efter matchen?

- Det är otroligt tungt att åka hem med 1-5 i baken. Det känns som om vi rullar på bra i första och det var tufft att gå till paus med 1-2-underläge. Vi spelar bra, äger mycket boll och hittar ytor, men skapar inte tillräckligt många heta målchanser och får inte dit den. Sedan är det psykologiskt med det konstiga straffen vi får mot oss precis före halvtid.

Hur såg du på straffen?

- Jonathan petar bort bollen, sedan kommer Peter glidande och deras forward är inte ens nära bollen. Jag förstår inte hur det kan bli straff när vi har två gubbar som är före honom. Visst trillar han, men det är en jättekonstig straff, tungt att åka på den när vi känner att vi är inne i matchen och har kvitterat.

Alldeles för dåligt sa Hans Prytz.

- Vi förlorar med 1-5, det kan man aldrig dribbla bort, det håller inte.

Mötte vi ett bra lag?

- Jag tycker ändå vi har bra koll på Varberg, så de ska inte överskattas utan vi gör dem bra i andra och i stort sett är det en ganska jämn match.

Ändå rasade det iväg?

- På slutet flyttar vi fram och när deras 3-1 kommer, så har vi spelat 3-4-3 ett tag. Då blir det stora ytor och man får jaga hem, det är lätt hänt att man drar på sig frisparkar i de lägena.

Två straffar och sex varningar – är ÖIS ett väldigt ojuste lag?

- Det känns inte riktigt som det speglar händelserna utan det var en ganska snäll match åt båda håll, men det var inte därför vi förlorade utan vi får rannsaka oss själva. Som tur är det kort tid innan nästa match, nu får man fokusera på Degerfors och ta revansch då.

 Inga kommentarer »  Taggar: ,

Spelarbetyg Jönköpings Södra – ÖIS

 Inlägg av kl 12:35  Jönköpings Södra - ÖIS, Spelarbetyg, Superettan
Maj 142013
 

0-0 på Stadsparksvallen får vi vara nöjda med. Så känns det i dag, några timmar efter matchen. J-Södra var trots allt närmst en vinst, trots Azulays ribbträff. Men vi vill ha mer. GIF Sundsvall, på lördag är ni laget att få sota för detta. Gör er förberedda!

Peter Abrahamsson 3

Det står mer och mer klart: Peter Abrahamsson är ruskigt viktig för ÖIS. Det är väl visserligen ingen överraskning – det har han varit länge – men det tåls att uppmärksammas med tanke på hans fina insatser. Igår, mot Jönköpings Södra, var bara en i raden av alla fina framträdanden. Visst, han gav bort bollen vid en utrusning som hade, och borde, kunnat mynna ut i ett baklängesmål när han sköt bollen rakt i gapet på en av deras mittfältare, men i övrigt var han en jätte när det hettade till runt ÖIS straffområde.

Framför allt minns man frilägesräddningen i första halvlek när Johan Lundgren och hans namne Hedman tappade bollen högt upp i banan. Bollen hamnade hos Vukojevic som från sin position ute till vänster försökte skjuta bollen i bortre, men där stod Abrahamsson pall. I efterspelet av den räddningen fick Södra ytterligare två skållheta skottlägen, men då stod både Peter och offrande försvarare i vägen för bollen.

Det skall till någonting extra för att få bollen förbi Peter Abrahamsson en vanlig kväll. Det skall gudarna veta.

Christofer Bengtsson 2

Kanske är det så att den gode Bengtsson är nere i en ”down-period”. Det är inte katastrof, men så väl som mot GAIS så var gårdagens insats inte riktigt på den nivå som vi blivit vana att se under 2013. Det finns mer att kräma ur den där 32-åriga kroppen. Högerkanten hade inte mycket att komma med – ett påstående som visserligen stämmer in rätt bra på hela laget sett över 90 minuter – vilket man hade önskat.

David Leinar 3

Giganten från Motala!

Det är nästan skrattretande att se hur enkelt David Leinar vinner allt, allt och precis allt i luftrummet. Mot J-Södra förnedrade han samtliga i huvudspelet och skallade undan varenda hörna och inlägg. En viktig ingrediens mot slutet när hemmalaget pressade ÖIS bakåt i banan för att få in ett ledningsmål.

I övrigt stod han rätt allt som oftast. Han kryddade dessutom det med lite äkta Sambadefensiv – det vill säga skottfinter och allt därtill – i de perfekta lägena. Nej, det finns inte mycket att klaga på. Insatsen var stabil, helt enkelt. Well done!

Jonathan Azulay 2

I Adam Roséns frånvaro var det åter igen Jonathan Azulay som fick ta steget in bredvid David Leinar. Och det gick onekligen bättre än senast det begav sig (mot Falkenbergs FF i premiären). Fortfarande fanns tendensen till att dra på sig onödiga frisparkar på grund av sitt aggressiva försvarsspel, men det var i en reducerad mängd sett till FFF-matchen. Var dessutom uppe och flög på en offensiv hörna i den sjunde matchminuten och endast överliggaren stod i vägen för ett mål. Skit!

Hannes Sahlin 2

Om det fanns någon som var glad över Adam Roséns skadefrånvaro igår så var det nog Hannes Sahlin. I och med det fick han chansen att slå sig in i startelvan igen efter en lång tid av bänknötande. Han skötte sig OK, det får man säga, men det blev inte mycket offensivt att tala om. Och det känns rätt grundläggande för att Hannes skall få ut maximalt av sitt spel. Han skall upp i banan, samspela med sin mittfältare och komma till inläggsläge. Så blev det inte igår. Istället blev det mestadels försvarsspel. En uppgift han kan kvittera ut ett godkänt resultat ifrån. Den ”gamla” Hannes lyser dock med sin frånvaro. Just nu, åtminstone.

Sebastian Ohlsson 1

Nej, nej, nej. Varken Sebbe eller Jacob Ericsson hade några bra kvällar på sina kanter. Skapade de någonting av högt värde? Ja, Ohlsson hade ett volleyskott i första halvlek som Helgesson stötte ut till en hörna, men i övrigt: Noll. Ingenting. De fick inte ordning på bollen och de kom inte igång alls.

Johan Hedman 2

Svårbedömd. Det blir så när man tidigt tvingas utgå pga. skada. Prognosen säger en lindrig bristning i ljumsken som förmodligen kommer hålla honom borta från spel åtminstone mot GIF Sundsvall på lördag. Av ännu större vikt att Jakob Lindström kan spela, alltså. Visade dock prov på fina intentioner under den korta period han var på plan med ett flertal fina offensiva initiativ.

Johan Lundgren 2

Attans korvspad!

Johan Lundgren hade ingen bra afton på Stadsparksvallen. Inte bra alls. Snarare snudd på bedrövlig. Det är åtminstone slutsatsen vi drog från våra positioner på pressläktaren. Vi har sett tendenserna tidigare och vi fick syna dem än en gång. Nämligen det faktum att han tar för lång tid på sig med bollen vid fötterna. Mot J-Södra skedde det flera gånger om vilket istället gjorde att han tappade bollen på mittplan. Med en lite kvickare tanke hade bollen kunnat sitta på endera Yarsuvat eller Wallén som hela tiden var redo att gå på djupet. Som grädde på moset kan han med att klandra sina medspelare för sina mediokra passningar. Det är inte acceptabelt. Snarare tråkigt att se. Ta ditt eget ansvar, Johan!

Jacob Ericsson 1

En vis skribent i kommentarsfältet skrev häromdagen att yttermittfältet är sämre än det var i Söderettan 2012. Det har han helt rätt i. Under gårdagen blev det smärtsamt tydligt. Varken Sebastian Ohlsson eller Jacob Ericsson gjorde någonting på hela matchen vilket är allt annat än godkänt. Ericsson hade förvisso drag under fötterna i vanlig ordning, men tydligt är att inläggsfoten måste putsas före avspark nästa gång. Fyra, fem bra inläggslägen mynnade ut i exakt ingenting. Titta upp, koncentrera dig och slå sedan inlägget på ytan Öisarna rör sig mot. Då blir det nog bättre.

Oskar Wallén 2

Inte heller Oskar Wallén var bra mot Jönköpings Södra. Att säga det vore att ljuga. Han hade det tungt i stort sett hela matchen och att han saknade sin evige vapendragare Emil Karlsson var tydligt. På 90 minuter kom han till hela noll avslutningslägen. Sambadefensiv kräver mer av en anfallare.

Richard Yarsuvat 1

Emil Karlsson 1, Richard Yarsuvat 0.

Oj, vad smärtsamt tydligt det framkom hur mycket vassare Emil Karlsson är. Det bör väl även ha handlat om samspel med det övriga laget, där har Karlsson självfallet en fördel, men likväl som för Wallén kom inte Yarsuvat igenom en enda gång. Och det på ett J-Södra-försvar som har läckt som ett såll det senaste. Fem insläppta på Jämtkraft Arena. Där bara måste ÖIS kunna bättre. M-å-s-t-e.

Filip Holländer 2

Folk har skrikit på Filip Holländers närvaro de senaste veckorna. ”Vi vill se Holländer centralt”, har varit ett stående inslag bland ÖIS supportrar. Inhoppet mot GAIS bådade gott, men igår när han fick nästan en hel match på sig blev insatsen mer slätdragen. Varken si, varken så. Lite bu och lite bä. Svårt att sätta något glasklart betyg, men särskilt förtroendeingivande var det trots allt inte. Han spelade sig åtminstone inte till en given plats framöver.

Henrik Carlsson och Daniel Paulson spelade för kort tid för att betygsättas

 24 kommentarer »  Taggar: , , , , , , , , , , , , , ,

Mot Jönköping med en ny elva

 Inlägg av kl 23:51  Superettan
Maj 122013
 

Vissa har slitit sitt hår, andra sparkat sönder en papperskorg och några har bara knutit näven i fickan, men visst har vi alla varit bedrövade efter tisdagens derby. Nu är dock det dags att hoppa upp på hästen igen. Laget sätter sig på bussen mot Jönköping för ett möte med ett av seriens största besvikelser hittills, Jönköping Södra.

Morgondagens motståndare förlorade sin förra match mot Östersund med hela 5-0 och mittfältaren Joakim Karlsson som hittills fått flitigt med speltid drog på sig ett rött kort som håller honom borta från måndagens match. Det är med andra ord ett revanchsuget hemmalag som tar emot sällskapet på måndag.

Tyvärr är det ett aningen skadeskjutet ÖIS åker för att ta årets tredje vinst. Jakob Lindström har fortsatta problem med sin skada och en start för honom imorgon är tyvärr långt borta. Han har hela veckan tränat med laget men när det dragit ihop sig till matchspel har kaptenen fått kliva av. Med ett hårt tejpat knä har han sprungit obehindrat men än är han inte redo för kontakt. Med andra ord är det upp till bevis återigen för Johan Hedman. Han har gått framåt i sin utveckling sedan han första gången flyttades in på innermittfältet och är numera ett alternativ som inte känns speciellt skrämmande längre.

Även om Johan Lundgren numera får ta en mer defensiv roll så har Hedman förbättrat sitt defensiva arbete och jobbar numera avsevärt mycket mer dynamiskt tillsammans med sin namne Lundgren. En fördel laget får med Johan Hedman syntes stundtals i tisdagens derby. Man lyckas i större utsträckning sköta uppspelen via mittfältet med Johan Hedman på planen. Ett problem som funnits med Jakob och Johan tillsammans är när bollen ska transporteras uppåt i banan och båda spelarna legat lite för lågt för att driva upp bollen hela vägen till anfallarna. Med den lite mer offensive Johan Hedman klarar man i större utsträckning av att spela sig via mittfältet fram till anfallare och yttrar i omställningarna. Dock har inte Johan Hedman samma defensiva kvalitéer som lagkapten Lindström.

I backlinjen lär det också bli förändringar. Adam Rosén hade inga fotbollsskor på sig under dagens pass och höll sig vid sidan om, joggandes och gjorde lite övningar tillsammans med fysio Erik Nexborn. Att Rosén försvinner är givetvis ett tungt avbräck. Jonathan Azulay som startade premiären tillsammans med David Leinar har inte varit allt för säker i sitt spel som mittback de gånger han fått chansen. Positionsspelet har varit aningen osäkert och han har haft en tendens att dra på sig lite för många frisparkar. Därmed uppstår en viss oro inför morgondagen. Det är nu David Leinars ledarförmåga ställs på prov. För att Jonathan Azulay ska kunna lyfta sig efter den misslyckade premiären kommer han behöva ledsagas av en trygg läromästare. Förhoppningsvis är David Leinar rätt man för uppgiften.

Längst fram i planen kommer det också möbleras om en aning. Emil Karlsson är som bekant avstängd efter sitt röda kort mot Gais. Då han inte fick ett så kallar ”direktrött” kort utan två gula som blev ett rött blir avstängningen enbart en match. Likväl ska han ersättas och som Christian skrev igår blir det med allra största sannolikhet Ricky Yarsuvat som kliver in i hans ställe. Henrik Carlsson och Johan Hedman har under veckan fått pröva bredvid självskrivne Oskar Wallén men när Hedman i behövdes på mittfältet föll det alternativet bort och verkar i nuläget va en bit ifrån en startplats.

Med Ricky längst fram lämnas en yttermittfältsplats öppen för förslag. In där ser Jacob Ericsson ut att gå. Visserligen byttes han under dagens träning av av Filip Holländer under eftermiddagens pass men jag hade lagt mina slantar på Jacob Ericsson. Holländer är faktiskt inte i sitt livs form och ser inte ovanligt blek ut tyvärr. Holländers självförtroende är inte på topp. Inte konstigt med tanke på våren Filip upplevt. Skador och sjukdomar har under våren avlöst varandra och Holländer har aldrig fått komma ”in i det”.

Enligt mina uträkningar borde det ge oss följande startelva:

 

Som ni ser kliver Hannes Sahlin med största sannolikhet in på vänsterbacksplatsen då Jonathan Azulay får ta ett kliv in. Hannes alternerade med Joakim Hall under dagens träning på vänsterbacksplatsen men Hannes får likt Jacob Ericsson lägst odds. Med andra ord är det återigen upp till bevis för Hannes som haft en krånglig vår. Det tog sig visserligen för Hannes i derbyt där han pulveriserade samtliga kontringsförsök från de grönsvarta i den andra halvleken med sitt säkra man-man-spel.

En ganska ny startelva med andra ord. Flera spelare spelar för att vinna en startplats och mot ett sargat Jönköping kan det vara framgångsreceptet även om vi snart vill ha en startelva att vara trygga i.

Nu åker vi!

 12 kommentarer »  Taggar: , , , , , , , , ,

Tre potentiella ersättare – Yarsuvat mest trolig

 Inlägg av kl 22:18  Jönköpings Södra - ÖIS, Superettan, Träningsrapport
Maj 102013
 

Stadsparksvallen i Jönköping bör klinga rätt bra i Peter Abrahamssons och David Leinars öron. De spelade nämligen från start senast det begav sig på ”vallen” – kanske Sveriges vackrast belägna idrottsplats. Året var 2010 och ÖIS tog en mycket viktig trepoängare som där och då förde dem upp till en fjärde plats i tabellen. Dessutom med en hängmatch mot Ängelholms FF i bagaget. Säsongen i stort lämnade allt i övrigt att önska, men där och då andades man en viss optimism. Allsvenskan 2011 var inte så djävla långt borta, trots allt. Man skulle ”bara” sätta bonnegänget Ängelholm på plats och avancera upp till andra plats. En poäng bakom serieledande IFK Norrköping. Lätt som en plätt!

Till sist hamnade ÖIS ganska långt ifrån Allsvenskan 2011. Ett kryssrekord satte stopp för det. Men mot Jönköpings Södra visade ÖIS prov på ett spel man inte ofta fick se dem prestera under säsongen. Och som grädde på moset smekte hackkycklingen Álvaro Santos in sitt sjätte mål för säsongen på ett sätt som bara kan kan. Bortre krysset stod som en strut i vädret, och Alexander Nadj i hemmamålet har nog aldrig agerat mer statist någonsin.

På tilläggstid dödade ÖIS tillställningen efter att ha ställt om blixtsnabbt då Jönköpings Södra tappat bollen i ett offensivt läge. Svisch, så hade Markus Gustafsson frispelat Jakob Olsson som sedermera tryckte bollen i nät. På läktaren satt Jeffrey Aubynn och njöt tillsammans med representanter för ÖIS, vilket mynnade ut i ett av alla oändliga ”Jeff till ÖIS”-rykten som numer dyker upp varje off-season. Ingen silly season utan ett Aubynn-rykte!

Två och ett halvt år efter den där 2-0-segern där Álvaro Santos och Markus Gustafsson fixade biffen och tre poäng reser ÖIS till Stadsparksvallen igen. Och denna gång med helt andra förutsättningar. Abrahamsson, Leinar och Bengtsson. Där har vi de ynka tre som tillhörde ÖIS då, och som tillhör klubben än i dag. I övrigt är laget ett helt annat. Pavel Zavadil är utbytt mot Johan Lundgren, Nicolas Sandberg är utbytt mot Oskar Wallén och Markus Gustafsson är utbytt mot Sebastian Ohlsson.

Janne Andersson som hade det yttersta ansvaret då och Hans Prytz som tar de avgörande besluten när denna text författas må ha olika strategier och idéer kring hur fotboll bäst bör utföras: men de har alla samma grundmål – att vinna matchen och plocka med sig tre poäng hem.

Frågan är bara vilka spelare Hans Prytz har till förfogande när detta skall försöka utföras. Sedan tidigare vet vi att Emil Karlsson saknas på grund av det röda kort han fick syna mot GAIS, men fortsatt är det frågetecken kring framför allt Jakob Lindström. Han har inte spelat sedan vinstmatchen mot IK Brage den 22:a april vilket snart är tre veckor sedan. Johan Hedman har vikarierat sedan dess, och gjort det helt godkänt, men i längden behöver ÖIS ha sin lagkapten till förfogande. Hans uppgifter på mitten är svåra att ”ta efter” och hans blotta närvaro samt inställning tänder till laget på ett sätt som de flesta av de andra spelarna har svårt att efterlikna.

Lyckligtvis känns chansen ganska så stor att Lindström kommer att spela mot Jönköpings Södra. Vi skall inte dra några förhastade slutsatser, och han klev av träningen efter smärtor så sent som igår, men i eftermiddags rörde han sig till synes tämligen obehindrat och deltog i alla de övningar som tränarteamet satt upp. Det måste betyda något!

Vi kan åtminstone fastslå att det är på bättringsvägen. Konstigt vore väl i och för sig annars, men  förra veckan sysselsatte han sig som bekant med egna övningar i gymmet. Då missade han matcherna mot Landskrona BoIS och Djurgårdens IF. Förhoppningarna var att han skulle ha återhämtat sig nog för att kunna spela derbyt i måndags, men den planen gick som bekant i kras vilket lade ett stort ansvar på Hedmans axlar.

Nu är det bara att hålla alla tummar som finns för att det avslutande träningspasset som genomförs på söndag eftermiddag ger de besked vi vill ha. Inga smärtor, eller åtminstone smärtor som inte är behandlingsbara, och att han ger tummen upp för spel mot Jönköpings Södra. Enbart det borde i så fall göra att varenda Öisare på måndag efter avslutad jobbdag hoppar i bilen och bränner plattan i botten mot Jönköping. För vem vill missa återkomsten?

Utöver Adam Rosén som tog det lite lugnare var hela truppen samlad för dagens pass. Och lyckligtvis gick samtliga av planen med kroppen i behåll. Angående Rosén behöver vi nog inte vara alltför oroliga. Det handlar förmodligen bara om någon liten småskavank som behandlas på bästa sätt. Under tiden som laget övade på ditten och datten löpte Adam Rosén ett tiotal varv runt gräsplanen, stretchade, samspråkade med Erik Nexborn för att ta några avslutande varv och sedan slinka in i omklädningsrummet. Räkna med honom på måndag. Lite vila imorgon så är han på benen igen!

I och med Emil Karlssons avstängning krävs det lite omstuvning i startelvan. Det är lite tidigt att säga exakt hur det kommer se ut mot Södra – frågan är om Hans Prytz ens vet det själv ännu – men det finns ett par olika konstellationer som känns troliga. I nuläget känns det mest troligt att det är Richard Yarsuvat som assisterar Oskar Wallén i anfallet, men platsen är ”up for grabs” då Johan Hedman skall ha spelat där på träningen igår och då även Henrik Carlsson fick dra på sig västen och kriga ihop med Wallén tidigare i dag.

Konkurrens at its finest!

Det är väl för härligt! Exakt som det skall vara. Eller hur? Man skall behöva kämpa för sin närvaro. Det skall inte vara någon dans på rosor. Och kriga kan man säga att dessa tre herrar lär få göra fram tills måndag kväll. Åtminstone på det återstående passet innan laget tas ut. Där gäller det att övertyga Prytz om att man är ready to go. Redo att gå in och göra slarvsylta av ett darrigt Södraförsvar som helst av allt hade velat möta ÖIS U17-grabbar. Det är ungefär på den nivån deras självförtroende ligger för tillfället efter en rad oerhört svajiga försvarsinsatser.

Målvakt och backlinje kommer förhoppningsvis vara intakt så länge Adam Rosén inte kastar in handduken, men på Richard Yarsuvats yttermittfältsplats skapas ett hål om han kliver upp i anfallet (vilket som sagt känns som det mest troliga alternativet). Och får man gå efter vad dagens träningspass gav så är det Jacob Ericsson som tar steget tillbaka in i startelvan.

Bra, om du frågar mig. Jag gillar Jacob. Han har speed och han vill alltid göra någonting konstruktivt med bollen. Kanske lite för omständig här och där, men tar han med sig farten och fläkten från dagens träning kommer ytterbackarna i J-Södra drömma mardrömar hela måndagsnatten lång. Promise! Kvaliteten finns där och kan han bara slipa på sina något stressade avslut blir det som en stor skål kalaspuffar.

Kalaspuffar får bli slutordet för i kväll. I natt drömmer vi Álvaros Santos bananskruv från 2010. Wallén är mannen att återupprepa denna bedrift på måndag. Då säger vi så!

 8 kommentarer »  Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Spelarbetyg ÖIS – GAIS 0-1

 Inlägg av kl 15:58  Spelarbetyg, Superettan
Maj 072013
 

Det första derbyt sedan 2009 slutade, ännu en gång, med förlust. 0-1 blev slutresultatet och enda målskytt blev ”deras nummer 30″, för att citera den gode Jonas Karlén. Skit och pannkaka! Det var väl inte riktigt så man hade tänkt sig spendera sin måndags kväll. Men nu blev det som det blev, och även om det tillhör reglerna att inte lägga skulden på männen i gult så är det svårundviktligt en sådan här afton. För att Antti Kanerva hade ett, två, tre och tjugosju fingrar med i utgången av matchen skriver vi alla under på. Två gula kort på Emil Karlsson så var matchen körd. Bye bye, ses i höst. Inte blev det bättre av att linjemannen gånger två vinkade av ÖIS för offside vid tvivelaktiga lägen (dock oklart huruvida han hade rätt eller inte).

Men vad fan, vi är Öisare. Vi slickar såren, sopar av oss och gasar vidare. Vi är gjorda av stål. Ingenting biter på oss. Det ligger i vår natur. Och det vore väl tusan om inte Jönköpings Södra skulle få sota för det här. Om sex dagar är det match igen och då skall vi vara redo. Redo för kamp i 90 minuter. Allt annat är snicksnack!

Dagens spelarbetyg är satta av Felix Jonsson, Christian Börjesson samt Jonathan Larsson. Det är dock bara de två förstnämnda som bidragit med kommentarer. I vanlig ordning ber vi er att inte stirra er blinda på siffran utan istället läsa och begrunda den efterföljande kommentaren. Den är i all väsentlighet betydligt viktigare.

Peter Abrahamsson 4 (samtliga 4)

Vi skulle vilja säga att Peter Abrahamssons insats mot GAIS var snudd på felfri. Kanske felfri, till och med. Målet kan han inte göra mycket åt, speciellt inte då han har en GAIS:are uppe i näsan som skymmer sikten och gör det allmänt jobbigt för honom, men i övrigt stod han rätt i position i stort sett hela tiden. När Joel Johansson kom fri i mitten av den första halvleken var det knappt så att man höjde på ögonbrynen när Peter rusade ut och räddade. Det kändes så självklart att han skulle ta den bollen. Han var fenomenal.

Christofer Bengtsson 2,33 (Jonathan 3, Felix och Christian 2)

Det var inte katastrof, men heller inte vad vi har haft som vana att se Bildsköne Bengtsson under denna säsong. Tidigare har han varit placeringssäker, det kan ha varit hans största styrka, men den självklarheten fanns inte riktigt där igår. Han hamnade då och då rejält fel i position där GAIS väggspelade sig fram, och vid ett antal av dessa tillfällen är det upprinnelsen till en felpassning signerad Christofer själv. Faktum är att passningsspelet även det var lite för slarvigt.

David Leinar 2,66 (Felix 4, Christian 3, Jonathan 2)

Det skall sägas att David Leinar var ganska så svårbedömd. Han stod allt som oftast rätt i position och vann i vanlig ordning det mesta i luftrummet, vilket avvärjde en hel del halvchanser från grönsvart håll. I övrigt finns det inte så mycket att anmärka på. Visst, hade samspelet i backlinjen kunnat vara bättre vid några få tillfällen i första halvlek, bland annat då Johansson bröt sig fri, men att det öppnades upp sista 25 minuterna var ganska så naturligt.

Adam Rosén 3 (samtliga 3)

Om David Leinar hade en bra dag på GAIS långbollar, så hade Adam Rosén en fantastisk dag i nickduellerna. Det råder i alla fall inget tvivel kring fysiken och längden i ÖIS mittförsvar. Fortsatt är det dock så att det krävs mer för att kunna kalla sig en spelande mittback. Alltför ofta kommer den långa bollen (det kan, och är kanske, en bit av taktiken visserligen) och dessutom känns det aldrig riktigt stabilt när Rosén sätter foten till för att rensa bort bollar eller passa till en medspelare.

Jonathan Azulay 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Azulays insats var varken bu eller bä, kan man säga. Han stack varken ut åt det ena eller det andra hållet. Försökte, framför allt i andra halvlek, fylla på i offensiven – men det mynnade aldrig riktigt ut i någon farlighet. Dock beundransvärt att han fortsatte att löpa all over the place. Är det någonting som ÖIS är så är det vältränade. Rakt igenom har vi spelare som orkar löpa kopiöst från minut ett till 90. En nyckel som kommer bli oerhört viktig under säsongen.

Richard Yarsuvat 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Felix menar på att Richard Yarsuvat stod för en riktigt bra insats som så när nådde upp till en fyra i betyg, där motiveringen lyder att kantspelet såg riktigt bra ut och att Ricky själv var en starkt bidragande orsak till detta. Christian håller väl till viss del med, han hade några inlägg där han undvek att slå dem på närmaste försvarare vilket annars ofta brukar vara fallet, men olyckligtvis mynnade det inte ut i någon direkt farlighet. Överlag bättre än det vi har sett av honom tidigare, åtminstone. Och fortsätter det så kanske Yarsuvat kan bli en man för yttermittfältet på riktigt även framöver. Framtiden får utvisa.

Johan Lundgren 3 (Felix 4, Christian 3, Jonathan 2)

Johan Lundgren var en av de som verkligen slet som djur mot GAIS på Gamla Ullevi igår. Bredvid Johan Hedman, som fick hoppa in istället för Jakob Lindström ännu en gång, fick han axla ett stort ansvar. Uppvisade i vanlig ordning kvalitet på inlägg, frisparkar och hörnor och överlag låg passningsspelet även det på en hög nivå. Slarvade dock rejält stundtals när han försökte nå Oskar Wallén i andra halvlek vilket gav GAIS öppen gata att kontra mot ÖIS sargade försvarslinje. De passningarna kan, och får, man inte slå. Inte, inte, inte! Ett rent under att det inte resulterade i ytterligare baklängesmål. Vi får tacka Joel Johansson, Linus Tornblad och Mohammed Abdulraham för det. Maken till ineffektivt kontringsspel har jag aldrig sett.

Johan Hedman 2,33 (Felix 3, Jonathan och Christian 2)

Johan hade sin bästa period av matchen i den första halvleken. Där var han relativt påhittig och en ganska så bra bollfördelare på det centrala mittfältet. Inte sällan vann han boll på mitten, vände upp och serverade bollen ut på en av ytterbackarna eller yttermittfältarna. Det får man kredda honom för. Utvecklingen som innermittfältare går framåt, även om det syns att det är ovant från och till. Ibland hamnar han lite för långt upp i banan vilket orsakar ett stort gap på motståndarens offensiva halva.

Slår dock bort på tok för många passningar i kritiska lägen och bolltouchen blev sämre och sämre desto längre matchen led. Ett trötthetstecken, kanske. Eller så har han inte kvaliteterna för att spela på så små ytor som det blev runt om GAIS fullsmockade straffområde. Som sagt, det var ett rent under att GAIS inte punkterade matchen vid någon av alla sina gratiskontringar där de anföll i numerära överlägen.

Sebastian Ohlsson 3,66 (Felix och Christian 4, Jonathan 3)

Riktigt, riktigt bra insats av Sebastian Ohlsson. Och plötsligt är han allas gud och gullegris igen. Annat var det efter premiären där majoriteten spydde sin ilska över honom. Men mot GAIS var han framstående. Han sprang, hittade ytor och kryddade sitt spel med ett ganska så säkert passningsspel. Det tåls att upprepas: det är inget fel på ÖIS löparförmåga, och det visade Ohlsson klart och tydligt igår. Borde dessutom, om man får vara lite enögd, fått sitt mål godkänt. Reprisbilderna gör det omöjligt att avgöra, men klart är att linjedomaren måste ha hökögon för att kunna vara säker på sin sak i det läget. Marginalerna var helt klart på de grönsvartas sida igår kväll.

Vi må svära i kyrkan, men det är nästan så att man hoppas att IFK Göteborg vinner guld så att man inte finner något behov i att plocka hem honom. Åtminstone om han kan upprätthålla den här nivån även framöver.

Emil Karlsson 1,66 (Jonathan och Christian 2, Felix 1)

Kommentarer är rätt överflödiga i detta läge. Antti Kanerva må vara en idiot etc, men det är så klantigt att ens försätta sig i ett läge där domaren får möjlighet att briljera med kortleken två gånger om. David Leinar pratade om is i magen i tidningen före matchen, och det var väl allt annat än vad Emil Karlsson hade igår.

Oskar Wallén 2 (samtliga 2)

Att Oskar Wallén får en taskig uppgift efter utvisningen kan vi nog alla enas om. Det är inte lätt att sköta ett tvåmansjobb på egen hand. Speciellt inte mot den lite halvfult spelade Björn Andersson som inte tvekade kring att sätta armbågarna till när det vankades luftduell. Wallén hade inte heller någon att nickskarva till när Öisarna tjongade upp bollen i anfallet. Nej, han fick slita ont. Och det i sin ensamhet. Som resultat kom han knappt upp till offensivt straffområde en enda gång, och den enda riktiga chansen misslyckades han med att förvalta i slutskedet av matchen.

Daniel Paulson 2 (samtliga 2, inbytt i matchminut 59)

Ett OK inhopp av Daniel Paulson, men inte mer än så. Kommer inte åt bollen vid så värst många tillfällen och det blev inte bättre vad gäller skapade målchanser vid bytet mot Richard Yarsuvat. Var kanske inte heller den lättaste matchbilden att komma in i, det skall sägas, men han lät i alla fall benen gå på ett sådant där entusiastiskt vis. Ynglingarna är bra på det.

Filip Holländer och Hannes Sahlin spelade för kort tid för att betygsättas

 23 kommentarer »  Taggar: , , , , , , , , , , , ,

David Leinar: ”Jag och Bengtsson rejält revanschsugna!”

 Inlägg av kl 15:28  Spelarintervjuer, Superettan
Maj 042013
 

David Leinar är den spelare i dagens trupp som har representerat ÖIS vid flest tillfällen. Tätt bakom sig har han två andra rutinerade herrar, Christofer Bengtsson och Peter Abrahamsson, men med sina 107 framträdanden i a-lagsdressen sedan ankomsten 2009 leder David Leinar racet som relativt ohotad etta även ett tag framöver. Det finns näppeligen någon i dagens spelartrupp som har bättre koll på det som hänt runt omkring ÖIS, egentligen sedan han själv anslöt för fem säsonger sedan, och därför tog vi oss ett snack med ÖIS ålderman under fredagens pressträff i Gamla Ullevis presscenter av vilken ni ser resultatet nedan.

Det blir bland annat surr om Svenska Cupen och dess framgångar, mardrömsöppningen på seriesäsongen, om hans och Christofer Bengtssons revanschlusta från det senaste ”riktiga” GAIS-derbyt som slutade i en förnedring utan dess like och att det enbart är av positiv betydelse att truppen till största del är utbytt sedan dess. Vi pratar även om det faktum att han efter två säsonger med lagkaptensbindeln runt högerarmen har fått lämna över densamma till Jakob Lindström, men att han fortfarande ser sig själv som en ledare och ett viktigt kugghjul i ÖIS upplaga 2013.

Ta oss igenom Svenska Cupen och resan ni stod för där.

- Det har varit en framgångssaga för oss med vårt unga, nya, lag. Gruppspelet innehöll härliga segrar mot Syrianska och AIK, en bra halvlek nere i Halmstad och en förryckt utvisningsmatch nere i Växjö mot Falkenberg där vi gör det OK i andra halvlek och vinner.

- Jag tycker vi gör det riktigt, riktigt bra uppe i Stockholm i onsdags. Vi har framför allt lite otur med stolpskotten i början av andra halvlek. Vi startade matchen bra, speciellt den första kvarten, men det blev jämnare när vi släppte in Djurgården i den andra delen utav halvleken. Vi startade sedan andra halvlek som vi startade den första, men så släpper vi till ett mål på en fast situation i fel läge och det var onödigt på flera sätt.

Nya, unga, ÖIS säger du. Med tanke på alla yngre, har det varit lite naivt med tanke på all framgång det senaste?

- Nej, det skulle jag inte vilja säga. Det känns som att de unga har huvudet med sig och vet vad som krävs. Det är självklart att man skall ta med sig sina framgångar och växa av det, men jag tycker att de håller det på en ganska bra nivå och de har inte svävat i väg.

Det rutinerade gardet inkluderat dig, Christofer Bengtsson samt Peter Abrahamsson har en viktigt uppgift att hålla det på en bra nivå?

- Absolut. Det gäller att hitta balansen i laget och när det vankas tuffare matcher, likt det kommande derbyt, gäller det att visa ett lugn och få med gruppen i att tro på uppgiften. Att gå ut med ett stort självförtroende och fortsätta den här resan.

Du är en av lagets ledare, men du har tappat bindeln. Vad ligger till grund för det?

- Det får du egentligen fråga [Hans] Prytz om. Han bestämmer den biten och jag rättar mig efter det. Jag har varit lagkapten i två år och är stolt över att ha varit det i en förening som ÖIS. Bindel eller inte, jag ser mig fortfarande som en ledare i laget och jag tycker att Jakob [Lindström] är en fantastik symbol för det unga, kaxiga, ÖIS. Trots sin ringa ålder är han redan en fullgod kapten. Jag kan inte tänka mig en bättre ersättare.

I år är det egentligen första säsongen som du har fått konkurrens om speltid i backlinjen på ett par säsonger. Kände du att du höll på att tappa din plats när Hans Prytz ändrade fram och tillbaka under försäsongen?

- Mja, jag tänkte inte så mycket på det. Jag visste att han [Hans Prytz] skulle gå runt en del i början för att testa och för att forma laget så bra som möjligt. Då var det bara att visa sin bästa sida och ge järnet på träning och match, så fick man se vilket lag som stod på benen i premiären. Nu har jag fått spela ihop med Adam [Rosén] och det blir bättre för varje match.

Kan konkurrensen ha gagnat och sporrat dig?

- Det är alltid bra med konkurrens på alla positioner, så det gagnar nog både mig och laget i stort.

I säsongsupptakten blev det två stora bakslag mot både Falkenbergs FF och Assyriska FF.

- I Falkenbergsmatchen kom vi inte upp i den nivå som vi haft under försäsongen och jag tror att det berodde på premiärnerver. Helt plötsligt hade vi press på oss att gå ut och vinna. Den delen tog hårt på det mentala planet och därför låste det sig. Vi såg allmänt trötta och sega ut och fick inte igång något spel. Det kan bara förklaras med en mental blockering av anledningen att det låg press på oss och att vi inte var vana med det, i kombination med att vi hade fina resultat mot allsvenska lag i Svenska Cupen.

Mot Assyriska var det en brokig start som stjälpte er.

- Då visste vi att vi hade haft en dålig premiär och skulle upp till Södertälje för att spela bättre. Och så får vi den starten. Vid första målet var det lite studsar och vid det andra är det en handssituation på mig själv där jag, Peter och deras forward brottas varpå den studsade via mig och in i mål. Det var mycket små situationer som gjorde det, men jag tycker att vi i andra havlek får igång spelet och trycker tillbaka dem. Det som saknades var de heta målchanserna.

Så kom trepoängaren mot Brage, tillslut. En lättnadskänsla?

- Ja, två förluster på de två inledande är ingen rolig start. Samtidigt är det en lång serie med 30 matcher i Superettan så vi visste att det var en lång väg kvar. Det var bara att tugga på och vi tog en välbehövlig, rättvis och väldigt skön seger.

Ni åkte sedan till Landskrona och vann med 4-2. Kan den ganska så risiga planen har gynnat er som bortalag då det var svårt att rulla boll?

- Det vet jag inte. Vi vill också spela snabbt och rulla längs backen. Planen tänkte jag inte på, vi var bara väldigt hungriga från start. Sedan hade vi denna gång tur med oss när de [Landskrona BoIS] nickade i ribban i början. Efter det får vi 1-0 och därefter vågar vi spela ut och gör det riktigt bra första halvleken ut och leder med 3-0 innan hörnan som bjuder in dem. Men vi redde ut det på ett väldigt starkt sätt.

Du är en av få som var med 2009 när de senaste derbyna spelades. Ingrediens för att undvika en ny fem-etta?

- Det är bara positivt att enbart jag och [Christofer] Bengtsson var med i matchtruppen mot GAIS 2009. Då är det inga som har med sig några tunga ryggsäckar i bagaget. En ny match, ett nytt derby och helt nya förutsättningar. Ni kan räkna med att både jag och Bengtsson är rejält revanschsugna!

 17 kommentarer »  Taggar: , , , , , , , , , , , , , ,

Så var sagan slut

 Inlägg av kl 13:53  Superettan
Maj 022013
 
Foto: Daniel Elfving

En bedrövad Sebastian Ohlsson Foto: Daniel Elfving

Mellan de tegeltäckta väggarna i innandömet under bortaläktaren på Stockholms stadion står Sebastian Ohlsson och blir intervjuad av en journalist. Mannen bredvid honom antecknar ivrigt medan Sebastian håller tillbaka tårarna och försöker dölja besvikelsen över sin insats. De två stolpträffarna gnager i hans huvud. Strax efter paus fick Sebastian Ohlsson först en chans att trycka in bollen i öppet mål efter en delikat passning av Johan Hedman då bollen studsade upp och han styrde bollen med benskyddet i stolpen. Bara sekunder senare sög han tag i bollen igen utanför straffområdet och fick iväg ett skott som med millimetrarna på sin sida kunde blivit årets ÖIS-mål. Men bollen träffade insidan av stolpen.

Så nära var det.

ÖIS cupsaga är slut för den här gången. Efter att på ett smått heroiskt sätt tagit sig igenom gruppspelet där man ställdes mot tre allsvenska lag besegrades Falkenberg i kvartsfinalen och hux flux så var laget en match från finalen på Friends Arena. Från att ha varit bortglömda tog en vinst mot AIK på bästa sändningstid ÖIS tillbaka in i fotbollssveriges medvetande. För en kort stund fick man sitta i knät på fotbollssveriges alla experter och nu var det oss alla hoppades på. Daniel Nannskog uttryckte att han blivit en ”liten ÖIS-are” under ÖIS cupäventyr, Markus Johannesson verkade nästan vilja snöra på sig skorna igen, det gjordes gulliga repotage från ÖIS-gården och en bloggare på Aftonbladet.se tippade att ÖIS skulle gå upp i Allsvenskan. Världen var helt upp och ned.

Av just den anledningen kändes det fullt realistiskt att ÖIS skulle kunna åka upp till Stockholm Stadion och spela sig till final mot ett Djurgårdens IF i kris. När semifinalerna skulle lottas stod det Djurgården på lappen. Kanske ingen drömlottning då men med tiden blev det en drömlottning. Djurgården gick uselt i allsvenskan och detta var vår chans.

Bitar faller på plats

Med reservation för den första halvleken mot Landskrona som jag inte såg, så var gårdagens match i stora drag den bästa matchen ÖIS gjort sedan mötet med AIK i gruppspelet. Även om man vann matchen mot Brage så var anfallsspelet allt annat än bra. Det mesta byggde på att Emil Karlsson skulle springa tills hans lungor inte klarade mer och innan dess skulle helst några bollar hunnit fram till honom. Allra helst skulle han också ha förvaltat någon av dessa och tryckt in den i motståndarmålet. Den planen fungerade då men kanske inte en plan man ska förlita sig på en hel säsong.

Notera att jag skrev att anfallsspelet inte var det bästa mot Brage. Det höga och låga försvarsspelet i den matchen var alldeles ypperligt i stora delar av matchen och det var det som lade grunden för att man tillslut kunde vinna med 1-0 och ta årets tre första poäng i seriesammanhang. Mot Djurgården däremot var presspelet aningen sämre och anfallsspelet klasser bättre.

Från att enbart ha byggt på kontringar och chansbollar mot en febrilt löpande Emil Karlsson klarade man av att spela ett betydligt mer sinnrikt och tyskt (ja det ligger ju i tiden) anfallsspel mot Djurgården. Spelare löpte åt olika håll och ganska ofta hittade man in med bollar dit också. Oskar Wallén såg lättare ut i steget än på ganska länge och Emil Karlssons mottagningar var avsevärt mycket bättre än i inledningen av säsongen. Tyvärr lämnade avsluten en del att önska.

Vi kan också konstatera att backlinjen nu har ”satt sig” som det brukar heta. Jämför man David Leinar och Adam Roséns arbete i matchen mot Assyriska och matchen igår så är det svårt att se att det över huvud taget är samma spelare. Fast hela vägen framme är man inte riktigt än. David Leinar ska nicka bort bollen som Andreas Johansson får sätta pannan till och göra matchens enda mål. Det är där man förlorar matchen. Så små var marginalerna igår. Mot ett allsvenskt lag. Det vet alla spelare, inte minst Sebastian Ohlsson.

Mannen som avslutade äventyret

Ett lyckat cupäventyr

Även om det igår tog stopp så är det svårt att inte se tillbaka på 2013 års upplaga av Svenska cupen med ett litet leende. Det är cupäventyret i allmänhet och storvinsten mot AIK i synnerhet som gjort att ÖIS fått tillbaka anseendet som en elitfotbollsklubb i Sverige. Det var  triumfen mot AIK som superettabloggaren Aftonbladets hemsida grundade sitt mycket optimistiska tips på när han tippade ÖIS som tvåa i årets superetta.

För några veckor fick vi smaka på samma typ av uppskattning som Borussia Dortmund nu upplever då man spelat ut Real Madrid ur Champions League. Av de enkla anledningen att alla älskar en underdog och lätt börjar irritera sig på människor och lag som är populära bland massorna och är framgångsrika. Dessutom kommer fotbollssupportrar och journalister alltid gilla det unga, ekonomiskt begränsade och nya. Med andra ord har ÖIS under våren passat perfekt in i mallen för hur ett lag som blir älskat av massorna, unga, fattiga, inte allt för hotande och något nytt. Dessutom kom den största vinsten mot AIK.

Fast oavsett hur enkelt det är att räkna ut varför ÖIS numera är lite av bloggosfärens gunstlingar så är det väldigt skönt och välbehövligt. För hur skönt det än har varit då det har gått bra i Division 1 så är vi alla i behov av bekräftelse. Utan att vi riktigt vill veta av det så har vi suktat efter någon GP-sida här och där.

Ivan Turinas bortgång

I våras lämnade Sebastian Johansson ÖIS. På en aningen känslosam presskonferens förklarade Sebastian tillsammans med Kent Carlzon att ÖIS och Sebastian Johanssons tid tillsammans var över. Reaktionerna på sociala medier då var dystra och stämningen var allt annat än lycklig. Fast det var ingenting.

Föreställ er att beskedet som kommit fram under presskonferensen istället varit att Sebastian Johansson gått bort. Föreställ er det en stund.

Det räcker nog att tänka på det och förstå vilken otrolig sorg det innebära att en person i en så sammansvetsad grupp som ett fotbollslag med supportrar hastigt rycks iväg.

Ivan Turina lämnar ifrån sig två barn, en gravid fru, tiotusentals AIK:are och ett fotbollssverige i chock. Våra tankar går en dag som denna till Ivans nära och kära, AIK:s spelare och klubbens supportrar.

 5 kommentarer »  Taggar: , , , , , ,

Uddamålsförlust i semifinalen

 Inlägg av kl 18:00  Svenska Cupen
Maj 012013
 

Det blev inget avancemang i Svenska Cupen. ÖIS förlorade nämligen med 1-0 mot Djurgårdens IF på Stockholm Stadion i dag. Surt och bittert. Inget snack om det. Man hade ju hoppats på något av ett mirakel. Men ÖIS kan ändå åka hem till Göteborg med huvudena högt. Prestationen var sett över 90 minuter bra och med studsarna på rätt sida hade matchutgången kunnat bli en helt annan. Kanske är det där det skiljer sig mellan de två lagen. ÖIS har inte samma effektivitet. De kan inte ta vara på tillräckligt många lägen för att hota ett totalt sett vassare lag. De kunde i alla fall inte göra det i dag.

Framför allt skall dagens backlinje med mittbackarna David Leinar och Adam Rosén i spetsen ha en stor eloge. David Leinar var en jätte i luftrummet och varken Amadou Jawo eller Erton Fejzullahu hade i närheten av en chans att vinna bollen högt upp i banan när Djurgårdens backlinje satsade på de längre bollarna. Gång efter gång var endera Leinar eller Rosén där och skallade undan hemmalagets offensiva försök. En ingrediens som gav ÖIS styrka och stabilitet nog att våga gå på offensiven. Och sett till, åtminstone den första halvleken, var det spelmässigt helt lika.

Visserligen lös ÖIS heta målchanser med sin frånvaro, men det fanns tillfällen där bollen var runt omkring Kenneth Höies stolpar. Oskar Wallén och Emil Karlsson sprang på lite allt möjligt där uppe utan att riktigt komma till, förmodligen på grund av att de var lite för ensamma i kombination med att de mötte ett starkt hemmaförsvar som är av högre klass än det ÖIS ställs mot vanligtvis i Superettan, men bland annat Richard Yarsuvat kom ändå till något läge som hade kunnat mynna ut i en farlighet om precisionen varit en aning vassare.

Det skall dock påpekas att det finns brister i ÖIS backlinje. Någonting som Djurgården hade scoutat rätt väl. Oftast slutade det som sagt med att ÖIS kunde bryta och ställa om, men då och då satt bollen i djupet på framför allt Amadou Jawo. Och då hade ÖIS svårt att hänga med. Vid ett antal sekvenser rann det ut i en hörna som sedermera kunde skallas undan, och vid ett tillfälle kände sig Adam Rosén tvingad att ta till en ojusthet för att stoppa Jawo. Någonting som slutade i ett bra frisparksläge bara någon meter utanför den rödblå straffområdeslinjen. Publiken jublade visserligen för mål, men skottet var lite för tamt och Peter Abrahamsson kunde därför skopa upp bollen relativt enkelt.

Halvlekens absolut bästa chans tilldelades Djurgårdens IF. Utan tvekan. I ett av hemmalagets spelövertag hamnade bollen has just Jawo efter ett inkast långt ned på ÖIS vänstra sida. Efter att Jawo tagit emot bollen vände han upp och avancerade in i ÖIS straffområde. På flykten blev han kapad av Sebastian Ohlsson och domaren tvekade inte när han pekade mot straffpunkten.

Fram klev Erton Fejzullahu. Men fram klev också Peter Abrahamsson. Bollen gick till vänster och Peter kastade sig åt samma håll. Straffen var visserligen i rätt höjd för en målvakt, men att rädda ännu en straff var säkerligen en självförtroendeboost för Abrahamsson. Och framför allt för ÖIS. Nu var det ju fortfarande oavgjort!

I den 49:e matchminuten fick ÖIS sin stora chans att sätta nerv i det redan darriga hemmalaget. Och då genom Sebastian Ohlsson gånger två. I vanliga fall sätter han åtminstone sitt första läge, men denna gång grinade oturen honom rakt i ansiktet. När han dök upp på bortre stolpen efter att Johan Hedman spelat bollen diagonalt genom straffområdet hade han mer eller mindre öppet mål. Visst, både Höie och en försvarare fanns i närheten, men från bara några meters håll var chansen stor att han skulle kunna trycka in bollen. Tyvärr sköt han i insidan av stolpen. Ruggigt nära!

Si så där 25 sekunder därefter hamnade bollen hos Sebastian Ohlsson ännu en gång. Från sin position en bit ut till vänster vände han inåt i banan. Sedan drog han till med en rejäl bananknorr mot den bortre stolpen. Vid en första anblick såg det ut som att den skulle segla någon meter utanför, men för andra gången klingade det till i virket. Och ännu en gång handlade det om centimetrar till fördel för Djurgården.

Tio minuter därpå är det Djurgårdens IF som gör 1-0 genom hemvändande Andreas Johansson. Och det på en till synes feldömd hörna. Rätta mig om jag har fel, men det kändes ytterst tveksamt att Christofer Bengtsson var sist på den bollen. Men hörna blev det och mål lika så. Och för första gången på hela matchen tappade ÖIS i sin markering. Då straffade det sig direkt. På bortre stolpen dök han upp och satte pannan till.

Den kommande kvarten var helt och hållet Djurgårdens. Tack vare målet fick de utökad energi och tro på sitt spel samtidigt som ÖIS trycktes ned i skorna en aning. Amadou Jawo fick en gratischans att sätta 2-0 i ett friläge men lobben smet just utanför och utöver det uppkom ett antal halvchanser där Peter Abrahamsson kunde avvärja på ett eller annat sätt.

Mitt i anstormningen fann dock Oskar Wallén en lucka att sticka på kontring. Sagt och gjort. Via en retfull liten sidledsförflyttning tog han sig förbi sin första bevakare. När han närmade sig straffområdet och fick ytterligare motstånd petade han bollen mellan benen på backen och fick fri gata mot Kenneth Höie. Skottet blev dock en aning felriktat vilket mynnade ut i att den gick någon meter över. Förmodligen på grund av en blandning av stress av att Höie valde att gå och möta honom och att han fick bollen lite för långt ifrån sig när det var dags att trycka till.

Skit!

Det där var nog chansen!

ÖIS fick tillslut en sista chans att spräcka målnollan. Närmare bestämt i matchminut 76. Efter att Johan Lundgren misslyckats med en frispark och fått tillbaka bollen var det David Leinar var framme och skarvade Johan Hedmans inlägg strax utanför målramen. Som tidigare nämnt, skall man ha någonting att hämta mot bättre motstånd bör effektiviten vara på topp. Ungefär som mot AIK. Dyker läget upp skall det förvaltas. Annars blir det tufft. Just vid denna sekvens är det mycket begärt att kräva att Leinar skulle sätta en sådan nick, men generellt sett hade det behövts en upp-shapening för att ha en chans på finalplatsen.

Med några få minuter kvar signalerade Hans Prytz till David Leinar att röra sig upp i anfallet. Tyvärr gav det inget resultat. ÖIS kom inte ens till något offensivt läge de sista sex minuterna. Att spelarna var trötta syntes. Slarviga misstag och smarta hemmaspelare stjälpte ÖIS möjligheter till att få en sista kvitteringschans.

När domaren blåste i pipan och förkunnade att matchen var slut stod det klart att Djurgårdens IF blev ett nummer för stort. Tråkigt som fan, men ÖIS skall lämna cuäventyret med raka ryggar och stolthet i bröstet. Det är inte annat än rätt med tanke på resan de gjort.

 1 kommentar »  Taggar: , , , , , , , , , , , , , ,
 Äldre inlägg
© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha