Jag tänkte att det är ingen idé att skriva ett sammandrag från presskonferensen då liverapporteringen behandlade mer eller mindre allt som togs upp samt att det kommer komma upp en video från presskonferensen på ÖIS officiella hemsida lite senare. Därför tänkte jag att jag gör något som åtminstone jag själv gillar att läsa och skriva. Mina tankar som uppstod under och efter presskonferensen alltså.

* Joakim Geigert höll i presskonferensen och tydligen så kan det vara så att någon slags lösning kommer komma där han fortsätter att vara involverad i ÖIS. På vilket sätt vet jag inte ännu men man kan alltid hoppas att han kommer fortsätta på samma visa som han visslade innan han tvingades lämna.

* När det först kom fram att en sammanslagning skulle ske så blev jag livrädd. Det ska jag erkänna. Tanken på ett nytt lag som skulle heta Örgryte IS men med det för jävligt fula FC, eller några andra bokstäver, före fick mig att må illa. Att namnet fortsätter vara Örgryte IS är underbart. Frågan är bara om Örgryte IS (The Original) kommer dö och ett nytt Örgryte IS (The Newborn) utan vare sig rekord, anno 1887 eller historia kommer födas. Om så blir fallet är jag inte längre lika positiv till detta. Dock tror jag inte att det kommer ske eftersom det, som jag förstått det, bara är ÖFAB som kommer att gå i graven. I så fall: BRA!

* ÖIS har just nu ungefär 350 ungdomar medan Qviding har över 1000 aktiva ungdomar. Förutom att vi får en av Sveriges bästa ungdomsverksamheter med nästan 1 500 ungdomar så får vi en extrem ökning av medlemmar och vi vet alla vad medlemmar ger en klubb väl? Money baby! Är det någon som vet vad Qvidings medlemmar betalar förresten?

* Lars Ranängs skämt om FC Gothia fick mig att rysa till lite. Man märkte att FC Gothia är något han fortfarande gillar. Han är fortfarande relativt ensam om det som tur är.

* Hur blir det med spelarna då? Har Qviding några spelare som kan ta en plats i Superettans potentiellt bredaste trupp? De enda spelarna jag känner till i Qviding är Hannes Sahlin, Simon Chekroun och Christian Lindström. De två sistnämnda får såklart ingen plats nu eftersom de inte fick det när de spelade i ÖIS innan och Hannes Sahlin vet jag inte ens varför jag känner igen namnet på. Har jag någon bra anledning till att känna igen hans namn?

* Jag vågar mig nog på att säga att det blir spel i Superettan för oss den här säsongen. Dels för att det inte är schysst mot Sirius om de skulle få chansen. De kommer inte ha en chans att klara sig med tanke på att de bara får lite mer än en månad på sig för att rusta upp sig för Superettan och dels för att Qviding är det laget som skulle ta ÖIS plats om vi skickas ner. Jag tror att alla kan enas om att det blir bäst att låta ”det nya” ÖIS fortsätta spela i Superettan.

* Borde vi inte pusha mer för att Superettan är den roligaste serien i Sverige? I England snackar alla lagen i The Championship om att den serien är roligast i hela England och jag är nog beredd att hålla med om det. Vem fan bryr sig om Allsvenskan när Superettan finns liksom? I alla fall så länge som ÖIS spelar där.

* Det verkar som att en liten revolution angående värvningspolicyn kommer ske också. Det snackades om att i och med den stora ungdomsverksamheten som kommer bedrivas så ska man inte värva lika många spelare utifrån. Mycket, mycket bra! Vi har väl sett att väldigt många av värvningarna de senaste fem åren inte riktigt har varit lyckade. Som tur är så har de flesta av de dåliga värvningarna varit lån.

* Fredrik Holmberg känner jag också igen. Är inte han en ganska duktig defensiv mittfältare? Precis den plats vi behöver få in spelare på. Varför har inte Qviding en riktigt grym anfallare á la Pär Cederqvist eller Hannes Sigurdsson? Vi kanske får en chans att värva min drömvärvning Sigurdsson nu? Jag fyller snart år så jag önskar mig det åtminstone!

* Vi kan väl låta ungdomslagen heta Örgryte IS Qviding va? Jag tycker vi bjuder på den.

* ”Örgryte Idrottssällskap har tradition, historia och ett starkt varumärke”. Det citatet från Joacim Nordh, ordförande i Qviding, säger väl inget annat än att vi kommer att få behålla all vår historia va?

 

Om en knapp vecka slutar ÖIS presschef, Joakim Geigert, sin anställning vid Örgryte Fotboll AB. Med anledning av detta publicerar vi i dag en krönika signerad av the man himself. Sedan Joakim kom till ÖIS-gården för knappt två år sedan har inget varit sig likt. Helt plötsligt fanns det någon som lyssnade när vi supportrar hade synpunkter. För att inte tala om att det för en gångs skull fanns någon på ÖIS-gården som deltog i den dagliga kommunikationen med medlemmar och supportrar. När nu Joakim slutar på ÖIS-gården väljer han förstås att göra det i samma stil som han började – genom att kommunicera. Sambadefensiv kan i dag stolt presentera Joakim Geigerts krönika ”Två år med hopp och förtvivlan”.

Nu är det inte långt kvar mina vänner. Några dagar innan jul, sätter jag punkt för min korta, men intensiva sejour inom Örgryte IS. Jag lämnar som ni redan vet inte frivilligt, men jag protesterar inte heller över styrelsens beslut om varsel och uppsägningar. Speciellt när man vet hur svårt föreningen har det just nu och att alla medel in på kontot, är viktigare än något annat.

Visst, man kan ha olika uppfattningar om vad som krävs för att fortsätta att driva en elitklubb och även jag har mina åsikter. Men ÖIS (ÖFAB) är inne i ett läge, där total förändring och nytänkande är ledorden. Det kommer att blåsa hårda, tuffa och ibland iskalla vindar den närmaste tiden på ÖIS-gården, men det är nog tyvärr välbehövligt.

Nåväl, under dessa två år har jag fått lära känna en mängd olika människor. Högt och lågt i alla kategorier och alla har samma passion, Örgryte IS. En gemensam totempåle, som är förankrad i historieböckerna som äldst, klokast och vackrast av dem alla. Hur man än vrider och vänder på alla saker som händer och sker, finns det alltid utrymme för djupa kärleksfulla analyser.

Det är en prövning att komma utifrån och in i en förening med så mycket tradition, kärlek och klubbkänsla som det finns inom ÖIS. Att få den möjligheten att vara med inne i ett omklädningsrum på den här nivån. Att få åka i spelarbussen och vara med på uppladdningar. Att få trösta och hylla killarna efter matcherna. Att få komma i kontakt med så många olika människor runt föreningen med samma hjärta. Att få åka med laget till Malmö eller Södertälje med en förväntan i kroppen. Att lära känna så många individer och att försöka få respekt från dem man jobbar med på så kort tid. Att få någon slags acceptans från alla rödblåa supportrar, sponsorer, föräldrar, ledare och spelare i alla åldrar som finns inom Sällskapet. Det har inte varit lätt, men utmaningen har varit fantastiskt rolig.

Jag hoppas att man nu tar tag i ungdomssektionen och bygger en akademi med ett syfte för varje enskild spelare. Varje spelare som kommer till ÖIS, skall veta att det finns en ambition för varje individ och att man har för avsikt att utbilda dem både som spelare, men även socialt för att ge dem ett bredare perspektiv på livet. Att man satsar ungt i a-laget med några stöttestenar och pådrivare (faaan, här var ju El Pato min optimala ledstjärna) som ger dom unga energi och rutin. Att man INTE siktar på SM-guld, UEFA- cupen och andra liknande sportsliga mål inom en snar framtid, utan försöker sätta en grundidé i sitt spelsystem i första ledet. Resultaten kommer ändå om man bara tror på det man sätter upp som mål.

Hand i hand med det nya ungdomsprogrammet tar man tag i sin CSR ordentligt. Det ligger i fatet att kunna erbjuda nya unga spelare en slags medmänsklig utbildning vid sidan om fotbollen, som ger dem helt nya värderingar i livet. Varje spelare och ledare inom ÖIS, skall kunna vara behjälpliga i olika sociala projekt vid sidan om och på sikt kommer det att ge tillbaka både på läktaren, men även i kassakistan.

Mitt officiella uppdrag inom ÖIS är över för den här gången och jag ville bara tacka er alla supportrar för ett bra samarbete och ömsesidig transparens. Det finns mycket ogjort i föreningen, men jag tror att många dörrar har öppnats för en ny dimension inom ÖIS. Det gäller att hitta en bra tolerans och respekt för varandra, så kan en ny form av föreningsdemokrati vara en bra väg att gå tillsammans. Sambadefensiv och ÖIS på Svenska Fans är en bra plattform och som måste stimuleras åt bägge håll. Jag tror att ÖIS är på rätt väg nu i alla fall, i många avseenden.

Jag skriver ”för den här gången”, för man vet aldrig vad som händer i framtiden. Får man ordning på ekonomin och frågan kommer om att kunna fortsätta med att jobba med ÖIS på något sätt, hoppas jag att jag har möjlighet att kunna tacka ja.

Tack alla för den här gången.

God jul och God fortsättning också…

Joakim G

 

Det är väl ingen trogen besökare på sidan som kan ha missat att vi genomförde vi en enkätundersökning förra helgen där vi ville ha er åsikt för att få veta vad vi ska jobba med för att, på sikt, kunna öka engagemanget kring ÖIS. Vi fick in drygt 50 svar och vi vill först och främst tacka alla som tog sig tiden att ge oss feedback, det känns som att åsikterna som kom fram är rätt representativa för sidans besökare vilket ger oss en bra bild över vad vi behöver jobba på.

Vad man kan utläsa från svaren är att alla som har svarat läser bloggen (no shit Sherlock…) men att man inte gärna kommenterar såvida man inte har något vettigt att säga. Det finns ju givetvis ingen anledning att kommentera bara för sakens skull men det hade ju varit trevligt om det är fler som kunde ha åsikter och synpunkter. Vi har ju trots allt haft en ganska bred diskussion med bloggposter om allt möjligt och även om man inte har åsikter om allt (som undertecknad…) så borde man ju ha hittat något som kan tänkas beröra än själv. Det ger ett annat djup i diskussionerna om man kan få med flera olika infallsvinklar, annars kan det lätt bli rundgång vilket inte gynnar diskussionerna speciellt mycket (om man vill skapa något konstruktivt vill säga).

Det fanns även ett par frågor som berörde forumet, dels för att kolla hur många som följde diskussionerna där och hur många som själva deltog. Det var lite si och så med om man läste forumet, och en anledning till det var att forumlänken ligger lite i skymundan och inte är integrerad med bloggen på något vidare sätt. Det här är något som kommer lösas i en uppdatering men med tanke på att det är ett ideellt projekt så måste man ta hänsyn till att alla inte kan lägga hur mycket tid som helst och därför kan vissa saker ta ett tag.

Deltagandet var desto sämre och en anledning som många tog upp var att det var för lite intressanta diskussioner samt för lite folk som deltog i de diskussioner som väl fanns. Det skapar något av ett moment 22 då det behövs folk för att skapa intressanta diskussioner men man vill inte delta från början för att det saknas intressanta diskussioner.

Trådade forum är något nytt för den internetbaserade ÖIS-aren. Klotterplanket och forumet på Svenskafans (och sedermera kommentatorsfältet här på Sambadefensiv) har fungerat bra för att ventilera sig men vill man skapa konstruktiva diskussioner som i slutändan kan förbättra ÖIS (oavsett vad det handlar om) så är det inte mycket att hänga i granen. Finns det något forum som är bättre lämpat för diskussioner än ett internetforum? För vi alla måste väl ha som mål att göra ÖIS till en bättre klubb, även om vägen dit ser annorlunda ut beroende på vem man är?

Vi har ju Joakim Geigert som är väldigt aktiv både i kommentatorsfältet och på forumet och att ha den lyxen att man inte behöver maila sina frågor till klubbens anställda (såvida man inte har frågor till en specifik person) utan kan ställa dem på en supporterbaserad hemsida och allt som oftast få snabba svar är något som är fullständigt unikt i Sverige. Joakim ska ha rejält med kredit för det jobbet han gör och man måste ha i åtanke att allting som diskuteras här följs av representanter från klubben som till och med själva deltar i diskussionerna för att nå förbättring. Det ger helt andra incitament att vara med i diskussionerna. Här bygger vi inte luftslott och kommer med idéer som klubben aldrig kommer ta notis om, här för vi en aktiv dialog med klubben!

Genom Sambadefensiv har vi ordnat fram ÖIS första(?) medlemsmöte. Det började med en bloggpost, blev en diskussion i kommentarerna, återkom i kommentarer till senare bloggposter för att senare bli en tråd på forumet där det gick från att bara var en skrivbordsprodukt till att faktiskt diskuteras väldigt mycket på riktigt, och vi har tagit ännu ett steg i att utveckla kommunikationen mellan ÖIS och dess supportrar. Det vi har spånat fram i bloggposter och-kommentarer under hela året kommer snart kunna provas i ”skarpt läge”, med klubbrepresentanter som är väl insatta i diskussionen och vet vad den handlar om redan från början.

Fattar ni vart jag vill komma? (även om Martin är aaaaaningen bättre än mig på att bygga upp det)

Din röst här gör skillnad. På riktigt. Du kanske inte tycker som någon annan men eftersom du inte uppmärksammar det kommer heller ingen ta någon notis om det. Som det ser ut nu har vi möjlighet att skapa Sveriges bästa dialog mellan klubb och supportrar, och vill man inte ta chansen att, på detta fruktansvärt enkla sätt, vara med och påverka så kan jag inte tycka annat än att det är beklagligt.

Och precis lika mycket som det handlar om diskussionen mellan klubb och supportrar så handlar det om diskussionen oss supportrar emellan. Vad kan vi göra, fritt från klubben, för att göra ÖIS mer attraktivt och locka fler supportrar och sponsorer? Jag vet att det finns massvis med idéer därute i etern, men vad spelar det för roll om majoriteten av dem inte blir annat än en tanke som inte ens sätts på pränt? Vi måste bli bättre på att ta vara på kreativiteten, konstruktiviteten och engagemanget, och att delta i diskussionerna är ett stort steg på vägen!

Egentligen hade jag velat hänvisa diskussionen till artikelforumet och stänga kommentatorsfältet men då kanske det blir färre som kommer med synpunkter och åsikter om man begränsas till bara ett forum.

Men, i första hand hade jag velat att Ni kommenterar i artikelforumet (det tar två minuter att registrera sig, jag lovar att försöka betala tillbaks det tusenfalt senare) men det kommer finnas möjlighet att kommentera här med om man känner att det är dåligt investerad tid.

 

Jo då, vi vet att ni – precis som vi – sitter som på nålar just nu. Och inte fan har det bara att göra med att våra konkurrenter om den allsvenska kvalplatsen – Söderkamraterna och Brukspojkarna – oväntat åkte på däng så det stod härliga till i kväll utan självklart har det också att göra med att det är dan före dan. Ja, vi snackar alltså inte om julafton, utan om dan före den stora dj-battlen mellan Björn ”El Pato” Anklev och Fredrik ”Dj Rudeboy” Devoto. Och bara för att snacka upp denna hypeade battle ytterligare har Sambadefensiv tagit tempen på Dj Rudeboy. Vi blev helt enkelt sugna på att få reda på mer om denna glädjespridare som förgyller våra barbesök på N3 varje hemmamatch. Så håll till godo för här kommer den första intervjun med Dj Rudeboy!

Vem är Dj Rudeboy?

En patologisk öisare som även gillar scootrar, musik och samkväm.

Om folk vill komma fram och säga hej till dig på Gamla Ullevi, var hittar de dig då (sektion och plats)?

L3 stående längst upp med tom blick. Innan match och i paus vänder jag plattor i N3-baren.

Hur kommer det sig att du blev Öisare?

Uppvuxen i Lunden och där var man Öisare på 1970-talet… eller möjligen Gaisare. IFK Göteborg hade få sympatisörer. Det fanns lokala ÖIS-stjärnor som Ulf Ryberg (som bodde på min gård och som sedermera blev proffs i Edmonton), Jan-Gunne ”Rudden” Andersson och Zjelko Omerovic. Jag såg min första match 1973 eller 1974, ÖIS-GAIS.

Vad betyder ÖIS för dig?

Det är en del av min diagnos.

Vilket är ditt bästa ÖIS-minne?

Stig-Olof Bergs straff på Grimsås.

YouTube Preview Image

Om du skulle välja en ÖIS-match från de tio senaste åren vilken skulle du då välja och varför?

När Svante Samuelsson vände 0-2 till 5-2 mot IFK Göteborg (1998).

Vilken är din all-time ÖIS-startelva (spelare du sett och upplevt själv)?

Sven Andersson

Hasse Berndtsson – Niclas Sjöstedt – Leif Ytterell

Magnus Källander – Sonny Åberg

Anders Limpar – Sören Börjesson – Anders Roth

Marcus Allbäck – Afonso Alves

Hur ser du på årets säsong?

Halvrisigt spel men ändå är vi med och slåss där framme. Enligt mina beräkningar borde vi haft 6 poäng till. Domarna har varit emot oss och vi har haft motvind och regn i ansiktet… men ändå kan det bli en gyllene uppflyttningssäsong. Så kämpa som djur de återstående matcherna så firar vi uppflyttning i höst.

Ge oss tio låtar som sammanfattar Dj Rudeboys musikaliska mission?

The Pixies – Crackity Jones

Bästa USA-bandet någonsin med hur många bra låtar som helst. Utan Pixies… inget Nirvana.

The Smiths – Still Ill

Första låten på första plattan-upplevelse. Var på konserten. Nuff said!

The Wedding Present – Kennedy

”[L]ost your love of life? To much apple pie?” säger det mesta om folk i min ålder… runt 30.

The Housemartins – Bow Down

Paul Heatons bittra uppgörelse med internatskolan äger.

Mattias Alkberg BD – Här är ditt liv

Matti Alkberg frustar och hatar och ångar.

bob hund – Allt på ett kort

Punkmagi av hunden.

The Buzzcocks – Breakdown

Första indiebandet. Så tidiga så bra så okliché. Dessutom fortfarande bra live 25 år senare.

The Specials – Skinhead Moonstomp (Symarip)

Rude boys nationalsång fint covrad av musikhistoriens snyggaste, hårdaste gäng. Terry Hall spöar vakter som spöar publik som vill komma upp på scen vilket var kutym på konserterna.

Echo & the Bunnymen – Do it Clean

Ännu ett band med en fantastisk låtskatt. Svängde som fan live. Do it Clean!

Håkan Hellström – Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din (Öis)

Ersätt din med Öis och vi har världens finaste klacksång.

Stay handsome!

Rude Boy

Och missa nu inte att ratta in 103.1 eller att surfa in på GNF:s hemsida. Radio ÖIS sänder mellan kl. 14:00 och 17:00. Och ni kan alltid skicka frågor och tjôta med Jocke G, El Pato och Rudeboy via Radio ÖIS på Facebook.

 

Ni bad om det! Mer skvaller alltså. Och vi ser inte någon anledning att inte ge er, kära läsare, vad ni ber om. Så här kommer lite allmänt och löst skvaller kring Sällskapet samt en första koll på det amerikanska nyförvärvet Julian Stahler som i kväll gjorde debut när U21-laget mötte BK Häcken uppe på ÖIS-gården. Men vi inleder den här texten med lite skvaller. Hoppas att ni blir nöjda nu.

Vi kan till en början avslöja att en liten fågel har viskat i vårt öra att Pavel Zavadil och Dick Last i dag satte sig ner vid förhandlingsbordet för att diskutera Pavels kontraktssituation. Om snacket rörde en förlängning på dagar (ryktet om att Pavels kontrakt går ut den siste oktober) eller år (som i en förlängning till 2012) är dock oklart. Av den vackra fågelsången framgick dock att Pavel trivs bra i ÖIS och att han verkligen vill stanna i klubben. Och tydligen handlar det inte om huruvida ÖIS spelar i Superettan eller i Allsvenskan nästa säsong utan Pavel är intresserad av att stanna även om det inte blir uppflyttning i år. Snacka om härligt kvitter!

****

Och efter den stora nyheten – det riktigt heta skvallret – har vi en mer allmän iakttagelse. Det är nämligen så att när ÖIS i går spelade mot Landskrona BoIS befann sig den gamla läktardarlingen Jeffrey Aubynn på Landskrona IP:s läktare. Och inte nog med det, Aubynn såg även matchen tillsammans med Dick Last, Joakim Geigert, Benny och Ulrika Rosén. Då drar givetvis snacket i gång med en gång. Vi vet alla att Aubynn var intresserad av att flytta hem till Göteborg och ÖIS redan förra säsongen, men att det då inte blev någonting. Vi vet också att Malmö fortfarande är skyldiga ÖIS åtminstone en utlåning efter Ola Toivonen-affären där ÖIS blev garanterade att få låna tre spelare av Malmö inom en snar framtid. Om vårt minne inte sviker oss har ÖIS bara lånat Big Sammy Barlay från Malmö, vilket borde innebära att man har ytterligare en eller två tjänster att utkräva från Skåneklubben. Och inte fan vore det fel att låna in Jeffrey Aubynn för resterande nio matcher. För om vi ska vara ärliga har vår vänsterkant varit iskall denna säsong och vi vet alla vad Jeffrey kan erbjuda om han får vara hel och är på spelhumör. Källor med insyn i Malmö FF bedömer också att det inte är helt osannolikt att Jeffrey vill lämna Malmö då han mestadels får nöta bänk bakom Jimmy Durmaz och Guillermo Molins.

Tre scenarion rangordnade efter sannolikhet:

1. Jeffrey är bra polare med Dick Last, Ulrika Rosén och Joakim Geigert. ÖIS är Jeffreys gamla lag. ÖIS spelar i Landskrona. Jeffrey åker upp till Landskrona från Malmö för att se ÖIS och för att hänga med Dick, Rosén och Jocke G. Inget mer med det.

2. Jeffreys karriär går mot sitt slut och han har tidigare försökt få komma hem till ÖIS. Han vill därför hålla kontakten med klubben och åker upp för att representera (enligt uppgift går Jeffreys kontrakt ut efter säsongen, men det är oklart om det stämmer).

3. ÖIS vill låna Jeffrey av Malmö FF under resten av säsongen.

Och alternativ 3 kan vi glömma då samma regler gäller för utlåning som för övergång. Jeffrey Aubynn kan vi med andra ord glömma. I alla fall denna säsong. Enligt people-in-the-know var det Jeffrey Aubynn själv som ville komma upp till Landskrona för att kolla på ÖIS match. Så där ja, då lägger vi det roliga ryktet åt sidan.

****

Avslutningsvis har vi också tagit en första koll på det amerikanska nyförvärvet Julian Stahler. OK, det är kanske inte helt fair mot en 18-årig att utsättas för en hårdgranskning redan i första b-lagsmatchen, men när klubben ändå har valt att slå på stora trumman och blåsa upp en värvning till Tipselitlaget, som man har gjort i det här fallet, tycker vi ändå att det är på sin plats att kasta ett öga på killens debut i den rödblå tröjan. Dessutom har killen visat framfötterna på a-lagets träningar. Självfallet blir man då nyfiken. Skulle inte ni bli det?

Så vad fick vi då se i dag. Ja, om man ska vara ärlig, inte mycket. Stahler fick 25 till 30 minuter på sig att visa upp sig när han kom in som högerbreddare istället för Niclas Elving. Och vid första anblick såg han ut som en typisk Öisare. Omkring 170-175 centimeter och smal som en ål. Tunn, riktigt tunn. Påminde en hel del om Nicolas Sandberg i sin kroppsliga disposition. Men skenet kan som vi alla vet bedra. Stahler visade sig vara tuffare och hårdare än vad man kunde ana när man först fäste blicken på honom. Under sin knappa halvtimme stod han upp bra på sin högerkant och efter lite inledande nervositet där han bland annat drällde ut både en, två och tre bollar över sidlinjen repade han mod. Mest imponerande var en aktion i matchens slutskede där Stahler glidtacklade till sig bollen ungefär tio meter utanför Häckens straffområde och när han sedan kom in som tvåa i nästa duell tryckte han till sin motståndare rejält och trängde sin in framför och vann tillbaka bollen. Därefter vände han upp och serverade Mikael Odin ett riktigt bra skottläge strax utanför straffområdet. Tyvärr var inte Odin på alerten utan valde att spela en slapp passning ut till Alex Perreira. I övrigt kan det väl sägas att det såg ut som att Stahler hade fin spelkänsla och hyfsad precision i passningarna. Han hade bland annat en väldigt fin djupledssmekning fram till Linus Högberg i slutet av matchen som var värd ett bättre öde. Överlag en lovande debut och vi hoppas få se unge Stahler i a-laget inom kort.

****

Och när det gäller matchen mellan ÖIS och BK Häcken kan det rapporteras att ÖIS tog ledningen i matchen efter att Alex Perreira uppvaktat Häckens målvakt med ett distansskott och Nicolas Sandberg gjorts ner bakifrån när han skulle raka in returen i öppet mål. Straff och varning till en Häckenförsvarare. Straffen rullade Alexander Mellqvist in. Hur kyligt som helst. Häckens målvakt dök åt vänster och Mellqvist bredsidade in 1-0 i det högra hörnet. Ta notis, Álvaro Santos!

Bara några minuter därefter gjorde ÖIS också 2-o efter att Adam Eriksson tjongat upp en boll mot Luka Mijaljevic som vann sin närkamp och fick vidare bollen till Nicolas Sandberg som i sin tur spelade tillbaka på en rättvänd Alexander Mellqvist. Mellqvist avancerade några meter innan han spelade tillbaka till Sandberg som strax utanför straffområdet slängde i väg ett något oväntat skott som tog Häckens målvakt, Damir Mehic, på sängen och som också letade sig in i målvaktens högra hörn. Påpassligt och rätt snyggt faktiskt.

I den andra halvleken tog Häcken över i stort sett allt spel och ÖIS hade inte mycket mer än en och annan kontring. I och för sig inte helt ofarliga. Häcken hade dock sina chanser att reducera och kvittera. Bland annat hade Vinicius två frilägen som han brände. Vid det första friläget stod i och för sig Victor Skoglund för ett riktigt modigt ingripande då han kastade sig in framför en sopren Vinicius för att peta bort bollen. Visst, det såg ut som att Skoglunde klippte Vinicius över smalbenen, men domaren valde att fria. En straff per match räcker. Vid det andra friläget satte Vinicius bollen i ribban och ÖIS fick undan returen genom Adam Eriksson. Häcken skulle dock få sin reducering lite senare genom Josef Karlsson som stänkte in bollen resolut bakom Victor Skoglund. Mot slutet av matchen låg sedan Häcken på för en kvittering men för en gång skull stod ÖIS upp bra och redde ut stormen. Seger med 2-1 mot tabellefyran är inte så illa pinkat med tanke på hur det har sett ut i tidigare matcher under året.

 

Under dagens Radio ÖIS tog vi tillfället i akt att fuska lite genom att indirekt ställa lite frågor till Janne Andersson via Radio ÖIS Facebooksida. Anledning var att vi var lite intresserade av att få höra Janne Anderssons syn på lösningen med Pavel Zavadil i en något mer tillbakadragen roll på mittfältet, medan Sebastian Johansson har en något högre utgångsposition. Vår tanke var helt enkelt att en gång för alla få svar på den kritik mot denna lösning som dykt upp på diverse ÖIS-forum under den senaste tiden. En kritik som handlar om att det skulle vara ett slöseri att använda en så pass offensivt skicklig spelare som Pavel längre ner i planen och att Sebastian Johansson inte är en tillräckligt duktig passningsspelare för att spela offensiv mittfältare i en 4-4-2-uppställning.

De frågor vi ställde till Janne Andersson via Radio ÖIS var:

1) Hur har tankarna gått kring valet att dra ner Pavel Zavadil ett steg i planen

2) Hur ser du, Janne, på den ”kritik” som menar att det är slöseri med ”offensiva krafter” att ha Pavel så långt ner i planen.

Och Radio ÖIS Joakim Geigert var vänlig nog att ta upp båda våra frågor. Det tackar, bugar och bockar vi för. Och som en följd av detta har vi även tagit oss tid till att transkribera hela den del av intervjun som behandlar dessa frågor. Och det här är de svar vi fick i dagens sändning av Radio ÖIS:

Joakim Geigert: Hur har tankarna gått kring att dra ner Pavel ett steg i planen och hur du ser på kritiken, inom citationstecken, att det är slöseri?

Janne Andersson: Ja, kritiken har jag ingen koll på. Jag läser inte eller kollar inte så mycket på kritik. Alltså mitt jobb som tränare är att utifrån de spelare vi har formera ett lag som fungerar på bästa sätt. Tittar man då på Pavels egenskaper, så är han en väldigt duktig passningsspelare. Han är en klok fotbollsspelare. Eftersom jag har valt att spela 4-4-2 så här långt eftersom vi har två forwards som vi vill ha på planen så behöver man ha fysik och passningsskicklighet på mitten.

Det är klart lägger man Pavel högre upp i planen och Sebban längre ner så får man en annan balans. Det vi får med Pavel längre ner i planen är att vi får en förstastation när vi vinner boll som får i gång ett bra passningsspel. Och när vi tappar boll så får vi Sebban lite högre upp i planen. Han är också en skicklig djupledslöpare och tar sig in offensivt i straffområdet.  Han är dessutom en bra närkampsspelare så han blir ofta ett förstastopp när vi tappar boll. Och då tycker jag att vi utnyttjar bägge [spelarnas] egenskaper på ett för laget sett bättre sätt.

De matcherna som resten av laget också har fungerat bra – Öster borta, Syrianska borta, Gefle och så vidare – så har ju också Sebban och Pavel varit jätteduktiga i de rollerna [som] de har fått. Jag tycker att Pavel gör det riktigt bra i den rollen. Som sagt, när vi spelar bra är Pavel väldigt mycket inblandad i vårt spel. Man ska ju veta att de flesta lagen i dag väljer att ha mycket folk centralt på mittfältet. Man spelar 4-2-3-1 och 4-3-3-varianter och då är det ganska tjockt framför motståndarens backlinje. Det finns väldigt lite utrymme att spela i och jag tycker att det är lite slöseri att lägga Pavel där.

Joakim Geigert: I gröten där?

Janne Andersson: Ja, han får betydligt mindre boll i gröten där. Han får mer boll lite längre ner i planen. På så sätt kan han styra vårt spel på ett annat sätt. Sedan är inget hugget i sten. Det här är inte fastlåst på något sätt, men det är så vi har resonerat. Och jag tycker som sagt att i de flesta matcherna när resten av laget också har fungerat så tycker jag att vi har fått en bra balans med Sebastian och Pavel.

Joakim Geigert: Det kom följdfrågor också, om vem som ska driva vårt spel, kan man säga då att du ser den kombinationen med Pavel och Sebban som motorn i mitten? Det är där du vill ha spelet och hur det ska styras?

Janne Andersson: Dels det, men vi vill också har rätt så mycket kantspel. Det är ju en idé vi har, att få in mycket boll i motståndarnas straffområde. Det innebär egentligen att vi spelar med två forwards och att vi då ska utnyttja att vi har två forwards. Annars kan man lika gärna spela med en [forward]. Det innebär att vi måste sysselsätta forwards. Det är klart att är vi då i numerärt underläge centralt på planen så ska vi ju inte spela så himla mycket centralt för där är vi två mot tre. Motståndrarna vill ju spela där för de är tre mot två. Så det krävs mycket löpande där inne och det krävs mycket närkampsspel och det krävs mycket bollvinster för att vi sedan förhoppningsvis ska kunna attackera lite mer på sidorna då. Och sedan då som sagt sysselsätta forwards.

[...]

Återigen ingenting är hugget i sten, men jag tror väl att man väljer en grundväg lite hur man spelar, sedan ska spelarna hitta en trygghet i den vägen, inte att hålla på och ändra och röra om för mycket både i hur man spelar och i positioner. Jag tror att det är bättre att skapa en grundmodell. Och jag tycker att det sätt som vi har valt att spela på har funkat hyfsat så här långt och haken har väl lite mer varit kontinuitet och att vi har fått byta lite på forwardssidan. Vi har inte riktigt fått utdelning i de matcher där vi kanske var lite bättre.

Här kan ni lyssna på hela Radio ÖIS intervju med Janne Andersson:

Radio ÖIS intervju med Janne Andersson

All musik är bortrensad och intervjun är klippt en aning i slutet när man bytte samtalsämne till sådant som inte hade direkt med fotbollen att göra. Om ÖIS har invändningar mot att vi publicerar en redigerad del av Joakim Geigerts intervju med Janne Andersson så får ni gärna höra av er till oss via mail eller någon annan kontaktväg som ni finner lämplig så tar vi bort filen med en gång.

Feb 252010
 

I kommentarerna till det här blogginlägget skrev signaturen SB att det skulle vara trevligt att höra min oerhört vackra stämma i etern. Det där skrattade jag gott åt, att jag på något sätt skulle få medverka i ÖIS officiella radioprogram fick betraktas som högst osannolikt med tanke på min frispråkighet.

Jag hade inte hört en minut på de två tidigare sändningarna men när jag åkte i från jobbet idag bestämde jag mig för att se om det gick att ratta in 103.1 långt ute i kranskommunerna, och det visade sig funka alldeles utmärkt när man väl lyckats få in frekvensen. Den timman jag lyssnade måste jag säga var högst medioker, snacket flöt inte på vidare bra, ljudet var halvkasst och Per och hans kompanjon som jag nu tappat namnet var ganska tråkiga.

Hur jag kom in i bilden? Någon på Facebook (orkar inte kolla men jag skulle tippa på att det var Armin på Svenska Fans) frågade Per och hans kompanjon om hur många matcher de båda såg på och de såg alla hemmamatcher. Joakim Geigert ställde då den lite halvretoriska frågan om vilken supporter som har den längsta streaken av matcher i rad och att man kunde höra av sig via Facebook.

Svoooooosch! Det var plattan i mattan resterande vägen hem, ödet hade gett mig mina 15 seconds of fame och nu hade hade jag chansen att bli omnämnd i en radiokanal med över en miljon potentiella lyssnare. Mitt ego svällde inuti bilen och mina medtrafikanter måste undrat om Svenska Rallyt flytta söderut i år då jag i stor hast, och med lika stor säkerhet och precision, styrde min kosa hemåt. 12 minuter i fem sladdade jag in på parkeringen och 10 sekunder senare hade jag kommit tillrätta framför datorn. In på Facebook och Radio ÖIS sida och med stor möda lyckades jag formulera mitt inlägg:

Apropå längsta streak. Jag har just nu 94 matcher i rad and still counting. Vet inte om den är bäst men den är ändå halvskaplig.

Det där skrev jag precis innan man släppte på eftermiddagens sista låt så under hela låten satt jag bara och hoppades på att Geigert och grabbarna skulle passa på att checka läget på Facebooken och efter de tre längsta minuterna i mitt liv så fick jag så mitt slutgiltiga erkännande.  Mitt inlägg lästes upp i etern och det var en fantastisk tillfredsställelse som infann sig i min kropp. Nu fick Geigert 94 matcher till ”nästan fyra säsonger” vilket inte riktigt stämmer men det kan vara lite svårt att jobba med huvudräkningen samtidigt som man får en sådan fantastisk siffra. Bortamatchen mot Gefle IF i den 22:a omgången 2006 var den senaste seriematchen jag missade, och den var så fruktansvärt bedrövlig att jag gick ifrån teven i paus.

Efter att ha fått höra mitt namn i radio gick jag runt i 20 minuter och bara mös och den senaste halvtimman har jag försökt samla känslorna såpass mycket att jag kan formulera det här inlägget. Fyfan vad jag är bra!

 

Radio ÖIS. Det börjar nog faktiskt bli mitt opium nu. Det har iallafall börjat bra för grabbarna i studion. Det var inte igår man såg fram emot ett radioprogram, en fast tid, en gång i veckan. Nu hör ju själva hur det låter. Radio? Kom igen. Det är 2010 och platt-tv-kriget är i full gång ute i elektronikbutikerna. Varför skall man då sätta sig ner och lyssna på något utan bild från något som kallas Göteborgs Närradioförening? Jo, p g a den enkla anledningen att programmet handlar om ÖIS och att det är så jävla bra. Knastriga mickar, osäkert manus, spontana infall, ta dagen som den kommer, take it or leave it. Det är det som gör det så bra. Dock skall man inte förringa Ola ”Pops” Jodal och Jocke Geigerts rutin i de här sammanhangen och utan dem så hade det kanske inte varit fullt lika bra sändning. Men ändå. Det är helt underbart i det stora hela. Så varför försöka hitta fel. Höj programmet till skyarna istället!

Personligen tycker jag att Ola gör hela programmet en stor tjänst med sin närvaro. Han låter som om han fick sina godnattsagor upplästa av den store Arne Hegerfors på sängkanten när han var liten. Olas skärpa och fantastiskt bra intervjuarteknik med kloka och intressanta frågor gör ju att man bara vill ha mer och önskar att intervjun aldrig skulle ta slut. Sen beror det ju mycket på vem som intervjuas också. Jag drar en direkt koppling till gårdagens programs vassaste svar på en direkt fråga från Ola till vår alldeles egna Ken Fagerberg (på knastrig telefonlinje från Ellos-land där gårdagens träning var stationerad). Jag vill inte citera, för jag vet inte om jag minns allt ordagrant rätt, men jag tror det lät ungefär såhär:

Ola ”Pops” Jodal:

”Vad minns du från året 07/08 och då du spelade med ÖIS i Superettan?”

Ken Fagerberg:

”Ja, det var ju mitt genombrott… ja… Jag minns väl i stort sett det mesta. Men inte så mycket mer” *tyst*

TA TA TA DAAAAAA! En klassiker är född! ”Jag minns väl i stort sett det mesta. Men inte så mycket mer”. Jag trodde att mina revben skulle gå av p g a skratt här i stolen jag sitter i på dagarna och jobbar. Helt underbart. Ken kunde inte heller hålla skrattet borta då han förstod hur ordentligt märkligt hans svar lät. Men vad gör väl det. Det visar ju bara vilken underbar spelare vi har fått till laget. Mer av sånt hade ju gjort livet så mycket roligare att leva. Skönt att det finns människor som vågar bjuda på sig själva. Keep it up!

I stort så var programmet som sagt höjdare och mycket tack vare Dick Lasts närvaro i studion till slut. De hemligheter han har på sin strängade lyra och det han vet är ju inte helt ointressant för oss supportrar under den pågående Silly Season. Han skulle ju varit med redan förra veckan, i premiärprogrammet, men fick förhinder. Det ryktades då att anledningen var ett ”teaterbesök” från programmets värdar, men givetvis så hade det med största sannolikhet med Kens stundande övergång att göra. Något jag också tror Dick erkände till slut om än något undvikande, om jag inte minns fel. Förmodligen var det rätt så hektiskt med alla papper och avtal som skulle kommas överrens om med Danmark. Istället närvarade alltså Dick i gårdagens program.

Jag måste erkänna att jag är en person som föredrar möten mellan personer för diskussion istället för att grunda all min uppfattning om saker genom att läsa om det i tidningar, dokument eller på webben. Att möta en person som säger något som man antingen håller med om eller inte håller med om skapar oavsett en annan dimension till helheltsbilden. Man slipper mellanhänder som har redigerat eller tolkat det på sitt alldeles egna sätt. Filtrena är borta. Jag tror de allra flesta vet jag pratar om eller vill åt. Intervjun med Dick Last i Radio ÖIS igår var ju för mig inget personligt möte men jag tycker ändå att radio, om den är seriös, uppfyller lite av den känslan ändå när man sitter där och lyssnar. Nu var det ju Ola som satt och pratade med Dick men i o m Radio ÖIS fina möjligheter att ställa frågor direkt till gästen i studion via mail och Radio ÖIS Facebook-profil så kunde vi som lyssnare faktiskt påverka intervjun. Det var riktigt positivt. Det kändes som att vi fick en mer mänsklig bild av vår sportchef via Olas raka intervjuarteknik igår. Den bild av honom man kanske glömmer under brinnande säsong och i motgång (och kanske även medgång). Dick visade en riktigt trevlig sida och var inte alls så formell och distansierad som man får intrycket av att han kan vara i samtal med tidningarna och media i stort (kanske inte så konstigt samtidigt om man är stressad och har ett jobbat att sköta när nyhetstörstande journalister ringer stup i kvarten). Givetvis är det en fördel för Radio ÖIS bara där i det stora mediasorlet. Ola ställde relevanta frågor och jag tyckte mig skönja svar från Dick som sades från ”hjärtat” och inte bara i förbifarten för att få en så neutral ställning som möjligt gentemot media och för att skydda sig mot ev. feltolkningar och vinklingar senare. Tack vare hemmaplanskänslan som gästerna verkar få i studion så tycker jag att man fick en bra bild av vad som är ÖIS strategi på den nivån Dick jobbar och jag tycker vi fick svar på de sakerna som kändes aktuella i ÖIS just nu. Givetvis vill man alltid veta mer, men ibland får man nöja sig med vad man har fått.

Några intressanta svar Dick gav oss var ju bl a att värningen av Ken INTE har blivit verklighet för att täcka upp en ev. tänkt förlust av Alvaro Santos innan säsongen börjar. Dick räknar med att Santos stannar och att Ken då blir den bryggan mellan mycket unga och ”oerfarna” anfallare och den mycket erfarna Alvaro Santos. Ken får ju ses som någon som har hunnit något längre än t ex Anderberg och Nico o s v. Ken är ett steg i ÖIS breddning av truppen helt enkelt.

En annan sak som mer eller mindre stod klar är att ÖIS i nuläget inte planerar några nya spektakulära nyförvärv. ÖIS trupp kanske inte är spikad än till 100% men som jag förstod det så handlar isåfall inte om några/någon namnkunniga spelare. Personligen så får jag ju säga att jag är nöjd med hur truppen ser ut redan nu, så jag gick inte direkt i taket av förvåning när Dick svarade på det sättet på frågan om det kommer att värvas mer innan säsongen börjar. Ett viktigt besked var också att tränare Janne Andersson tyckte att truppen såg bra ut när han kom och om man då fick behålla de spelare som vart tänkt att behållas från föregående säsong. Att tränaren är nöjd är ju en väldigt viktig förutsättning för att det skall bli bra.

Jag förmodar att ÖIS lägger ut gårdagens program retroaktivt på ÖIS.se som de gjorde med förra veckans program. Isåfall så rekomenderar jag alla som missade programmet igår att lyssna på det och speciellt då intervjun med Dick Last. Förövrigt diskuterades ÖIS ungdomssatsning och också där var Dick tydlig med att säga att det är där man nu kommer att satsa och försöka bli bäst i västsverige. Det är stora mål men jag är väldigt glad att höra att man faktiskt kommer att satsa på våra unga talanger. Det är ju helt klart bättre än att ta hem ett par halvtaskiga video-brassar iallafall och borde också var bra mycket mer ekonomiskt i längden för en klubb som ÖIS med all den fina tradion som klubben har. Ja, och appropå video-brassar. Dick sa också att Brasse-spåret var nedlagt till dess att man minst är ett stabilt mittenlag i Allsvenskan. Kostanderna och arbetet för att ta hem spelare utifrån är för stora och där ÖIS ligger nu så är det alltså ingen fördel med att ta hit halvdana brassar som söker lyckan. Mest med tanke på hur det har sett ut i ÖIS tidigare då provspelande brassar knappat har nått upp till den klass som övriga spelare redan har i tuppen. En brasse skall vara en förstärkning och kunna konkurera om en plats i laget på allvar direkt. Inget annat.

Missa inte Radio ÖIS nästa vecka!

© 2012 Sambadefensiv Kontakt: kontakt@sambadefensiv.se Suffusion theme by Sayontan Sinha