Mar 312014
 

Söndag och allsvensk premiär. När solen gick upp och jag vaknade kändes allt sådär soligt och hoppfullt som det alltid gör när fotbollssäsongen drar igång på allvar. Den fotbollssäsong jag på allvar bryr mig om. Det kan ingen Londonvistelse i historien ändra på. Mitt intresse för allsvenskan rubbas inte heller av att laget i mitt hjärta inte längre spelar i landets högsta serie. Ibland händer däremot saker som gör att jag rubbas i min uppfattning om vad som är det vackraste som finns och det dyraste i världen. Mitt blod och mina lungor. Igår hände något sådant.

En man mördades. Han gjorde det i samband med en fotbollsmatch. Hade det inte spelats någon fotboll den dagen så hade han förmodligen inte mördats. Plötsligt blir alla svarta rubriker fotbollen fått tidigare bara löjliga. Plötsligt är det på allvar.

Att Danny Ervik får starta och gör en assist i Mjällbys premiär eller att Malmö FF städar av Falkenberg senare på eftermiddagen hade varit saker jag en vanlig premiärdag gärna läst om men istället känner jag ingen lust att varken läsa eller se någonting av den fotboll som spelats under dagen.

Varenda människa med som någon gång besökt en fotbollsmatch i vårt land har uttalat sig på mer eller mindre genomtänkta sätt. Jag är glad att jag för närvarande inte har tillgång till något fikarum där jag får hemmasnickrade slutsatser serverade för mig av diverse kommunalanställda som enbart uttalar sig om fotboll vid just dessa tillfällen.

Idrottsministern såväl som justitieministern pratar om förbud att åka på bortamatcher samt sittplats över hela arenan. Slutsatser lika enkla att dra i stridens hetta som att skylla problemen i förorten på etniciteten hos människorna som bor där. Man bör alltid lyfta blicken och tänka efter en gång extra för att få reda på var problemet egentligen ligger.

Vad är det som gör att en människa kan slå en annan människa tills denne mister livet. Är det verkligen så att denna människa inte hade begått detta brott om han inte varit fotbollsintresserad? Är det verkligen så att han begick detta brott för att han skulle få stå hela matchen och inte sitta ned? Eller vet vi ens om han skulle stå eller sitta när han kom fram till arenan?

Dock är fotbollen inte helt utan skuld. Stora fotbollsmatcher är en situation som passar sig väldigt bra för att få utlopp för sina aggressioner på ett eller annat sätt. Ett tåg av supportrar kan vara ett ganska bra ställe att elda igång sig själv för att utföra hemska saker.

Det kan även ett demonstrationståg vara. Det kan även en rockkonsert vara. Det kan även en förfest i en lägenhet vara. Ska vi då förbjuda politiska demonstrationer för att det i Göteborg 2001 blev kravaller? Ska vi förbjuda hårdrock för att Varg Vikernes begick ett mord? Och ska vi förbjuda lägenhetsfester för att det begås våldtäkter och misshandlar i samband med sådana?

Jag har just nu ingen lösning på problemet. Jag har i ärlighetens namn ingen aning om vad som kan göras för att undvika att något liknande händer igen. Till skillnad från Beatrice Ask och Lena Adelsohn Liljeroth som känner ungefär samma väntar jag lite med att uttala mig om en lösning.

Det enda jag vet är att Djurgårdsfamiljen aldrig varit större än idag.

 

Sambadefensiv tog också ett snack med förre ÖIS:aren, Danny Ervik, som numera är en av pusselbitarna i Falkenbergs framgångsrika lag.

Kommentar till matchen?

- Vi visste att ÖIS skulle vara revanschsugna efter matchen mot Hammarby och att det kunde bli tufft. Vi är väldigt bra i första och skulle egentligen ha gjort fler mål där och stängt det hela, men så länge det står 1-0 lever matchen. ÖIS är lite bättre efter paus och har en del farliga chanser, så det var skönt när tvåan kom – även om det dröjde ända till slutet.

Din egen insats?

- Det var som hela lagets, bra i första, mindre bra i andra. Jag höll hyfsat rent på min knat, det är det som gäller. Jag är glad att vi vinner, sedan spelar det inte så stor roll om jag är bra eller ej. Klart att det är extra roligt när man gör en bra match, men poängen är alltid viktigast.

Tänker du ofta på att du är på väg till Allsvenskan?

- Det slår en ibland när man kollar text-tv, men man tänker inte så mycket på det. Jag får vara tråkig och säga att det är en match i taget som gäller. Vi vet att vi är bra defensivt och alltid gör mål, så det är en väldigt stor trygghet och vi vet att vi kan slå alla lag.

Den lockar?

- Klart att den gör! Det är där som alla vill spela, givetvis vill en Superettan-spelare vara med i högsta serien, det är bara inspirerande.

En lång höst väntar?

- Ja, nu måste man ha en bred trupp och det har inte en mindre klubb som vi, men vi har ett bra grundspel som kan ta oss långt.

Hemligheten bakom att ett lag som behövde kvala sig kvar, plötsligt kan finnas i toppen?

- Det är konstigt, jag vet inte riktigt vad som har hänt. Vi har fått en ny tränare och många av de som startar nu, var utanför förstaelvan förra året, så det känns mycket som en revansch. Vi hade också en del oflyt förra året och var nog bättre än vad tabellen visade.

Har du koll på ÖIS den här säsongen?

- Jag har gått på många matcher och sett de andra på C Sports. Det här var ungefär väntat med tanke på hur truppen ser ut, men efter cupen fick man lite större förhoppningar. Jag tror och hoppas det blir mer spel nu, man ska inte släppa ”Lirarnas Lag”, så det kommer nog att lösa sig.

 

Omgång sex bjöd på segrar för Hammarby IF, GIF Sundsvall (ÖIS, se upp), Varbergs BoIS, Assyriska FF, Landskrona BoIS, Örebro SK samt Ljungskile SK samtidigt som Jönköpings Södra IF och Örgryte IS stod för omgångens enda oavgjorda match. Att ”Bajen” skulle fixa en trea i Borlänge var kanske ingen högoddsare, men GIF Sundsvalls 3-0:a hemma mot Östersunds FK överraskar trots allt en hel del. Vidare gick Falkenbergs FF på säsongens första plump i protokollet efter att ha förlorat (4-1) på Södertälje Fotbollsarena. Inte alltför oväntat egentligen, vilket också framkommer i det lilla referatet nedan.

I övrigt känns segrarna för Landskrona BoIS och Örebro SK rätt så logiska. De är helt enkelt bättre lag än sina motståndare. Det var ett tydligt mönster både på Landskrona IP och Behrn Arena. Men att Ljungskile skulle åka till Gamla Ullevi och vinna med 1-0, ja – det var kanske omgångens triumf. En tuff bortamatch på förhand; men Ljungskile SK tog faktiskt hem de tre poängen tämligen ostört.

Well, slutbabblat för den här gången. Istället följer här sammanfattningen av Superettans sjätte omgång säsongen 2013. Denna gång får Christophe Lallet inleda med sitt vackra ledningsmål på Domnarvsvallen.

IK Brage – Hammarby IF 0-2

0-1, Christophe Lallet (69′), 0-2, Nikolas Ledgerwood (77′)
Att säga att IK Brage har öppnat säsongen halvdant skulle vara ett understatement. För att tala klarspråk har deras säsongsinledning varit bedrövlig. I stort sett på alla plan. Kasst. Som fan! Det går inte att säga något annat. Då skulle man ljuga. Conny Karlsson har inte fått ihop elva spelare att jobba för varandra. Istället blir det elva, i nuläget sanslöst virriga, spelare som kör sitt eget race. Inget samspel för fem öre.

Frågan är om favoritskapet inför säsongen har satt sina spår. Det känns väl ganska så rimligt att tro att så är fallet. Dessutom är truppen kanske inte så bra som det sades. Spetsen finns onekligen, men efter Dulee Johnsons finfina debut mot Ängelholms FF har han, likt hela laget, rasat ihop som ett korthus. Det blev kryss mot Östersunds FK i hemmapremiären, men därefter har IK Brage kammat noll. ÖIS vann med 1-0 på Gamla Ullevi vilket bara är en av fyra raka nederlag för lage’ som aldrig tappar tage’. Fyra poäng av 18 möjliga. För ett lag som skulle tampas om uppflyttningsplatserna. Pretty far from OK, som Sambadefensivs grundare skulle ha sagt. De får väl ta till det gamla knepet att vända på tabellen. Då ligger man helt plötsligt på fjärde plats. Testa den, Conny. Det kanske kan få dina mannar att trampa igång.

Resultatet från matchen i torsdags speglade vad vi fick se ute på plan. Hammarby var lite bättre i stort sett hela tiden utan att riktigt komma till skott. Hemmalaget stack upp de också ibland, det skall tilläggas, men Johannes Hopf hade en lugn dag på jobbet. Kanske njöt han av solen, kanske av sången som ekade runt Domnarvsvallen, eller av att han helt enkelt knappt behövde ingripa.

Ingripa var exakt vad Patrik Carlgren i Bragemålet behövde göra i den 69:e matchminuten. Men kanske stod även han och sov lite grand. Nej, så hårda skall vi inte vara, Lallets träff var kryddad med väldigt mycket grädde och lite kanel på toppen, men vinkeln var rätt bedrövlig och således kanske man skulle kunna kräva att Carlgren plockar den. Det hade jag åtminstone gjort (i all bedrövelse) om jag hade haft mina sympatier hos Borlängelaget. Men icke sa nicke. Bollen curlades in i bortre stolproten till bortasupportrarnas vilda glädje.

Gladare blev de i matchminut 77 när Nic Ledgerwood stängde igen butiken. Lite turligt, men synnerligen förlösande för Nikolas Ledgerwood som har gått och väntat på att få sätta dit bollen. Glädjen efter målet gjorde att varenda litet hår på kroppen reste sig och att rysningar gick från topp till tå. Pure Emil-klass! Och plötsligt är Hammarby IF med igen. Nu på andra plats i tabellen efter sex matcher spelade. De kommer väl rasa någon placering eller två innan dess att omgången är fulländad, men de ligger på ett behagligt avstånd. Med någon, eller några, vinster till i bagaget är man snart jämsides med Falkenbergs FF.

GIF Sundsvall – Östersunds FK 3-0

1-0, Simon Helg (28′), 2-0, Ari Freyr Skúlason (35′), 3-0, Daniel Sliper (50′)
”Det är ju tufft att komma in så där, så är det ju.” Orden är Viktor Hanssons, Östersunds andremålvakt som i den 21:a matchminuten ersatte den skadade Petter Augustsson (bristning i låret) i lördagens norrderby mot ”storebrorsan” GIF Sundsvall. Som grädde på moset var det hans första match i Superettan någonsin. Jobbigt läge, kan man säga. Speciellt då GIF Sundsvall fram tills då hade varit det klart bättre laget och mer eller mindre spelat ut gästerna.

Således kom inte 1-0-målet som någon större chock. Framgångsvågen bar frukt och Östersunds FK kunde inte stå emot. Den som avslutade anfallet var Simon Helg, och det med ett fint vänsteravslut. Bollen gick in vid den första stolpen och kanske hade Viktor Hansson kunnat agera med mer pondus i det läget. Man kan skylla på att han var kall, nervös, etc, det kan man göra med det rätta, men det står nog klart att Graham Potter önskade sig mer än det där.

Ännu mer huvudbry fick han nog när Skúlasons skott rann rakt igenom Hanssons händer bara minuter senare. Den får bara inte slinka in. Så är det bara. Visst, försvaret tjabblade till det rejält och gav bort bollen till Skúlason, men Hansson måste kunna agera bättre i det läget. En annan sak vore om skottet var välplacerat och formade elfte maskan som en strut, men detta avslut gick mer eller mindre rakt på Hansson. Då vill man se ett bättre ingripande.

När Daniel Sliper i den 50:e matchminuten sköt dit 3-0 efter ett fint förarbete signerat Johan Eklund stod det klart att GIF Sundsvall än en gång bärgat tre poäng. Snacka om uppsving efter en bedrövlig start med noll poäng efter två spelade omgångar. Nu är man uppe och nosar på topplagen. Det gick fort!

Varbergs BoIS – Ängelholms FF 2-1

0-1, Andréas Grahm (18′), 1-1, Nsima Peter (70′), 2-1, Gabriel Altemark Vanneryr (75′)
Det måste sägas: Varbergs BoIS vändning hemma mot Ängelholms FF kan visa sig oerhört viktig i det långa loppet. Hittills har säsongen kantats av skador och en hel del bittra resultat, och därför är det så starkt att vända ett 0-1-underläge till vinst 2-1 under matchens 20 avslutande minuter. Speciellt då Alexander Mellqvist utgått skadad efter elva minuter och då tavlan visade 0-1 efter mål av Andréas Grahm.

Ändå reste man sig. Tufft. Starkt. Viktigt! Oerhört viktigt, för att tala klarspråk. Och förlösande inte minst. Snacka om att gubbarna sov härligt natten till söndag. För det är väl så, det finns ingen sötma som smakar lika gott som den efter en trepoängare. It must be so!

Framför allt slås man av Altemark Vanneryrs förträfflighet. Målen bara rasar in i behaglig takt. Mot ÄFF kom säsongens femte (på sex matcher) efter att han knoppat in en hörna och gett sitt BoIS hopp om en vacker morgondag. Han är en man att räkna med. Och frågan är vad de hade varit utan honom. För tillfället har han gjort sex av nio mål. Det får tala för sig själv.

Assyriska FF – Falkenbergs FF 4-1

1-0, Christer Youssef (31′), 1-1, Adam Eriksson (42′), 2-1, Gabriel Awrohum (61′), 3-1, Admir Aganovic (83′), 4-1, Admir Aganovic (91′)
Det är rätt att vara efterklok brukar man säga, men på något sätt kändes det som att dagen var kommen. Dagen då Falkenbergs FF skulle gå på sin första mina för säsongen. Och så blev det också. Assyriska FF är riktigt djävla tunga på hemmaplan. Så är det bara. Svåra som fan att handskas med. ÖIS har fått känna på det, IFK Värnamo har fått smaka på samma medicin och i söndags var det alltså toppgänget Falkenberg med Danny Ervik i spetsen som fick se sig besegrade av ett effektivt hemmalag.

Nu hade det kanske ingen påverkan av själva resultatet, men det tåls att diskuteras kring Assyriskas 3-1-mål. För att tala i milda ordalag var Falkenbergs bänk upprörda. Det med all rätt. När Aganovic kom fri lyfte nämligen linjedomaren flaggan och viftade för offside vilket gjorde att Falkenbergs försvar slappnade av och stoppade upp sina löpningar. Aganovic fortsatte dock mot Otto Martler och sköt bollen i mål. Alla, verkligen alla, förväntade sig en avblåsning för offside. Men Al-Hakim höll pipan i handen och förkunnade 3-1-målet giltigt. Skumt!

Vad som är positivt för Falkenberg FF:s del är att Stefan Rodevåg är på väg tillbaka från skada. I söndags fick han nöja sig med ett inhopp i slutet, men det är ingen större gissning att de har sin skyttekung i startelvan när det vankas match om ett par dagar igen. Alltid något att glädjas åt i helgens bedrövelse. Hör du det, Dannie Örrweak?

Landskrona BoIS – IFK Värnamo 2-1

1-0, Fredrik Karlsson (30′), 2-0, Fredrik Karlsson (41′), 2-1, David Björkeryd (85′)
Efter fyra raka matcher utan seger valde Jörgen Pettersson, tränare i Landskrona BoIS, att stuva om i startelvan inför hemmamatchen mot IFK Värnamo på måndagskvällen. Bland annat kom Fredrik Karlsson in bland de elva med störst förtroende efter tre matchers frånvaro på grund av sjukdom. I övrigt satsade Pettersson sina nyspunna kort på Martin Rudolfsson, unge Erik Andersson samt Alexander Tkacz.

Och för första gången på bra länge var Jörgen Pettersson nöjd efteråt. Han ansåg att spelarna hade hållit en hög, jämn, nivå matchen igenom. En ingrediens som saknats det senaste (bland annat i mötet mot ÖIS där BoIS:s spel gick i vågor, till exempel). Kanske handlade det om att spelarna tog sin uppgift på allvar, kanske handlade det helt enkelt om att IFK Värnamo var ett, eller några, nummer för tunna.

Vad än det må ha berott på så nätade Fredrik Karlsson två gånger om i den första halvleken. Man kan nog bara ana hur djupa lättnadssuckarna var på läktarna i halvtid. Pang, boom! 1-0 kom i matchens 30:e matchminut, och tvåan kommer elva minuter senare. Förödande, minst sagt, för Sören Åkebys Värnamo.

Uppförsbacken var logiskt nog väldigt stor i andra halvlek, men med fem minuter kvar att spela blev det åtminstone lite nerv ute på gräset. David Björkeryd (som agerat mittback en del på senare tid) tryckte nämligen in sitt första mål för säsongen. Kul för David så klart, men förmodligen kunde han inte glädjas alltför mycket åt sin öppningsstrut ändå. Det blev nämligen inga fler mål.

Tungt för IFK Värnamo, men desto mer lättnande för Landskrona BoIS. Det är väl ungefär så man kan sammanfatta de 90 minuter fotboll som avgjordes på Landskrona IP i måndags.

Örebro SK – Degerfors IF 2-0

1-0, Ahmed Yasin (48′), 2-0, Ilir Berisha (79′)
Det snackades om att matchen mellan Örebro och Degerfors skulle locka fler åskådare än derbyt som spelades mellan ÖIS och GAIS veckan tidigare. Så blev det inte. Siffran stannade på 9 372 personer, vilket trots allt fyllde upp Behrn Arena gott och väl även om det inte riktigt nådde upp till ÖIS – GAIS-nivå.

Men ”Kubanerna” kunde nog inte bry sig mindre. De vann läktarkampen, och även matchen på plan. Örebro SK var det bättre laget och bevisade än en gång att man är ett lag för toppen av Superettan. Är man inte med och slåss om de tre platserna överst i tabellen när serien skall avgöras vore det en stor skräll.

Det skulle dock dröja till den andra halvleken innan målen kom. Ahmed Yasin spräckte dödläget i matchens 48:e minut, och sedan fastställde Ilir Berisha slutresultatet till 2-0 i den 79:e matchminuten efter att ha nått högst på en hörna från höger och nickskarvat bollen ned i det bortre hörnet utom chans för August Strömberg i bortamålet. I och med det är Örebro SK fortsatt oerhört poängstarka på hemmaplan. Det blir en tuff nöt för ÖIS att knäcka när skutan går mot Örebro den 14:e juni.

GAIS – Ljungskile SK 0-1

0-1, Jonas Lindberg (77′)
Superettans omgång sju avslutades i kväll med match mellan GAIS och konkurshotade Ljungskile SK på Gamla Ullevi i Göteborg. Av ungefär 2 850 åskådare, som de allra flesta hade sina sympatier hos hemmalaget, fick de allra flesta nöja sig med att vandra hem besvikna i vårkvällen. GAIS rådde nämligen inte på att göra något mål framåt – sina målfyrverkerier till trots.

Men mål gjorde Ljungskile. Efter 77 minuters spel knorrade Jonas Lindberg in en frispark efter att ha lyft bollen över och bredvid den utställda muren och utom räckhåll för Tommi Vaiho. Expertkommentator Henrik Leman menade på att det var ett vackert avslut, samtidigt som kommentatorn – som själv agerat målvakt i yngre ålder – menade på att Vaiho agerade helfel i sitt sätt att ställa ut muren och själv ta position vid mållinjen. Det gjorde, enligt Patrik Westberg, att Jonas Lindberg knappt behövde anstränga sig för att sätta bollen i nät.

Sett över 90 minuter var 0-1 ett rättvist resultat. I framför allt halvlek nummer ett var LSK det bättre och något vassare laget, man var faktiskt klart bättre under långa stunder, samtidigt som GAIS var tämligen uddlösa. Varken Joel Johansson, Andreas Drugge eller Linus Tornblad – som alla skall vara tongivande spelare – kom riktigt igång. Det såg tungt och tafatt ut.

 

Vi har nu kommit en ganska så bra bit in på säsongen. Serien har åtminstone satt sig lite, lite grand. Och skönt nog är ÖIS hjälpligt med. Sex poäng av 12 möjliga är ett godkänt facit för en nykomling. Och den andra nykomlingen underifrån i serien, Östersunds FK, har även de öppnat bra. Hittills står man obesegrade i sin första säsong i Superettan någonsin, det efter tre kryss och en vinst mot GAIS så sent som i fredags kväll.

Här kommer i vanlig ordning ett knippe matchresuméer från omgången. En liten uppladdning inför kvällens införrapport och morgondagens spektakel på Stockholm Stadion. Först ut är matchen mellan Falkenbergs FF och Hammarby IF från i mitten av förra veckan.

Håll till godo!

Falkenbergs FF – Hammarby IF 1-0

1-0, Stefan Rodevåg (11′)
Omgång fyra inleddes under torsdagen med serieledaren Falkenbergs hemmamatch mot Hammarby. En på förhand mycket intressant match där Falkenbergs FF endera skulle bärga sin fjärde raka seger och därmed fortsatt plocka alla möjliga poäng, eller om gästerna Hammarby skulle fortsätta rida på den våg som svallade upp i helgen när man slog Örebro SK hemma på Söderstadion med 2-1.

Med facit i hand blev det det första alternativet. För det var Falkenbergs FF som drog det längsta strået och vann med 1-0 inför sin hemmapublik. Snacka om kontraster till fjolårssäsongen där man fick kvala sig kvar i Superettan. I år är det helt andra bullar. Man vann tre raka matcher i Svenska Cupen och nu går man samma historia till mötes i inledningen utav seriespelet. Det är sannerligen imponerande. Och det trots att huvudtränare Hans Eklund i samband med upptaktsträffen själv uttryckte att hans lag inte har kvaliteterna för att vara ett topplag. Och visst, det är tidigt än och man får nog låta det passera ytterligare fyra, fem matcher innan man kan se något riktigt tydligt mönster, men starten är fantastisk och Danny Ervik sover nog rätt skönt om nätterna just nu. Det borde han i alla fall göra.

GAIS – Östersunds FK 1-3

0-1, Juan Jose Hervias Beorlegui (6′), 0-2, Ryan Gilligan (85′), 0-3, Jamie Ryan Hopcutt (89′), 1-3, Mohammed Abdulrahman (94′)
För andra veckan i rad hade GAIS match schemalagts på fredag kväll. Först i Ängelholm, nu hemma på Gamla Ullevi mot Östersunds FK. Och rent poängmässigt gick det bättre för de grönsvarta första gången, för i fredags fick GAIS stryk med 3-1 på hemmaplan. Snacka om kalldusch. Men jag hade ett varningsfinger uppe redan före avspark. Östersunds FK är luriga. Luriga som fan! De kommer stjälpa många lag längs vägen. Så känns det just nu. Kanske rider de på den berömda nykomlingsvågen – kanske är de bara riktigt, riktigt bra.

Matchens första mål kom redan efter sex minuters spel efter att den spanske mittbacken Jose Hervias knoppat in en hörna på ett väldigt resligt och enkelt vis. GAIS-försvaret stod och hästesôv, för att citera Thomas Askebrand, och det tog ÖFK vara på direkt. Nickskarven var perfekt och Vaiho kunde inget annat göra än att stå och kolla på när bollen damp ned i den bortre burgaveln.

Till den andra halvleken tog GAIS tag i sitt spel och kom ut som ett annat lag, för att dra upp en gammal klyscha. Helt plötsligt fungerade spelet igen och det var så när att bollen låg i nät bakom Petter Augustsson flera gånger om. Bollen låg faktiskt och rullade på mållinjen två, tre gånger i den andra halvleken. Men det kom aldrig mer än nära. Istället stod Mirza Mujcic för en idiotisk kapning av Tobi Joseph i eget straffområde och vips så var det 2-0 på tavlan med fem minuter kvar. Tungt, tungt för hemmalaget. Och någonstans där gav de upp matchen och de tre poängen. Minuter efter 2-0 drog Mujcic på sig ännu en ostskiva – morsning och good bye – och därmed är han avstängd i derbyt mot ÖIS.

Det skulle dock falla ytterligare två mål. Först punkterade Jamie Hopcutt matchen totalt genom att löpa sig fri och sätta 3-0 bakom en irriterad Vaiho innan ”Mommo” kunde tröstmåla i matchens absoluta sista sekunder. Men det var bara av akademisk betydelse. Förlusten var trots allt ett faktum. Och snart, snart kan det bli lite utav en kris i ett topptippat GAIS…

GIF Sundsvall – Degerfors IF 0-0

Det går fortsatt motigt för GIF Sundsvall i återtåget mot Allsvenskan. Det står klart efter att man ännu en gång gått mållösa av en match på Norrporten Arena. Slutsiffrorna skrevs nämligen till 0-0 i söndagens match mot Degerfors IF. Något som de kan vara allt annat än nöjda med. Fyra poäng på de fyra första omgångarna känns som ett nedköp. Ett stort sådant. Och nu är det press på de blåa. Snart måste de börja komma igång. Snart måste poängen börja trilla in. För det går snabb i toppen. Skall de hänga med krävs en uppryckning modell större.

Enligt tränare Joel Cedergren är spelet alltför omständigt. Det går för långsamt och man kommer inte till att hota motståndarlaget. ”Vi skapade för lite. Även när vi vann boll och kunde ställa om så hotade vi aldrig riktigt. Vi fick inte till det passningsspel vi önskade och hade svårt att ta oss förbi motståndarna. Det blir för omständigt”, sade han till Sundsvalls Tidning (ST) efter helgens enpoängare.

I nästa omgång reser Sundsvall ned till Ängelholm. Där pratar vi måstematch. Inte bara för GIF Sundsvall, utan för båda lagen.

Assyriska FF – IFK Värnamo 3-0

1-0, Admir Aganovic (18′), 2-0, Christopher Brandeborn (87′), 3-0, Admir Aganovic (90′)
Det går bra för Assyriska FF i år. I helgen vann de ännu en gång, i en match mot IFK Värnamo på hemmaplan. Tre mål mot noll kan tyckas stort, men precis som i mötet med ÖIS var siffrorna aningen för stora sett till matchbilden. Visserligen var det Assyriska FF som var första halvlekens klart bästa lag, men när domaren blåste igång matchen efter halvtidsvilan gick AFF inte att känna igen. Något som IFK Värnamo försökte utnyttja. Pär Cederqvist, framför allt, var den som försökte hota Robin Malmkvist i hemmamålet, men det blev aldrig riktigt farligt. Förrän i den 84:e matchminuten där det brände till rejält.

I minut 87 och 90 avgjorde Assyriska FF med två mål. Först fick bolltrollaren Christopher Brandeborn visade upp sina färdigheter, och tre minuter senare stängde Admir Aganovic butiken med sitt andra mål för dagen. Tack och god natt. Tre poäng till Södertälje. Bäst i Assyriska FF var Christer Youssef. Han har en känsla för fotboll, den grabben. Och vore det inte för en ribbträff så hade även han blivit inskriven i målprotokollet.

IK Brage – Ljungskile SK 1-2

0-1, James Sinclair (39′), 0-2, Aleksandar Kitic (44′), 1-2, Peter Magnusson (71′)
I den första utav de tre måndagsmatcherna tog Ljungskile SK en tung seger mot IK Brage på Domnarvsvallen. Segern grundlades av en stark avslutning på den första halvleken där både Sinclair och Kitic gjorde mål. Det första efter 38 minuter, och det andra minuten före halvtidsvilan. En partydödare deluxe för hemmapubliken som hade hoppats på mer än så. Man kom visserligen närmare genom ett reduceringsmål. Men där tog det stopp. Tre tunga poäng till LSK.

Örebro SK – Varbergs BoIS 3-1

1-0, Shpetim Hasani (11′), 2-0, Karl Holmberg (13′), 2-1, Joakim Sjöhage (53′), 3-1, Shpetim Hasani (80′)
Kanske var detta omgångens mest självklara. Att Örebro SK skulle slå Varbergs BoIS alltså. Det hade nog alla tippat innan avspark i alla fall. Och så rätt ”alla” hade. Det var egentligen inget snack alls om saken. Hemmalaget tog tag i det från start och ledde således med 2-0 redan innan den första kvarten var avverkad. Snacka om drömstart. Och den vågen red de sedan på matchen ut. Från ingenstans kunde den gamle måltjuven Joakim Sjöhage reducera och sätta spänning i en rätt avslagen tillställning, men med tio minuter kvar att spela satte Shpetim Hasani spiken i kistan genom sitt andra mål för kvällen.

Jönköpings Södra IF – Ängelholms FF 2-4

1-0, självmål (7′), 1-1, Martin Andersen (11′), 1-2, Muamet Asanovski (34′), 1-3, Muamet Asanovski (37′), 1-4, Muamet Asanovski (81′), 2-4, Tommy Thelin (85′)
I Jönköping tog Ängelholms FF säsongens första trepoängare mot J-Södra på Stadsparksvallen. Utan tvekan väldigt förlösande för tränare Joakim Persson och hans mannar. Speciellt då målskyttet inför måndagen varit näst intill obefintligt. Endast ett mål på tre matcher, och det från Martin Andersen i hemmamatchen mot GAIS för ett tag sedan. Men igår blev det proppen ur. Islossning. Öppen gata, you name it. Ängelholms FF tappade visserligen in en boll efter sju minuter, men de vek inte ned sig utan vände på skutan bara kort därpå. Och på den vägen var det. Någonting som gjorde hemmatränare Mats Gren uppgiven. Han menade på att J-Södra stod för säsongens sämsta insats, och det kan man förmodligen instämma i.

En extra eloge till Muamet Asanovski som krutade in tre mål totalt. Tre mål! Det händer inte varje dag, inte. Han får ÖIS se upp med framöver, allra närmast den första juni då ÖIS reser ned till Ängelholm. Dessutom bör hela kollektivet  Ängelholm hyllas. Man spelade nämligen med tio man från minut 39 på grund av att den debuterande anfallaren Junes Barny drog på sig en rätt onödig, och tvivelaktig, utvisning. Ändå höll man ställningarna.

Apr 032013
 

Ni kan hela historien vid det här laget. Falkenbergs FF har från start till mål betett sig på ett allt annat än acceptabelt sätt och flyttat en match från Falkenbergs IP till en inomhushall i Växjö, flertalet mil åt helt fel håll för alla inblandade. Anledningen till flytten sas vara att det skulle bli en för stor kostnad för Falkenberg att spela i Borås där man inte kunde klara av de krav SVT ställde på arrangörsklubben.

Inatt har Falkenbergs FF inackorderat sig på ett hotell i Växjö där laget har tillbringat dagen. Förhoppningsvis är detta lilla äventyr gratis för klubben. Annars kan det bli svårt.

Att stämningen inför morgondagens drabbning är minst sagt irriterad råder det inget vidare tvivel om. Hallen som vanligtvis står värd för Östers IFs vinterträning kommer imorgon bli en kokande gryta fylld av alla de uppdämda känslor som de senaste veckorna givit upphov till.

I ”laget från havet” återfinns Danny Ervik. Den förlorade sonen som den senaste tiden svävat upp och blivit en av de gulas mest tongivande spelare och som i träningsmatchen mot ÖIS på Valhalla likt Hannes Sahlin i hans bästa dagar styrde anfallsspelet från sin ytterbacksposition. Det var hos Danny omställningarna startade och det var ifrån hans vänsterfot som de mest precisa inläggen kom.

Längst fram i laget har Falkenberg rutinerade Stefan Rodevåg. En anfallare med tonvis av rutin från Superettan och en målskytt som i stort sett alltid levererar ett spel som lagkamraterna kan lita på. Med en stark kropp och ett rutinerat huvud utgör han i stort sett alltid ett hot mot sina motståndares mål. Han har gjort över 70 mål för sitt Falkenberg igenom karriären och höll sig framme på Valhalla och petade påpassligt in 3-1 målet bakom Fredrik Andersson som blev den definitiva spiken i kistan då.

Nu är det nya förutsättningar. Sällskapet kommer ställa en startelva på benen som är långt närmre en ordinarie elva än den som mönstrades i träningsmatchen på Valhalla och truppen ser ut på följande vis:

1. Peter Abrahamsson
12. Fredrik Andersson
2. Christofer Bengtsson
3. Joakim Hall
5. Jonathan Azulay
6. Hannes Sahlin
7. Jakob Lindström
8. Johan Lundgren
10. Oskar Wallén
14. Emil Karlsson
15. Ricky Yarsuvat
16. Sebastian Ohlsson
18. Jacob Ericsson
20. Filip Holländer
21. Adam Rosén
22. Henrik Carlsson
25. Tobias Bratt
44. David Leinar

Tyvärr har ingen av oss kunnat närvara på träningarna inför matchen och vi vill därför inte spekulera i någon startelva. Vi ber om ursäkt för detta och lovar självklart att vara på plats nästa gång. Alla till Växjö!

Feb 192013
 

Falkenbergs FF. Där har vi namnet på kvällens motståndare. Men det är också namnet på en förening som ÖIS har haft det förbaskat svårt för ”det senaste”. Tittar man tillbaka på lagens fem senaste möten så har ÖIS endast vunnit ett av dem. Två av dem har slutat med ett oavgjort resultat och samma antal har hamnat rakt ned i Falkenberg FF:s vinstbössa. Man får faktiskt gå så långt tillbaka i tiden som den 2 september 2008 för att hitta ÖIS senaste viktoria (2-1 på Falkenbergs IP efter mål signerat den så ifrågasatte Anton Holmberg samt Björn Anklev).

Om si så där ett halvår har det passerat fem år sedan dess. Fem år! Det är något visst med det där Falkenbergsspöket. Åtminstone är det för ÖIS del väldigt svåröverlistat. Låt oss bara hoppas att ÖIS lyckas bryta det mönstret i kväll och ta sig tillbaka in på ett vinnarspår mot Falkenberg. Det vore något, det! Inte heller har ÖIS lyckats göra särskilt många mål mot dem. Målkolumnen stannar på fem mål totalt, alltså ett mål per match i snitt. Där måste de höja sig. Ett mål per match håller inte. Men skall man finna något positivt i det är det att ett mål per match inte klingar med ÖIS anno 2012. Det är alldeles för lite. Visserligen ligger ÖIS snitt hittills under försäsongen på 1,66 mål per match vilket inte må vara överimponerande. Men då skall man ha med motståndet i beräkningarna. Ett mål mot BK Häcken är onekligen ett fint besked och ett mot GAIS får väl också anses som bra. De tre målen mot Utsiktens BK visar å sin sida bara på klasskillnaderna mellan lagen och Falkenberg ligger väl någonstans där emellan rent kvalitetsmässigt. Hur som helst: nu är det på tiden att ÖIS tar tag i Falkenbergs FF, visar upp lite tiki taka, och ställer det berömda skåpet där det skall stå.

2011-04-20, Svenska Cupen: ÖIS – Falkenbergs FF 0-3
Publik: 592
Fredrik Andersson – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, David Leinar, Valter Tomaz Jr – Jakob Lindström, Sebastian Johansson, Danny Ervik, Jakob Olsson – Markus Anderberg, Oskar Wallén
(Joakim Hall, Jonathan Lindström, Ludvig Evenson, Luka Mijaljevic, Nicolas Sandberg, Peter Abrahamsson, Pontus Otterstedt)

Den senaste gången ÖIS tog sig an Falkenbergs FF var i Svenska Cupen. Ni minns det säkert, ÖIS spelade relativt bra men blev straffade å det grövsta av ett effektivt Falkenberg i den andra halvleken. Efter 55 minuter stänkte Stefan Rodevåg dit 0-1, en kvart senare ökade Tobias Nilsson på och i slutskedet av matchen fastställde Rodevåg slutresultatet till 0-3. Framför allt har Stefan Rodevågs öppningsmål etsat sig fast på näthinnan. Efter en snabb kontring av Falkenbergs FF efter det att Markus Anderberg avslutat mot bortamålet kunde Rodevåg lobba in bollen från 40 meters håll. Det på grund av att Fredrik Andersson placerat sig helfel och lämnat målet vidöppet vid en onårbar höjdboll. Och Rodevåg var snabb i tanken och gjorde precis vad han behövde. Riktigt, riktigt surt! Ännu surare var att ÖIS bara dagar tidigare hade förlorat mot Skövde AIK i Söderettanpremiären på Gamla Ullevi med 1-3. En riktig skitstart på säsongen! Men trots allt gav denna match en liten strimma hopp. ÖIS var inte alls ofarliga under långa stunder. Hade bara David Leinar, Valter Tomaz Jr och Jakob Olsson varit lite mer distinkta i sina avslut så hade resultatet kanske sett annorlunda ut när Bojan Pandzic blåste av matchen. Men så blev det tyvärr inte. Och i och med det gick ÖIS poänglösa av planen mot Falkenbergs FF för fjärde gången i rad.

2010-08-24, Superettan: ÖIS – Falkenbergs FF 1-2
Publik: 1981
Peter Abrahamsson – Danny Ervik, David Leinar, Robin Jonsson, Valter Tomaz Jr – Steinthor Thorsteinsson, Pavel Zavadil, Markus Gustafsson, Björn Anklev – Álvaro Santos, Markus Anderberg
(Alex Perreira, Alexander Mellqvist, Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, Jakob Olsson, Nicolas Sandberg, Victor Skoglund)

Vi får ta oss enda bak till Superettasäsongen 2010 för att finna nästa möte med Falkenbergs FF. Och det är ingen vidare munter syn (och icke heller läsning). Facit under denna säsong blev en pinne. Förlust med 1-2 på hemmaplan men trots allt en 1-1:a på Falkenbergs IP. Men det är på intet sätt godkänt för ett lag som av många var tippade att hamna topp tre inför säsongen. Och kanske beskriver Martin Johanssons rubrik från matchreferatet den kvällen det allra bäst: ”Magplask på Gamla Ullevi”. För att inte tala om Janne Anderssons totalsågning av laget: ”Vi brinner inte för det och det stör mig något fruktansvärt”. Nej, det var inte mycket som var med ÖIS. Allra minst resultatet. Visserligen kom man igen efter ett ettmålsunderläge men när Christoffer Karlsson på pass från Mikael Boman satte 1-2 i den 87:e matchminuten var det becksvart på Gamla Ullevi. Som så många gånger under det hemska 2010. Och detta som man nästan hade glömt bort…

2010-05-17, Superettan: Falkenbergs FF – ÖIS 1-1

Publik: 1371
Peter Abrahamsson – Björn Anklev, Dennis Jonsson, Robin Jonsson, Tommy von Brömsen – Markus Gustafsson, Sebastian Johansson, Pavel Zavadil, Alex Perreira – Ken Fagerberg, Álvaro Santos
(Christofer Bengtsson, Danny Ervik, David Leinar, Luka Mijaljevic, Nicolas Sandberg, Seif Kadhim, Victor Skoglund)

Visserligen var ÖIS fortsatt obesegrade under 2010 i och med att man lyckades med att knipa en poäng nere på Falkenbergs IP, men i övrigt var det inte mycket som fanns att glädjas åt. Som så många gånger förr under den olycksdrabbade säsongen 2010 levde inte ÖIS upp till sina förväntningar. Istället stod man för halvdassiga och bajsnödiga insatser. Det var så det såg ut under i stort sett hela året, med vissa undantag. Denna match var inte ett av de undantagen. Och då hade man ändå ledningen med sig in i halvtidsvilan tack vare Álvaro Santos. Ett mål som inte kan beskrivas som annat än ett riktigt turmål. Det var en strumprullare som snuddade vid en försvarare och ställde Stojan Lukic totalt. Men under andra halvleken tappade ÖIS allt, allt och precis allt. Någonting som gjorde båda Jannarna förbannade och besvikna. Janne Andersson menade på att ÖIS hade gjort säsongens sämsta prestation och till Tomas Levin berättade Janne Carlsson att ÖIS ”inte gör någonting och inte agerar”. Inte direkt vad man vill läsa, kanske. Men just därför tappade ÖIS sin ledning i slutet av matchen då David Svensson kvitterade.

2009-03-03, träningsmatch: ÖIS – Falkenbergs FF 2-2
David Stenman – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, David Leinar, Adam Eriksson – Markus Gustafsson, Martin Dohlsten, Danny Ervik, Pavel Zavadil – Björn Anklev, Boyd Mwila
(Jonathan Lindström, Markus Anderberg, Patrik Elmander, Seif Kadhim, Victor Skoglund)

En av ÖIS bättre matcher mot Falkenbergs FF spelades nog 2009 ändå. Det var i och för sig bara tal om en träningsmatch på Öisgården och inte heller kunde ÖIS hålla tätt och försvara en tvåmålsledning, men rent spelmässigt var det rätt OK från hemmalagets sida. Man gjorde 1-0 genom Boyd Mwila redan efter sju minuter och sedan fortsatte ÖIS-pressen mot Stojan Lukic. Utökade ledningen gjorde Danny Ervik – han som just nu håller till i just Falkenbergs FF – med en riktig drömträff från 25 meters håll. Helt otagbart för Stojan Lukic. Men så hände någonting i uppstarten av den andra halvleken. Enklast att förklara det med är nog att säga att ÖIS satt kvar i omklädningsrummet. I den 50:e matchminuten kunde Erik Johansson reducera efter tafatt försvarsspel och bara två-tre minuter därpå krutade han in ett skott som går en jämn kamp till mötes om matchens snyggaste tillsammans med Danny Erviks smällkaramell i mitten av första halvlek. Så typiskt ÖIS, på något sätt. Att tappa ledningar. Så känns det ibland, i alla fall. Matchen slutade alltså 2-2 trots att Boyd Mwila med kvarten kvar var nära att sätta sitt andra och ÖIS tredje för kvällen, men då fanns det en räddande försvarsängel på mållinjen för Falkenbergs del.

2008-09-02, Superettan: Falkenbergs FF – ÖIS 1-2
Publik:
3613
Peter Abrahamsson – Christofer Bengtsson, Dennis Jonsson, Robin Jonsson, Anders Prytz – Christian Lindström, Magnus Källander, Pavel Zavadil, Alexander Mellqvist – Björn Anklev, Anton Holmberg
(Marcus Dahlin, Markus Gustafsson, Mentor Zhubi, Patrik Elmander, Victor Skoglund)

Anton Holmberg av alla tänkbara alternativ. Där har vi killen som senast har skjutit hem en seger för ÖIS mot Falkenbergs FF. Snudd på otroligt! Och det skedde på Falkenbergs IP inför cirka 900 ditresta Öisare. Snacka om perfekt tillfälle att visa vad man går för. Dessutom var det han som krutade in det avgörande målet till 2-0. Vad var oddsen på det inför matchen? Falkenbergs FF lyckades givetvis spräcka ÖIS nolla – vad annars liksom – men inte tusan räckte det för någon poäng ändå. I och med det kunde ÖIS räkna in ännu en seger i det så framgångsrika året 2008. Men vad man då inte visste var att ÖIS på de fyra och ett halv kommande åren skulle möta samma lag utan att vinna en enda gång. Men i kväll! Då djävlar. Då är det dags att råda bot på det! Time to get a new winning streak going! Kunde vi vinna tre raka under 2007 och 2008 kan vi det nu också. Det slår vi fast! Danny med flera: se upp! Vi är redo! Är ni?

 

ÖIS matcher avlöser varandra en efter en för tillfället. Det är ett relativt hårt matchande de går till mötes. Hittills har två matcher avverkats av vad som tillslut kommer att bli fyra under en tvåveckorsperiod (vilket inkluderar Utsiktens BK, GAIS, Falkenbergs FF och till sist IFK Göteborg den 23 februari). Det är tydligt att laget gör allt för att spela ihop sig och komma i någorlunda matchform inför den stundande Svenska Cupen där allvaret börjar på riktigt. Då gäller det att vara på tå.

Näst på tur att ställas mot ÖIS är som sagt Falkenbergs FF och det imorgon på Valhalla IP klockan 19:00. Ännu en kommande seriekonkurrent alltså. En seriekonkurrent som hade förtvivlat svårt under fjolårssäsongen. Det gick ju till och med så långt att Danny Erviks gäng fick kvala sig kvar i Superettan. Tack vare ett sent mål i dubbelmötets avslutande match på Falkenbergs IP signerat Johan Svahn kunde Falkenbergs FF säkra kontraktet inför denna säsong. Nervigt! Och ångestfyllt!

För Falkenberg FF:s del har säsongen inletts med ett OK resultat. Först kryssade man (0-0) mot Tvååker, sedan slog man Halmstadsgänget IS Halmia med 4-1 i en match där siffrorna kunde blivit bra mycket större innan man slutligen fick stryk av en annan seriekonkurrent – Landskrona BoIS – med 4-2 efter att Danny Ervik assisterat till Falkenbergs tröstmål.

Precis som under ÖIS premiärmatch mot BK Häcken så kommer Sambadefensiv att liverapportera från Valhalla IP imorgon. Vi drar igång 15-30 minuter före avspark, så om ni inte kan masa er iväg till arenan så finns alltså här ett komplement som förhoppningsvis kan glädja någon själ. Är du en av dessa själar gör du bäst i att smörja in F5-knappen, för den kommer att få jobba!

Jan 222013
 

Det är den tiden av året. Då funderingarna vid sidan av ÖIS-gårdens konstgräs ägnas lika mycket åt att lista ut vem som är vem under de svarta mössorna som att ställa sig frågan om det egentligen är värt att stå här medan kallbranden i vänster lilltå kommer allt närmare. Idag var det fruktansvärt kallt.

Men vad gör man inte för att hålla sig uppdaterad? Dagens självklara två fokuspunkter var Jonathan Azulay och Jonathan Berg. Den förstnämnde anlände från Kamratgården under gårdagen för att stanna på rätt sida motorvägen på ett lån som ni alla säkert redan vet allting om, och vi ska inte gå ner den vägen allt för långt i detta inlägg mer än att konstatera att två tillskott från IFK Göteborg igår blev tre och att det sänder ut en viss typ av signaler. Signaler som inte alltid påverkar på rätt sätt.

I vilket fall som helst är Jonathan Azulay en duktig mittback. Om man för ett kort ögonblick bortser från sina känslor och enbart ser till det ekonomiska så är förmodligen Jonathan Azulay en bästa mittbacken man just nu kan hitta till billigast pris. Det behövdes en mittback till som man utan att ta några risker kunde använda i superettan, tyvärr finns det ingen sådan i Tipselit som går att kalla upp och ur den vinkeln är Jonathan Azulay en bra lösning. Moral och känslor lägger jag åt sidan i den analysen men självklart finns det problem som sätter trovärdigheten från diverse olika aktörer på spel.

Om vi dock ska strunta i det och försöka bedöma Jonathan Azulay efter hur han agerade på dagens träning, vad ryktet om honom säger och vad mina egna erfarenheter är så kan vi konstatera att han är en stor talang. Han utstrålar en självsäkerhet och pondus som man kanske inte väntar sig av en ung spelare som tränar sin första vecka med ett nytt lag. Ganska omgående när tvåmålsspelet drog igång började han dirigera sin backlinje med gester och ett högt tonläge. Att han har självförtroende även utanför planen visade sig också i dagens upplaga av GP. Med citatet: ”Att få spela 30 matcher från start i superettan kommer vara väldigt bra för mig” sticker han minst sagt ut hakan en bit. Jonathan Azulays plan är att spela 30 matcher i ÖIS och sedan ta en startplats Blåvitt. Punkt.

Om man i lite mer detalj ska beskriva honom som spelare, även om det är ganska svårt efter en träning så är det en spelande modern mittback som inte är rädd för att ha bollen och starta spelet med en konstruktiv passning. Alltså en spelartyp som saknades lite förra året då Danny Ervik lämnat laget. Även om Robin Jonsson är en ytterst kompetent spelare defensivt så har han som bekant brister i det mer offensiva spelet. Jonathan Azulays självsäkra inställning speglar sig dessutom ganska tydligt i hans spel. Han spelar på ett sätt som utstrålar självsäkerhet, han tvekar sällan då han ska gå in i dueller och han vet vad han vill.

Azulay har 10 p-landskamper på sitt samvete och har där liksom i diverse ungdomslag varit lagkapten flertalet gånger. Något som lärt honom att ta för sig och visa vägen med sina medspelare. Troligtvis har detta fostrat honom och gjort honom så mogen som han är i sitt spel idag. Sambadefensiv tror sig också kunna datera startskottet för Jonathan Azualys goda och stigande självförtroende i detta klipp

Då var den förste Jonathan avhandlad, så till nästa. En aningen mer rutinerad sådan. Jonatan Berg är väl hos den breda massan främst känd som Markus Bergs storebror. Tillsammans med sin bror värvades han som ung till IFK Göteborg från Torsby i Värmland. 2002 till 2008 höll spelade han i Blåvitt varav de fyra sista tillhörande a-laget. Under dessa åren gjorde han dock bara 26 a-lagsmatcher och de två sista åren spenderade han på lån i Gais och Trelleborg. 2009 lämnade han dock klubben för Gefle IF där han fick två bra år innan han lämnade för spel i Taranto i italienska Serie C där han fick väldigt knapert med speltid innan han inför förra säsongen anslöt till storsatsande Varbergs Bois i superettan.

Jonatan Berg

Förra säsongen spelade han hela 27 matcher för hallandsklubben och startade 24 av dessa. Efter säsongen fick han dock inget kontrakt och har sedan dess stått utan klubbadress. Nu har ÖIS dock gett honom chansen att provträna under en tid framöver. Att det är just ÖIS som har lockat honom till sig är dock ingen skräll då han är en gammal medlem av Kent Carlzons stall. Ända fram till att Kent Carlzons agentkarriär fick ett minst sagt abrupt slut tillhörde Jonatan Berg Carlzons stall. Därmed är det inte speciellt förvånande att det är just till ÖIS Jonatan Berg just nu lockas till just ÖIS.

Jonatan Berg syntes inte till speciellt mycket under dagens träningspass. När han väl hade bollen såg det dock lugnt och tryggt ut och hans högerfot, som tidigare i karriären resulterat i en hel del frisparksmål visade att den fortfarande är kapabel att slå inlägg med god precision. Tyvärr gav inte dagens träning någon tillräckligt bra bild av Berg för att varken döma ut honom eller säga att han ska ha ett kontrakt. Vi får helt enkelt återkomma i frågan.

Slutligen i denna långa text som mest handlat om två män vid namn Jonat(h)an så måste vi också prata lite om resten av truppen osm börjar komma igång.

Efter en lite trög start börjar laget ta form och kugghjulen börjar sakta gnissla igång. Spelare som har sett lite tröga ut börjar komma upp i fart, samspel som knackat börjar så smått fungera och grupperingar av nya spelare börjar smälta ihop med den stora massan. Allt börjar helt enkelt se bättre och bättre ut även om det är långt kvar.

Hårde Lantz

Markus Lantz fick i dagens tvåmålsspel agera mittback och gjorde det med den äran. Den till synes lugne och kontrollerade skåningen fick horn och visade ingen som helst nåd nåd i någon av de dueller med Ricky Yarsuvat som han hamnade i och tillslut blev Miccolikopian lite grinig. Detta löste Lantz igenom att spänna ögonen i ”den lille” Rickys uppstudsighet avtog genast och förbyttes mot ett nervöst flin.

David Leinar, Daniel Paulson och Fredrik Andersson saknades. Vi vet inte var någon av de höll hus men istället för Fredrik hoppade Lucas Thell från Tipselit äldre in mellan stolparna och skötte sig fullt godkänt.

På anfallsfronten kan vi konstatera att det inte är några nyförvärv på väg in. I varje fall inte om man ser till provspelare. Enligt nestor Prytz kommer det dock inte att värvas några spelare förrän träningsmatcherna är färdigspelade. Med andra ord kommer vi att få hålla till godo med den nuvarande anfallsbesättningen och aldrig har det väl varit svårare att sia i vilka som kommer få förtroendet från start i premiären. Det är väldigt jämt och väldigt ovisst.

Är det inte precis det vi älskar med en försäsong?

 

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha